Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond

Staten anvisar årligen medel som ersättning åt bild- och formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Visningsersättningen tillförs en fond, kallad Sveriges bildkonstnärsfond.

Frågor om fonden och dess användning handläggs av en styrelse inom Konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Närmare bestämmelser om styrelsen finns i förordningen (2007:1199) med instruktion för Konstnärsnämnden. Kostnaderna för styrelsens verksamhet ska betalas med medel ur fonden, om inte annat beslutas av regeringen. Förordning (2008:267).

Medel ur fonden får användas dels till ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels till andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Förordning (1985:529).

Ersättning från fonden kan lämnas till bild- och formkonstnär som har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatt i landet. Ersättning får även lämnas till bild- och formkonstnär som vistas tillfälligt i landet inom ramen för internationellt konstnärsutbyte. Förordning (1997:840).

Ersättning utgår efter ansökan men kan utgå även utan ansökan.

Beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond enligt denna förordning får inte överklagas.

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond meddelar de ytterligare föreskrifter som kan behövas för verkställigheten av denna förordning.

Bestämmelser om individuell visningsersättning finns i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Förordning (1996:1604).