Lag (1983:968) om tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten

Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § första stycket och 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, gälla

dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser inte skall betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 300 000 kr.,

dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga skall utgöra

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kr.: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 300 000 kr.;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 400 000 men inte 600 000 kr.: 1 000 kr. för 400 000 kr. och 2,5 % av återstoden; 600 000 men inte 800 000 kr.: 6 000 kr. för 600 000 kr. och 3 % av återstoden; 800 000 men inte 1 800 000 kr.: 12 000 kr. för 800 000 kr. och 3,5 % av återstoden; 1 800 000 kr.: 47 000 kr. för 1 800 000 kr. och 4 % av återstoden.

Vidare skall vid 1984 års taxering, i stället för vad som sägs i 22 § 1 mom. 4) taxeringslagen (1956:623) för sådan skattskyldig som avses i första stycket gälla, att deklaration till ledning för egen taxering skall lämnas utan anmaning om den skattskyldiges tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt vid 1983 års utgång haft ett värde överstigande 300 000 kr.

Övergångsbestämmelser

1996:477

Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1984 års taxering.