Förordning (1985:257) med instruktion för försvarets rationaliseringsinstitut

Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 1 och 3, tillämpas på försvarets rationaliseringsinstitut. Uppgifter

Institutet är en central myndighet för frågor om rationaliseringsverksamhet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Institutet skall även ta initiativ till rationaliseringsåtgärder som främjar en god effektivitet inom totalförsvaret och skall på särskilt uppdrag bedriva rationaliseringsverksamhet även inom de delar av totalförsvaret som ligger utanför försvarsdepartementets verksamhetsområde. Vissa bestämmelser om verksamheten Allmänt

Institutet har i sin verksamhet programansvar och skall genomföra produktion samt ha fackuppgifter i den mening som avses i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten och enligt vad som anges närmare i 8--11 §§.

Institutet skall följa de föreskrifter som överbefälhavaren meddelar för att uppställda mål för produktionen skall nås med ett så rationellt utnyttjande av resurserna som möjligt och för att behovet av planering och budgetering skall tillgodoses.

Institutet skall samråda med statskontoret i rationaliseringsfrågor som kan beröra statsförvaltningen utanför försvarsdepartementets verksamhetsområde samt fortlöpande orientera statskontoret om sin verksamhet. Vidare skall institutet samråda med statistiska centralbyrån i frågor som kan beröra statistisk produktion.

Institutet skall senast den 1 oktober varje år till regeringen lämna underlag för beslut om rationaliseringsverksamhetens långsiktiga utveckling inom totalförsvaret. Programansvaret

Institutet har programansvar för delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut. Härvid skall 18 § i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten tillämpas. Bestämmelserna i 18 § 1 i den nämnda förordningen skall avse överbefälhavarens programplan. Produktionen

Institutet skall i enlighet med regeringens uppdrag genomföra produktion inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet. Härvid skall 21 och 26--28 §§ i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten tillämpas.

Produktionen skall genomföras inom följande verksamhetsfält: 1. Rationaliseringsundersökningar och rationaliseringsåtgärder. 2. Samordning av rationaliseringsverksamheten. 3. Bedömning av investeringar i anläggningar för främst fredsorganisationen. 4. Bedömning av utveckling av samt investeringar i datorstödda informationssystem. Fackuppgift

Institutet har fackuppgift inom sakområdet Rationalisering. Härvid skall 31 och 32 §§ i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten tillämpas. Organisation

Institutet leds av en styrelse som består av åtta personer. I styrelsen ingår institutets generaldirektör. Denne är ordförande och en av de andra ledamöterna är vice ordförande. Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på institutet.

Vid institutet finns en samrådsdelegation. Samrådsdelegationen består av generaldirektören, som är delegationens ordförande, och sju andra ledamöter. För andra ledamöter än generaldirektören finns personliga ersättare.

Generaldirektören är chef för institutet.

Hos institutet finns organisationsdirektörer och övrig personal enligt särskilda beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får institutet anlita utomstående för särskilda uppdrag. Militär personal får placeras eller kommenderas till tjänstgöring vid institutet.

Institutet är lokaliserat till Stockholmsområdet. Ärendenas handläggning

Av styrelsen avgörs 1. ärenden som angår verksamhetens allmänna inriktning och planering på lång sikt samt utnyttjandet i stort av tillgängliga resurser, 2. viktigare författningsfrågor, 3. viktigare frågor om institutets organisation och arbetsformer, 4. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 5. frågor om tillsättning av tjänster som organisationsdirektör, 6. andra frågor som generaldirektören hänskjuter till styrelsen.

Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst tre andra av de i 12 § första stycket angivna ledamöterna är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:903).

Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan generaldirektören och minst tre andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får generaldirektören besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgift ärendet hör. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

Innan styrelsen avgör frågor om planläggning och genomförande av rationaliseringsverksamhet, skall styrelsen bereda samrådsdelegationen tillfälle att yttra sig.

Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman enligt vad som anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Ärenden om skiljande från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning avgörs alltid av generaldirektören. Generaldirektören får besluta att ytterligare en tjänsteman skall delta i beslutet.

När generaldirektören är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas tjänsten av den tjänsteman som generaldirektören bestämmer. I den ordinarie generaldirektörens frånvaro får dock inte fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte sådana åtgärder vidtas som är oförenliga med föreskrifter som styrelsen har meddelat eller grunder som den tillämpar.

Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 21 § första stycket andra meningen avgörs utan föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på den tjänsteman som generaldirektören bestämmer. Generaldirektören får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen.

Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. följer att institutets befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

har upphävts genom förordning (1986:903).

Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.

I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Tjänstetillsättning m. m.

Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Övriga tjänster tillsätts av institutet. Extra tjänster får tillsättas utan att tjänsterna har kungjorts lediga till ansökan.

Andra styrelseledamöter än generaldirektören förordnas av regeringen för högst tre år. Styrelsen utser vice ordförande inom sig.

Av ledamöterna i samrådsdelegationen förordnar regeringen fyra efter förslag av de arbetstagarorganisationer som organiserar anställda vid myndigheter som hör till försvarsdepartementet. Övriga ledamöter förordnas av institutet. Ersättarna utses i samma ordning som ledamöterna.