Förordning (1981:1102) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 1, tillämpas på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Uppgifter

Institutet är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör meteorologi, hydrologi och oceanografi, i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet att handlägga sådana ärenden.

Det åligger institutet särskilt att med hänsyn till andra myndigheters, näringslivets och försvarets behov inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi, hydrologi och oceanografi, anordna och övervaka meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska observationer och mätningar, meteorologiska iakttagelser ombord på svenska civila fartyg och flygplan samt granska, bearbeta och bevara insamlat material, handha den allmänna vädertjänsten, stormvarningstjänsten, israpporttjänsten samt hydrologiska och oceanografiska tjänsten, bedriva uppdragsverksamhet och tillämpad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsområde.

Institutet skall samarbeta med svenska myndigheter som arbetar inom institutets verksamhetsområde, med utländska meteorologiska och hydrologiska institutioner och med internationella organisationer på området.

Institutet skall genom planläggning se till att det totala försvarets krav på meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska tjänster kan tillgodoses under beredskapstillstånd och krig.

Institutet skall samråda med luftfartsverket i frågor om den meteorologiska tjänsten för civil luftfart, med sjöfartsverket i frågor om väder- och israpporttjänsten för sjöfarten, med överbefälhavaren i frågor av allmän militär betydelse samt med chefen för flygvapnet i frågor om samarbetet med den militära vädertjänsten.

För uppdrag som institutet fullgör får institutet ta ut ersättning enligt de grunder som institutet efter samråd med riksrevisionsverket bestämmer.

Institutet företräder staten inom sitt verksamhetsområde om annat inte följer av särskilda föreskrifter. Utan hinder av vad som föreskrivs i 2 § förordningen (1983:142) med regeringens arbetsgivarnyckel utövar institutet arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av 8 § 2 mom. andra stycket första meningen allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Förordning (1987:828).

Institutet skall varje år före den 1 november till kommunikationsdepartementet avge berättelse om sin verksamhet under det senaste budgetåret. Organisation

Institutet leds av en styrelse. Ledamöter av denna är institutets generaldirektör och sex andra ledamöter. Bland ledamöterna förordnas en ordförande. Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på institutet. Förordning (1987:1155).

Generaldirektören är chef för institutet.

Inom institutet finns fyra avdelningar, en för meteorologisk verksamhet, en för hydrologisk och oceanografisk verksamhet, en för teknisk verksamhet och en för administrativ verksamhet. Varje avdelning förestås av en chef. En av cheferna är generaldirektörens ställföreträdare.

Hos institutet finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får institutet anlita utomstående för särskilda uppdrag.

Tjänstemän hos institutet är skyldiga att tjänstgöra viss tid vid den militära vädertjänsten, om institutet beslutar det efter överenskommelse med chefen för flygvapnet. Tjänstemän inom försvarsmakten kan beordras att tjänstgöra viss tid hos institutet. Ärendenas handläggning

Av styrelsen avgörs 1. viktigare författningsfrågor, 2. viktigare frågor om institutets organisation och arbetsformer, 3. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 4. frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning, 5. andra frågor som generaldirektören hänskjuter till styrelsen.

Styrelsen är beslutför när ordföranden, generaldirektören och minst två andra av de i 10 § första stycket angivna ledamöterna är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:1068).

Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan ordföranden, generaldirektören och minst två andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får generaldirektören besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut.

När generaldirektören är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. När både generaldirektören och ställföreträdaren har förhinder, fullgörs generaldirektörens åligganden av den chef för avdelning som generaldirektören bestämmer. I generaldirektörens frånvaro får dock inte fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte heller sådana åtgärder vidtas som rubbar eller ändrar av styrelsen meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder. Det som har sagts gäller även vid ledighet på generaldirektörstjänsten, till dess regeringen bestämmer annat.

Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 18 § andra meningen avgörs utan föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelning dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Generaldirektören får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen. Chefen för en avdelning har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans avdelning föredras av någon annan.

Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. följer att institutets befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

har upphävts genom förordning (1986:1068).

Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.

I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos institutet. Tjänstetillsättning m.m.

Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Tjänster som chef för avdelning tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av institutet. Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för högst tre år efter anmälan av generaldirektören.

Andra styrelseledamöter än generaldirektören förordnas av regeringen för högst tre år. Förordnande att vara styrelsens ordförandemeddelas av regeringen för högst tre år.

Bestämmelsen i 4 kap. 4 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning att en tjänst som en myndighet tillsätter skall kungöras ledig till ansökan gäller i fråga om institutet inte extra ordinarie eller extra tjänster i en variabel lönegrad där högst F 10 får tillämpas på innehavaren.

Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av institutet även i fråga om chef för avdelning.