Förordning (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m.

I denna förordning avses med uppdragstagare den som har ett uppdrag som lämnats av regeringen eller en myndighet under regeringen. Förordning (2004:925). Reseförmåner

En uppdragstagare skall ha rätt till reseförmåner enligt de bestämmelser om sådana förmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet. Om uppdragstagaren utför uppdraget åt en myndighet tillämpas i stället de kollektivavtal som gäller för arbetstagarna vid myndigheten. Detsamma skall gälla de arbetstagare för vilka rätten till reseförmåner inte regleras eller brukar regleras av något kollektivavtal. Första stycket tillämpas dock inte, om annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Förordning (1994:52).

Har upphävts genom förordning (1992:153).

Har upphävts genom förordning (1992:153).

Har upphävts genom förordning (1992:153). Överklagande

Beslut om ersättning till uppdragstagare enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1998:1091). Övergångsbestämmelser 1994:52 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1994. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 1994. 1995:225 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1998:1091 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 2004:925 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande en ledamot i en socialförsäkringsnämnd hos en allmän försäkringskassa om han eller hon omfattas av bestämmelserna i 2 § lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan.