Anslagsförordning (1992:760)

Förordningen gäller för myndigheter under regeringen som disponerar anslag eller redovisar inkomster på statsbudgeten eller på tilläggsbudget.

I förordningen avses med anslag ett av riksdagen anvisat anslag på statsbudgeten eller på tilläggsbudget som regeringen tilldelat en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål. Med post avses ett belopp som har förts upp under ett anslag i form av en anslagspost eller delpost och som avser ett visst deländamål. I förordningen avses med anslag även poster uppförda under ett anslag, om inte annat uttryckligen framgår. I förordningen avses med inkomsttitlar de konton på stats- och tilläggsbudget på vilka inkomster skall fördelas. Dispositionsrätt till anslag

Ett anslag får disponeras av den myndighet eller de myndigheter med det belopp som regeringen bestämmer.

Med dispositionsrätt enligt 3 § följer rätt att använda statens medel för de ändamål som anslaget avser och skyldighet att avräkna mot anslaget enligt 12--16 §§. Föreskrifter om skyldighet att upprätta anslagsredovisning och lämna anslagsframställning finns i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. Förordning (1993:429).

Ett förslagsanslag, eller en post under ett förslagsanslag med beteckningen "förslagsvis", får disponeras med högst det tilldelade beloppet, om inte regeringen har medgett att beloppet får överskridas.

Ett reservationsanslag, eller en post under ett reservations- anslag med beteckningen "reservationsvis", får disponeras med högst summan av tilldelat belopp och reservation från föregående budgetår enligt andra stycket. Det belopp som vid budgetårets slut ej utnyttjats av tilldelat belopp och reservation från föregående budgetår, sedan en eventuell besparing förts bort från anslaget enligt 10 §, utgör reservation till följande budgetår. Förordning (1993:429).

Ett ramanslag, eller en post under ett ramanslag med beteckningen "ram", får disponeras med högst summan av tilldelat belopp och anslagssparande eller tilldelat belopp minskat med utnyttjad anslagskredit enligt 8 §. En myndighet kan, efter särskilt beslut, få disponera medel utöver tilldelat anslagsbelopp på ett ramanslag i form av en merutgift. Förordning (1993:429).

Det belopp med vilket ett tilldelat ramanslag inte har utnyttjats vid budgetårets slut, efter det att eventuella merutgifter enligt 7 § andra stycket eller besparing enligt 10 § räknats bort, utgör anslagssparande till följande budgetår. Om anslaget har utnyttjats utöver tilldelat belopp, efter det att eventuella merutgifter eller besparingar räknats bort, föreligger anslagskredit till följande budgetår. Regeringen beslutar särskilt i fråga om anslagskreditens storlek. Förordning (1993:429).

Annat anslag än som avses i 5--7 §§ (obetecknat anslag) får disponeras med högst det tilldelade beloppet. Dispositionsrätt enligt första stycket gäller även för poster som har åsatts beteckningen "högst" eller lämnats utan särskild beteckning.

Regeringen kan besluta att en myndighet inte får disponera ett visst belopp av ett tilldelat anslag. Regeringen kan vidare besluta att en myndighet som tilldelats reservationsanslag eller ramanslag skall föra bort ett belopp från berört anslag i form av besparing. En myndighet skall som besparing föra bort en sådan reservation på reservationsanslag som kvarstår på anslaget när tre budgetår gått efter det budgetår då anslaget senast var uppfört på statsbudgeten eller på en tilläggsbudget. Förordning (1993:429). Gemensam dispositionsrätt till anslag

En myndighet som skall fördela medel från ett anslag till annan statlig myndighet, skall överlåta dispositionsrätten till den mottagande myndigheten. Överlåtelsen skall ske i den omfattning den myndighet som tilldelats anslaget beslutar, om inte regeringen föreskrivit annat. Avräkning mot anslag och inkomsttitel

Utgifter för ändamål som skall finansieras med anslagsmedel skall avräknas mot berört anslag enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Om inkomster förekommer som skall redovisas under ett anslag skall dessa bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt. Bestämmelsen i första stycket gäller inte för anslag för avgiftsfinansierad verksamhet som har tagits upp med ett formellt belopp på statsbudgeten.

