Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen

I denna lag finns bestämmelser i anslutning till 9 kap. regeringsformen. Bestämmelserna gäller för verksamhet som Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ansvarar för. Bestämmelser om Riksbanken finns i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Vad som sägs om resultatredovisning i 37 § andra stycket ska dock inte gälla för Riksdagsförvaltningen i fråga om resultatet i riksdagens nämndmyndigheter. Lag (2013:356) . Effektivitet och resultat

I myndighetens verksamhet skall hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas.

Myndigheten skall för riksdagen redovisa verksamhetens mål och de resultat som uppnåtts. Anslag och inkomsttitlar Anslagsvillkor

När riksdagen enligt 9 kap. 3-5 §§ regeringsformen anvisar anslag till angivna ändamål, skall anslagstypen ramanslag användas. Följande villkor skall gälla för de anslag myndigheten disponerar. Myndigheten får tillfälligt överskrida ett anslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst tre procent av anvisat anslag. Tillgängliga medel under följande år skall reduceras med ett belopp motsvarande ianspråktagen anslagskredit. Myndigheten får använda outnyttjade medel (anslagssparande) under följande år, dock längst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Myndigheten får besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas. Riksdagen kan för ett visst anslag besluta om andra villkor. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar

Inkomster som myndigheten inte disponerar skall redovisas mot inkomsttitel.

Transfereringar ska redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker. Utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska dock redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Utgifter för egen verksamhet ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Övriga utgifter ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Redovisning mot inkomsttitel ska göras det budgetår till vilket inkomsten hänför sig. Redovisning ska göras löpande. Riksdagen kan besluta att redovisning mot anslag eller inkomsttitel ska göras på någon annan grund. Lag (2008:1062) . Redovisning på statsbudgeten

Myndighetens inkomster och utgifter skall redovisas brutto på statsbudgeten. Om inkomsterna i en verksamhet bara skall bidra till att täcka verksamhetens utgifter, får utgifterna dock redovisas netto mot anslag. Redovisning vid sidan av statsbudgeten

En verksamhet där myndighetens kostnader helt skall täckas med verksamhetens intäkter och där myndigheten får disponera intäkterna, skall inte redovisas mot anslag eller inkomsttitlar. Ekonomiska förpliktelser Beställningsbemyndiganden

För det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar får myndigheten beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år statsbudgeten avser. Åtaganden i den löpande verksamheten

Myndigheten får ikläda staten sådana ekonomiska förpliktelser som är nödvändiga för att den löpande verksamheten skall fungera tillfredsställande. Myndigheten får som hyresgäst eller arrendator inte utan riksdagens bemyndigande ingå hyres- eller arrendeavtal med längre löptid än sex år. Kapitalförsörjning Finansiering av anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet skall, med de undantag som anges i 12 och 13 §§, inom en eller flera ramar som riksdagen årligen fastställer, finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Detta gäller dock inte om riksdagen beslutar att finansiering skall ske på annat sätt. Riksgäldskontoret beslutar om ränta och andra villkor för sådana lån. Anläggningstillgångar som inte används i myndighetens verksamhet skall finansieras med anslag.

Konstföremål, bostadsrätter och mark samt sådana investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna skall finansieras med anslag.

En anläggningstillgång får trots bestämmelserna i 11 och 12 §§ finansieras med donation eller bidrag, om bidraget eller donationen skall svara för hela eller en del av finansieringen. Rörelsekapital

Myndigheten skall använda ett räntekonto i Riksgäldskontoret för de medel myndigheten disponerar för sin verksamhet. Rörelsekapital i myndighetens verksamhet får finansieras med kredit på räntekontot. Krediten får uppgå till högst tio procent av de anslagsmedel som anvisats under året och som myndigheten disponerar för sin verksamhet, om inte riksdagen beslutar annat. Riksgäldskontoret beslutar om ränta och andra villkor för krediten. Myndigheten får disponera ränteintäkter som uppstår på räntekontot. Leasing

Ett avtal om hyra eller hyrköp (leasing) får träffas under förutsättning att det, sett över hela den ekonomiska livslängden, leder till en lägre kostnad för staten än anskaffning genom köp. Kompensation för ingående mervärdesskatt

