Förordning (2004:1266) med instruktion för Åklagarmyndigheten

Åklagarmyndigheten är central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet. Till åklagarväsendet hör även Ekobrottsmyndigheten. Närmare bestämmelser om Ekobrottsmyndigheten finns i förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.

Åklagarmyndigheten skall verka för samordning och effektivitet inom åklagarväsendet. Ekobrottsmyndigheten har enligt 1 § förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten ett eget ansvar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Riksåklagaren skall, som högste åklagare under regeringen, verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid åklagarnas rättstillämpning. Föreskrifter

Åklagarmyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs för att uppnå samordning, effektivitet, enhetlighet och följdriktighet i åklagarverksamheten. Riksåklagaren ansvarar för att Åklagarmyndigheten meddelar de föreskrifter, allmänna råd och övriga riktlinjer och anvisningar som behövs för att uppnå enhetlighet och följdriktighet vid åklagarnas rättstillämpning. Verksförordningens tillämpning

Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på myndigheten med undantag av 2, 4, 5, 10-14, 17, 18, 19-22, 24, 25 och 31-35 §§. Bestämmelsen i 31 § verksförordningen tillämpas dock i administrativa ärenden. Förordning (2006:1411). Myndighetens ledning

Chef för myndigheten är riksåklagaren. Vice riksåklagaren är ställföreträdande chef för myndigheten. Hos riksåklagaren skall det finnas ett kansli som biträder riksåklagaren i dennes uppgifter. Organisation

Åklagarmyndigheten beslutar om sin egen organisation i de delar som inte är reglerade i denna instruktion.

Vid Åklagarmyndigheten skall det finnas utvecklingscenter som inom särskilda ansvarsområden ansvarar för kontroll, analys och utveckling av åklagarverksamheten.

Vid Åklagarmyndigheten finns det antal åklagarkammare som myndigheten beslutar. Beslut om inrättande, upphörande och lokalisering av en åklagarkammare fattas efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket. Rådgivande nämnden

Vid Åklagarmyndigheten finns det en rådgivande nämnd som består av en ordförande och högst sex andra ledamöter. I ärenden som är av större vikt eller av principiell betydelse skall nämndens mening inhämtas. Riksåklagaren skall också fortlöpande hålla nämnden informerad om verksamheten inom åklagarväsendet. Ärenden där det är fråga om att utföra en åklagaruppgift eller att pröva ett enskilt fall får inte tas upp i nämnden.

Nämnden är beslutför när minst fyra ledamöter är närvarande. Riksåklagaren eller vice riksåklagaren skall vara närvarande vid nämndens sammanträde. Tjänsteförslagsnämnden

Vid Åklagarmyndigheten finns det en tjänsteförslagsnämnd. Nämnden skall ge råd i ärenden om anställning av åklagare där Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten beslutar, med undantag för anställningsärenden enligt 20 § åklagarförordningen (2004:1265). Nämnden består av en ordförande och högst nio ledamöter. En av ledamöterna är vice ordförande. För varje annan ledamot än ordföranden finns det en ersättare.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. När ärenden av principiell natur eller annars av större vikt handläggs bör samtliga ledamöter vara närvarande. Förordnande av ledamöter

Ordförande och ledamöter i rådgivande nämnden utses av regeringen för en bestämd tid.

Ordförande, vice ordförande och ledamöterna i tjänsteförslagsnämnden och deras ersättare utses av regeringen för en tid av högst tre år. Övergångsbestämmelser 2004:1266 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005, då förordningen (1989:847) med instruktion för Riksåklagaren upphör att gälla. 2. En ledamot som har utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår som ledamot i Rådgivande nämnden respektive Tjänsteförslagsnämnden under den tid som han eller hon har utsetts för. 3. Föreskrifter som meddelats av Riksåklagaren gäller efter ikraftträdandet av denna förordning, dock längst till och med den 31 december 2005.