Förordning (1984:1132) om krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter)

Krediter med syfte att främja Sveriges samarbete med vissa u-länder och utvecklingen i dessa (u-krediter) får beviljas enligt denna förordning. U-kredit lämnas som 1. en exportkredit subventionerad med biståndsmedel, 2. en kombination av en gåva och en exportkredit (kombinationskredit), eller 3. en kombination av 1 och 2. Förordning (1995:870).

Ansökan om u-kredit görs hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) av det ansökande landets regering eller av ett svenskt företag. Förordning (1995:870).

Sida beslutar om u-krediter och om statliga kreditgarantier för dessa samt om villkoren för krediterna och garantierna. Beslut om u-kredit till ett land som inte tidigare fått u-krediter skall fattas av regeringen. Sida kan med eget yttrande hänskjuta ett u-kreditärende till regeringens prövning. Förordning (1995:870).

U-kredit får beviljas för finansiering av varor och tjänster till samarbetsländer för svenskt bistånd samt till andra u-länder med vilka Sverige önskar inleda eller fördjupa ett ekonomiskt samarbete. Högst 70 procent av finansieringen får avse leveranser av icke-svenska varor och tjänster. U-kreditgivning skall inriktas på länder som är kreditvärdiga eller som på sikt bedöms få tillfredsställande betalningsförmåga. Förordning (2006:1127).

Utfästelse om finansiering som inte är bunden till upphandling av svenska varor och tjänster (obunden finansiering) får lämnas vid samfinansiering med multilaterala finansieringsinstitutioner och svenskt gåvobistånd. Beslut om sådan finansiering skall underställas regeringens prövning. En u-kredit som omfattas av OECD:s biståndskommitté DAC:s rekommendation om avbindning till de minst utvecklade länderna skall dock alltid vara obunden. Förordning (2006:1127).

U-krediter får beviljas under förutsättning att finansieringen avser sådana projekt som prioriteras av det ansökande landet, som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter för landet och där svenska varor och tjänster är konkurrenskraftiga. U-krediter får inte lämnas för löpande leveranser. De för projekten avsedda varorna och tjänsterna skall upphandlas i internationell konkurrens. Upphandling genom förhandling får dock godtas om u-landet av särskilda skäl önskar en sådan och konkurrenskraftiga priser kan fås. Förordning (1995:870).

Kreditgivningen skall ske i överensstämmelse med internationella överenskommelser om riktlinjer för förmånliga krediter som Sverige har biträtt. U-kredit lämnas normalt med den lägsta tillåtna förmånlighetsgrad som anges i sådana riktlinjer. Vid kreditgivning till länder med svag betalningsförmåga bör dock en högre förmånlighetsgrad kunna övervägas. Beslut om en förmånlighetsgrad som överstiger 50 procent fattas av regeringen på förslag av Sida. Förordning (1995:870).

Sida skall vid beslut om kreditgaranti vägledas av yttranden som begärts in från Exportkreditnämnden. Nämndens yttrande skall innehålla -- förslag till ställningstagande rörande försäkringstekniska frågor inklusive premiesatser, -- en bedömning av kreditrisken avseende det enskilda samarbetslandet, och -- en rekommendation till beslut i garantifrågan. Sida får utnyttja anslagsmedel för att subventionera garantipremien. För ramkrediter får Sida bevilja 100 procent garantitäckning. Förordning (1995:870).

Exportkreditnämnden administrerar garantigivningen i samband med u-krediter i enlighet med särskilt avtal mellan Sida och Exportkreditnämnden samt förvaltar för Sidas räkning den särskilda säkerhetsreserven. För garantierna skall Exportkreditnämndens Allmänna villkor gälla. Förordning (1995:870).

Beslut i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1995:870 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. I fråga om u-krediter som har beviljats före den 1 juli 1995 gäller äldre föreskrifter.