Förordning (1997:762) om försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom gymnasieskolan

Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. Förordningen gäller för lärlingsutbildning som påbörjas före den 1 juli 2000. Med lärlingsutbildning enligt denna förordning avses att en elev på ett sådant nationellt program som enligt timplanen i bilaga 2 till skollagen (1985:1100) innehåller yrkesämnen, utöver den undervisningstid som följer av timplanen får handledd praktik på en arbetsplats. Förordning (1999:67).

Varje kommun och landsting som är huvudman för utbildning på ett sådant program som avses i 1 § andra stycket kan delta i försöksverksamheten. Detsamma gäller sådana fristående gymnasieskolor som avses i 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och som har en utbildning som motsvarar den som anges i 1 § andra stycket. Regeringen beslutar efter ansökan om vilka som får delta i försöksverksamheten. Utbildningen

Lärlingsutbildningen syftar till att ge eleverna en ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade färdigheter inom yrkesområdet.

Lärlingsutbildningen får inte påbörjas innan eleven har genomfört hälften av sin gymnasieutbildning. Styrelsen för utbildningen får besluta att lärlingsutbildningen skall bedrivas under andra tider än vad som gäller enligt 3 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen (1992:394). Styrelsen för utbildningen får besluta att undervisningen på programmet fördelas över längre tid än tre år för en elev som deltar i försöksverksamheten, även om det inte föreligger sådana särskilda skäl som avses i 5 kap. 24 § gymnasieförordningen. Förordning (1999:1033).

Den handledda praktiken på en arbetsplats får pågå under sammanlagt högst ett år.

Styrelsen för utbildningen skall 1. ansvara för att lärlingsutbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen, 2. besluta om de lokala mål som eleverna skall uppnå, och 3. ansvara för att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och företrädare för de berörda arbetsplatserna.

För varje utbildningsplats skall det upprättas ett lärlingskontrakt mellan skolan, en ansvarig företrädare för arbetsplatsen och eleven. I lärlingskontraktet skall det anges vilken omfattning lärlingsutbildningen skall ha och vilka mål eleven skall uppnå under utbildningen. Lärlingskontraktet skall vidare innehålla uppgifter om den eller de arbetsplatser som är berörda samt om den eller de handledare som är ansvariga för utbildningen.

Styrelsen för utbildningen skall fatta beslut om vilka elever som skall genomgå lärlingsutbildning och om omfattningen av deras utbildning. Samrådsorgan

För varje program där lärlingsutbildning erbjuds skall det, för samråd mellan skolan och arbetsmarknadens parter, finnas ett programråd.

I programrådet skall det ingå företrädare för de berörda lokala parterna på arbetsmarknaden samt företrädare för skolans personal och elever. Rektorn eller den rektorn utser skall vara ordförande i programrådet.

Programrådet skall ha till uppgift att 1. med utgångspunkt från programmålen ge förslag till lokala mål för lärlingsutbildningen, 2. medverka till anskaffning av lärlingsplatser, 3. föreslå riktlinjer för hur ett lärlingskontrakt enligt 7 § skall utformas, och 4. i övrigt utgöra en resurs för att möjliggöra en lärlingsutbildning med hög kvalitet. Elever

Uppgift om att en elev deltar i lärlingsutbildning skall antecknas i elevens individuella studieplan enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394). Förordning (1999:1033).

En elev som genomgår en gymnasial lärlingsutbildning skall omfattas av bestämmelserna i förordningen (SKOLFS 1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning.

I en elevs slutbetyg skall det anges om eleven har deltagit i en gymnasial lärlingsutbildning. Eleven skall få ett intyg från den arbetsplats han eller hon varit på under lärlingsutbildningen. Intyget skall innehålla uppgifter om 1. under vilken tid praktiken har genomförts, 2. vilka arbetsuppgifter eleven har deltagit i och i vilken utsträckning han eller hon har utfört självständigt arbete, och 3. handledarens bedömning av hur eleven har uppnått målen för lärlingsutbildningen. Intyget skall bifogas slutbetyget. Uppföljning och utvärdering

Den som deltar i försöksverksamheten är skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten. Statsbidrag m.m.

Till varje huvudman för skolor som deltar i försöksverksamheten lämnas statsbidrag med 1 500 kronor för varje elev som med lärlingskontrakt påbörjar en gymnasial lärlingsutbildning. Statsbidraget är avsett för att underlätta införandet av lärlingsutbildningen. Statens skolverk beslutar om statsbidraget. Statens skolverks beslut om statsbidrag får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1999:1033 Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2000 och tillämpas på undervisning som sker efter den 1 juli 2000. 2000:691 Förordningen skall dock fortsätta att gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.