Förordning (1998:1519) om behörighet till vissa anställningar inom folktandvården m.m.

I denna förordning ges föreskrifter om behörighet till vissa anställningar inom folktandvården och om hur sådana anställningar sker.

Behörig till en anställning som tandläkare under specialiseringstjänstgöring är den som har legitimation som tandläkare och som har utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år.

Tandläkare under specialiseringstjänstgöring anställs för högst sex månader utöver den beräknade tid som behövs för att uppnå de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialiteten. Tandläkare, i vars arbetsuppgifter det ingår att i väsentlig omfattning medverka i högskoleutbildning för tandläkarexamen, anställs tills vidare, dock längst för tre år. Förordning (2007:434).

Vid anställning som chef vid en enhet för specialisttandvård ska regionen fästa avseende främst vid skickligheten för anställningen. Förordning (2019:1035). Övergångsbestämmelser 1998:1519 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då förordningen (1985:884) om behörighet till vissa tjänster inom folktandvården och om tillsättning av sådana tjänster skall upphöra att gälla. 2. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfarande i fråga om tandläkare som skall fullgöra sådan tjänstgöring för att få legitimation för tandläkare.