Myndigheten har rätt till kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), som hänför sig till verksamheten. Myndigheten har dock inte rätt till kompensation om den ingående skatten omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 8 kap. 9, 10, 15 eller 16 § mervärdesskattelagen. Avgifter

Myndigheten får ta ut avgifter och bestämma avgiftens storlek för varor och tjänster som den tillhandahåller endast om det följer av 18 eller 19 §, av annan lag eller av ett särskilt bemyndigande av riksdagen. Avgiften beräknas så att den högst täcker myndighetens kostnader för verksamheten. Avgifter som avses i 19 § första stycket skall dock bestämmas med ledning av de regler som gäller för myndigheter under regeringen.

Myndigheten får, om det är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, mot avgift tillhandahålla 1. tidskrifter och andra publikationer, 2. informations- och kursmaterial, 3. konferenser och kurser, 4. lokaler, 5. utrustning, 6. offentlig inköps- och resurssamordning och 7. information i elektronisk form. Varor och tjänster enligt första stycket får tillhandahållas bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning.

Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen får ta ut avgifter för kopior, avskrifter och utskrifter av allmänna handlingar. För Riksdagens ombudsmän finns särskilda bestämmelser i 27 § lagen (1986:785) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Lag (2012:892) .

Myndigheten får disponera avgiftsintäkter enligt 19 § samt avgiftsintäkter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som myndigheten tillhandahåller, om intäkterna helt eller delvis skall täcka myndighetens kostnader för verksamheten. Förvärv och överlåtelse av statens egendom

I 22-32 §§ anges grunder för myndighetens förfogande över statens egendom. Bestämmelserna gäller dock inte sådan avgift som myndigheten får disponera med stöd av 20 § eller försäljning av varor för vilka sådan avgift tas ut. Vad som gäller i fråga om försäljning enligt 24, 25, 27 och 28 §§ skall även gälla byte. Vad som sägs om fast egendom i denna lag skall även gälla för tomträtt samt byggnad som är lös egendom. Fast egendom och bostadsrätt

Riksdagsförvaltningen får förvärva och förvalta fast egendom och bostadsrätt. Lag (2012:892) .

Riksdagsförvaltningen skall till riksdagen lämna förslag till en investeringsplan. Planen skall innehålla 1. uppgift om förvärv samt ny- och ombyggnad av fast egendom och bostadsrätt, 2. förslag till finansiering av investeringarna och 3. en särredovisning av investeringsprojekt med en kostnad överstigande 20 miljoner kronor. Lag (2012:892) .

Riksdagsförvaltningen får inte utan riksdagens bemyndigande sälja fast egendom. Lag (2012:892) .

Riksdagsförvaltningen får besluta att sälja bostadsrätt om egendomen inte längre behövs för myndighetens verksamhet. Lag (2012:892) . Aktier och andelar

Myndigheten får inte utan riksdagens bemyndigande använda statens medel eller övriga tillgångar till att 1. bilda bolag, stiftelser, föreningar eller liknande rättssubjekt eller 2. förvärva aktier eller andelar i företag eller göra kapitaltillskott i sådana rättssubjekt som avses i 1.

Myndigheten får inte utan riksdagens bemyndigande besluta om försäljning av aktier eller andelar i ett företag. Annan lös egendom

Myndigheten får besluta att överlåta annan lös egendom än sådan som anges i 25 och 27 §§, om egendomen inte längre behövs för myndighetens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Lag (2010:1818) . Affärsmässighet

Förvärv och försäljning skall genomföras affärsmässigt. Disposition av försäljningsinkomster

Har riksdagen beslutat om försäljning av egendom, skall inkomsten redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten, om inte riksdagen beslutar annat.

Om Riksdagsförvaltningen har beslutat om försäljning av bostadsrätt, får förvaltningen disponera inkomsten för att finansiera investeringar som ingår i en sådan investeringsplan som avses i 23 §. Lag (2012:892) .