För inkomster som skall redovisas under en inkomsttitel skall bestämmelserna i 14 § tillämpas på motsvarande sätt.

Utgifter enligt 12 § skall avräknas löpande mot anslaget för det budgetår till vilken utgiften hänför sig. Förskott som finan- sierats från statsverkets checkräkning, dock inte reseförskott, skall avräknas mot anslaget för det budgetår förskottet utbetalas även om utgiften hänför sig till följande budgetår. Utgifter som hänför sig till ett förslagsanslag eller obetecknat anslag vilket har upphört, skall avräknas mot anslaget för det budgetår då anslaget senast varit upptaget på statsbudgeten.

Utgift enligt 12 § som skulle ha finansierats med ett reservationsanslag som inte längre finns uppfört på statsbudgeten, får avräknas mot anslaget under ytterligare två budgetår. Regeringen kan genom särskilt beslut medge att avräkning får ske under ytterligare ett budgetår. Förordning (1993:429).

Riksrevisionsverket får föreskriva att utgifter som avser transfereringar och inkomster som avser uppbörd skall avräknas löpande mot anslaget eller inkomsttiteln för det budgetår då betalning verkställs. Betalning av anslagsmedel m. m.

Om en myndighet har tilldelats ett anslag för vilket medel skall föras till myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret, skall medlen betalas från statsverkets checkräkning i Riksbanken till myndighetens räntekonto. Anslagsmedel som skall betalas till myndighetens räntekonto en viss månad, skall vara insatta på kontot den 25 i månaden. Förordning (1994:354).

Betalningar mellan statsverkets checkräkning och en myndighets räntekonto i Riksgäldskontoret skall verkställas av den myndighet som regeringen bestämmer. Vid fördelning enligt 11 § av anslagsmedel som finns på den fördelande myndighetens räntekonto, skall den myndigheten betala medlen från sitt räntekonto till den mottagande myndigheten. Utbetalning skall ske i den omfattning som den fördelande myndigheten bestämmer, om inte regeringen beslutat något annat. Förordning (1993:429).

Om en myndighet tilldelas ytterligare medel på ett anslag under löpande budgetår och motsvarande belopp skall betalas till myndighetens räntekonto, skall beloppet betalas ut jämnt fördelat på de utbetalningstillfällen som återstår under budgetåret. Om en besparing beslutats enligt 10 § första stycket skall de utbetalningar som återstår under budgetåret reduceras på motsvarande sätt. Förordning (1993:429).

En myndighet som tilldelats anslagsmedel som inte får föras över till följande budgetår skall, om medlen betalats till myndighetens räntekonto, återbetala skillnaden mellan det erhållna beloppet och det belopp som avräknats mot anslaget. Mellanskillnaden och räntan på det beloppet fram till dagen för återbetalning, skall betalas in till statsverkets checkräkning snarast efter budgetårets utgång, dock senast när myndigheten upprättat årsredovisning. Förordning (1994:354).

En myndighet som har inkomster som myndigheten inte får disponera, skall föra inkomsterna direkt till statsverkets checkräkning och redovisa beloppet under en inkomsttitel på statsbudgeten. Om inkomsterna är av mindre omfattning får de i stället sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret för att senast vid budgetårets utgång betalas in till statsverkets checkräkning. Inbetalningen skall innefatta beräknad ränta på inkomsterna. Förordning (1993:429).

I fråga om andra anslag än de som avses i 17 § får den myndighet som disponerar anslaget utnyttja statsverkets checkräkning för de ändamål som anslaget avser. Förordning (1993:429). Tillämpningsföreskrifter

Riksrevisionsverket får utfärda de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1993:429). Övergångsbestämmelser 1992:760 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. 2. Förordningens bestämmelser gäller t. o. m. utgången av budgetåret 1994/95 även för annan än statlig myndighet som regeringen givit dispositionsrätt till anslag på statsbudgeten. Förordning (1994:354). 3. Genom förordningen upphävs förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten.