Förordning (1981:562) med instruktion för mellankommunala skatterätten

Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 2--4 och 16--18 §§, tillämpas på mellankommunala skatterätten. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ verksstadgan gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verksstadgan den av rättens ordförande som regeringen förordnar att förestå rätten i administrativt hänseende och i övrigt chefen för rättens kansli. Domstolsverket meddelar allmänna råd om tillämpningen av de bestämmelser i verksstadgan som gäller för mellankommunala skatterätten. Förordning (1987:957). Organisation m.m.

I lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar finns bestämmelser om mellankommunala skatterättens sammansättning.

Regeringen förordnar en av mellankommunala skatterättens ordförande att förestå rätten i administrativt hänseende.

Vid mellankommunala skatterätten finns ett kansli. Vid kansliet finns sekreterare och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga. En av sekreterarna är också chef för rättens kansli.

Målen fördelas på rotlar. Varje rotel innehas av en sekreterare. Mellankommunala skatterätten beslutar om fördelningen av målen på rotlarna. Handläggningen av målen m.m.

Rotelinnehavaren svarar för beredning och föredragning av de mål som har tilldelats roteln samt biträder i övrigt vid handläggningen av dessa. Chefen för rättens kansli vakar över att målen bereds enligt de riktlinjer som mellankommunala skatterätten har beslutat. Ordförandena deltar i beredningen av målen i den utsträckning som behövs. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall genast anmälas till chefen för rättens kansli, om målet eller frågan kräver skyndsamt avgörande och inte bör avgöras av en sekreterare.

Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål avgörs efter föredragning om nämndemän deltar i avgörandet. Har målet eller frågan gåtts igenom i sin helhet vid en muntlig förhandling, får målet eller frågan avgöras utan föredragning.

Föredragning fullgörs av rotelinnehavaren eller någon annan föredragande. Ordförandena får dock själva föredra målen.

Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

En dom eller ett annat beslut skall meddelas så snart det kan ske och senast fyra veckor efter den dag då föredragningen avslutades. Om mellankommunala skatterätten avgör ett mål efter en muntlig förhandling skall avgörandet meddelas senast fyra veckor efter den dag då förhandlingen avslutades. Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet eller på grund av något annat särskilt skäl, får rätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än vad som är oundgängligen nödvändigt.

Mellankommunala skatterätten får förordna sekreterare som har vunnit tillräcklig erfarenhet att på eget ansvar utföra sådana domargöromål som avses i 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Mellankommunala skatterätten får förordna andra anställda som har vunnit tillräcklig erfarenhet att utföra sådana göromål som avses i 20 § förordningen (1979:573) med länsrättsinstruktion. Tillkännagivande om muntliga förhandlingar

För varje dag då det hålls sammanträde för muntlig förhandling upprättas en förteckning över de mål som har satts ut till förhandling (uppropslista). På uppropslistan anges för varje mål eller grupp av mål när förhandlingen beräknas börja. Under sammanträdesdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där förhandlingen äger rum. Uppropslistan skall vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria dagen närmast före sammanträdesdagen. Handläggningen av administrativa ärenden

Administrativa ärenden avgörs av mellankommunala skatterätten i plenum eller av den ordförande som avses i 3 §.

Plenum består av ordförandena, nämndemännen samt chefen för rättens kansli.

I plenum avgörs ärenden som avser 1. viktigare frågor om mellankommunala skatterättens organisation eller arbetsformer, 2. arbetsordningen, 3. yttranden i lagstiftningsfrågor, 4. förslag till domstolsverket angående anslagsframställning, 5. frågor som hänskjuts till plenum med stöd av 16 § tredje stycket.

Ärenden, som inte skall avgöras i plenum, avgörs av den ordförande som avses i 3 §. Ordföranden får, enligt bestämmelser som meddelas i arbetsordningen, uppdra åt chefen för rättens kansli eller åt någon annan som är anställd vid rätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av ordföranden. Ordföranden får hänskjuta ärenden till plenum. Förordning (1984:965).

I ärenden som handläggs i plenum är mellankommunala skatterätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (1986:1098).

Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte mellankommunala skatterätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som rätten utser. Förordning (1986:1098).

Mellankommunala skatterättens beslut i frågor om tillsättning av tjänster eller vikariat som sekreterare får överklagas hos regeringen. Rättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Förordning (1987:957). Tjänstetillsättningar m.m.

I lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar finns bestämmelser om hur ordförande och nämndemän i mellankommunala skatterätten skall utses.

Ordförande och nämndemän utses för högst tre år.

Tjänsten som sekreterare och chef för rättens kansli tillsätts av regeringen efter anmälan av mellankommunala skatterätten.

Övriga sekreterare förordnas av mellankommunala skatterätten. Sådant förordnande får meddelas den som är kammarrättsassessor eller den som är kammarrättsfiskal och har tjänstgjort under ett år som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt. Tjänster som sekreterare behöver inte kungöras lediga. I fråga om sådana tjänster skall inte heller 13 § anställningsförordningen (1965:601) tillämpas.

Förordnanden på arvodestjänster meddelas av mellankommunala skatterätten.

Övriga tjänster tillsätts av domstolsverket efter förslag av mellankommunala skatterätten. Kungörelser och tillkännagivanden enligt 11--13 §§ anställningsförordningen (1965:601) anslås på rättens anslagstavla. I fråga om beslut som avses i 42 § anställningsförordningen räknas tiden för överklagande från dagen då sådant anslag skedde. Ansökningshandlingarna ges in till rätten. Domstolsverket får lämna över till rätten att tillsätta sådana tjänster som avses i första stycket. Förordning (1987:957).

För sekreterare skall följande gälla. a) I stället för vad som föreskrivs i 29 § andra stycket och -- i fråga om vikariat utanför domstolsväsendet -- 31 a § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) får förening av tjänster och vikariat ske endast efter särskilt beslut om tjänstledighet. b) Regeringen beslutar om ledighet i fall som avses i a) samt i 3 § tjänstledighetsförordningen (1984:111), såvida inte ledigheten skall vara högst ett år och syftar till att pröva annan anställning. Förordning (1984:965).

Mellankommunala skatterätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenning för barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1984:965).

Om inte regeringen eller mellankommunala skatterätten skall besluta om ledighet enligt 25 a eller 26 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket får lämna över till rätten att besluta i sådana fall. Förordning (1987:957).

Domstolsverket beslutar om partiell tjänstebefrielse enligt kungörelsen (1965:915) om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m.m. efter framställning från mellankommunala skatterätten.

Beträffande tjänst eller vikariat som regeringen tillsätter prövar domstolsverket sådana frågor om anställnings upphörande som avses i 7 kap. 3, 4 eller 12 § lagen (1976:600) om offentlig anställning. Förordning (1987:957). Övriga bestämmelser

Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning gäller även i fråga om sekreterare. Frågor som avses i 15 kap. 3 § lagen om offentlig anställning prövas av domstolsverket.

Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas i fråga om tjänsten som sekreterare och chef för rättens kansli av tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Övergångsbestämmelser 1984:965 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985. 2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601) om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1 januari 1985.