Förordning (1982:366) om utbetalning av dagersättningar från Försäkringskassan

Med dagersättning avses i denna förordning följande förmåner enligt socialförsäkringsbalken: 1. graviditetspenning, 2. föräldrapenningsförmåner, 3. sjukpenning, 4. rehabiliteringspenning, 5. smittbärarpenning, och 6. närståendepenning. Med dagersättning avses även 1. dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, 2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, och 3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön. Förordning (2017:839).

Dagersättning enligt 1 § första stycket 4 och andra stycket 2 betalas ut högst en gång i månaden om inte rehabiliteringen eller det arbetsmarknadspolitiska programmet slutförs dessförinnan. Dagersättning enligt 1 § första stycket 1-3, 5 och 6 samt andra stycket 1 betalas ut högst var fjortonde dag om inte ersättningsperioden tar slut dessförinnan. Dagersättning enligt 1 § andra stycket 3 betalas ut när ersättningsperioden har tagit slut. Förordning (2010:1661).

Har upphävts genom förordning (2008:868). Övergångsbestämmelser 1989:227 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fråga om ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. 2017:839 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning enligt den upphävda förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.