Om en myndighet i annat fall än som avses i 31 § har beslutat om försäljning av lös egendom, får myndigheten disponera försäljningsinkomsterna enligt följande. Har egendomen finansierats 1. med anslag får myndigheten disponera försäljningsinkomsten till den del den överstiger det bokförda värdet av egendomen, 2. med lån får myndigheten disponera det som återstår av försäljningsinkomsten sedan låneskulden har reglerats, 3. på annat sätt får myndigheten disponera hela försäljningsinkomsten. Inkomster får endast disponeras i den verksamhet där den sålda egendomen har använts. Donationer Mottagande av donationer

En myndighet får ta emot en donation, om ändamålet med donationen har ett nära samband med myndighetens verksamhet. En donation får inte tas emot om den kan rubba förtroendet för myndigheten eller skada myndighetens anseende. Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen får inte ta emot en donation om den riskerar att begränsa självständigheten i den granskande verksamheten.

En myndighet får inte ta emot en donation utan riksdagens medgivande, om den överlåtna egendomen 1. utgörs av fast egendom eller bostadsrätt om egendomen skall behållas av staten längre än två år efter det att myndigheten får fri dispositionsrätt till egendomen, 2. inte får avyttras eller 3. skulle medföra ett ökat behov för myndigheten av medel från statsbudgeten. Om egendomen utgörs av ett kulturföremål får myndigheten ta emot egendomen trots att den inte får avyttras. Redovisning Allmän redovisningsskyldighet

Myndigheten är redovisningsskyldig inför riksdagen för den verksamhet den bedriver, de medel och de övriga tillgångar som står till myndighetens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även myndighetens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. God redovisningssed

Myndigheten är bokföringsskyldig. Bokföringsskyldigheten skall fullgöras i enlighet med god redovisningssed. Redovisningen skall ge en rättvisande bild av verksamheten, det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av myndighetens medel och övriga tillgångar. Årsredovisning

Myndigheten ska varje år senast den 22 februari lämna en årsredovisning till riksdagen för det senast avslutade räkenskapsåret. Årsredovisningen ska bestå av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning samt noter. I årsredovisningen ska ledningen lämna en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Lag (2010:1818) . Rapportering till statens informationssystem för budgetering och uppföljning

Rapportering till statens informationssystem för budgetering och uppföljning skall ske på det sätt och i den omfattning som gäller för myndigheter under regeringen. Intern styrning och kontroll

Myndighetens ledning ska säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Lag (2010:1818) .

Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. I denna process ska ingå momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Lag (2010:1818) . Internrevision

Vid myndigheten ska det finnas en internrevision. En myndighet får samordna sin internrevision med en annan myndighet. Lag (2010:1818) .

Myndighetens internrevision ska utifrån en analys av verksamhetens risker självständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. Internrevisionen ska bedrivas enligt god sed för internrevision och internrevisorer. Lag (2010:1818) .

Myndighetens ledning ska besluta om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen samt åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Lag (2010:1818) . Åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser

Myndigheten skall årligen redovisa för riksdagen vilka åtgärder myndigheten vidtagit eller avser att vidta med anledning av revisionens iakttagelser. Lag (2010:1818) . Överklagande

Beslut enligt denna lag får inte överklagas. Lag (2010:1818) . Tillämpningsföreskrifter

Riksdagsstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag. Innan riksdagsstyrelsen beslutar om sådana föreskrifter skall berörda myndigheter ges tillfälle att yttra sig. Riksdagsstyrelsen får inte besluta om sådana föreskrifter som begränsar Riksdagens ombudsmäns eller Riksrevisionens självständighet i den granskande verksamheten. Lag (2010:1818) . Övergångsbestämmelser 2006:999 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. 2. Bestämmelserna i 35 och 36 §§, 37 § andra stycket samt 38 § tillämpas första gången för räkenskapsåret 2007. Lag (2006:1523) . 2008:1062 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Beslut enligt 6 § sjätte stycket får dock fattas före ikraftträdandet. 2010:1818 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelsen i 37 § tredje stycket tillämpas första gången för räkenskapsåret 2011. 2012:892 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelsen i 1 § i dess nya lydelse tillämpas första gången i fråga om verksamhetsåret 2013.