Förordning (1979:978) med instruktion för rättshjälpsnämnderna

Bestämmelserna i 4--6 §§, 7 § 1--3 samt 9, 14, 15, 28 och 29 §§ verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på rättshjälpsnämnderna. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Med chefen förstås vid tillämpningen av verksförordningen rättshjälpsnämndens ordförande eller, om nämnden är delad i avdelningar, den av ordförandena som regeringen förordnar att förestå nämnden i administrativt hänseende, och i övrigt chefen för nämndens kansli. Förordning (1988:910). Organisation m.m.

I rättshjälpslagen (1972:429) finns det bestämmelser om rättshjälpsnämndernas sammansättning.

Rättshjälpsnämnden i Stockholm är delad i två avdelningar.

Vid var och en av rättshjälpsnämnderna finns det ett kansli. Kansliet förestås av en chef. Vid nämnderna finns också andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga. Arbetsordning m.m.

I rättshjälpsförordningen (1979:938) finns det bestämmelser om rättshjälpsnämndernas verksamhetsområden.

För varje rättshjälpsnämnd skall det finnas en arbetsordning. Denna skall innehålla grunderna för fördelningen av göromålen och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i nämnden. Domstolsverket beslutar arbetsordning efter förslag av nämnden.

Rättshjälpsnämnden meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av arbetsordningen.

När det finns särskilda skäl för det, får rättshjälpsnämnden förordna om tillfälliga avvikelser från vad som har föreskrivits med stöd av 6 §. Handläggningen av rättshjälpsärenden

I rättshjälpslagen (1972:429) finns det bestämmelser om beslutförhet och om omröstning i ärenden om rättshjälp.

Rättshjälpsnämnden får lämna över till någon som är anställd vid nämndens kansli att avgöra ärenden eller grupp av ärenden som inte är av större vikt eller av principiell betydelse. Ärenden får lämnas över endast till den som är lagfaren och som har erfarenhet av domstols- eller advokatverksamhet. Handläggningen av administrativa ärenden

Administrativa ärenden avgörs av rättshjälpsnämnden i plenum eller av nämndens ordförande.

Plenum består av nämndens ordförande och övriga ledamöter samt chefen för nämndens kansli.

I plenum avgörs ärenden som avser 1. viktigare frågor om rättshjälpsnämndens organisation eller arbetsformer, 2. arbetsordningen, 3. yttranden i lagstiftningsfrågor, 4. förslag till domstolsverket angående anslagsframställning, 5. frågor som ordföranden hänskjuter till plenum.

Ärenden, som inte skall avgöras i plenum, avgörs av ordföranden. Ordföranden får, enligt bestämmelser som meddelas i arbetsordningen, uppdra åt någon som är anställd vid nämnden att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av ordföranden. Ordföranden får hänskjuta ärenden till plenum. Förordning (1984:968).

I ärenden som handläggs i plenum är rättshjälpsnämnden beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (1986:1095).

Med ordförande avses vid rättshjälpsnämnd som är delad i avdelningar den av ordförandena som har förordnats att förestå nämnden i administrativt hänseende.

Rättshjälpsnämndens beslut i administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får inte överklagas. Förordning (1988:910). Gemensamma bestämmelser om handläggningen av rättshjälpsärenden och administrativa ärenden

Andra ärenden än sådana som avses i 10 § avgörs efter föredragning. Föredragningen fullgörs av chefen för kansliet eller någon särskilt utsedd föredragande. Nämndens ordförande får ta över beredningen och föredragningen av ärenden. Chefen för kansliet får närvara när ett ärende föredras av någon annan. I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad. Förordning (1986:1095).

Chefen för kansliet får fordra in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden. Ordföranden får besluta att även annan som är anställd vid nämnden får vidta sådana åtgärder. Tjänstetillsättningar m.m.

I rättshjälpslagen (1972:429) och i rättshjälpsförordningen (1979:938) finns det bestämmelser om utseende av ledamöter och ersättare i rättshjälpsnämnderna.

Ledamöter och ersättare för ledamöter utses för högst tre år.

Förordnanden på arvodestjänster meddelas av rättshjälpsnämnden.

Övriga tjänster tillsätts av domstolsverket efter förslag av rättshjälpsnämnden. Annonser och meddelanden enligt 10--13 a §§ anställningsförordningen (1965:601) anslås på rättshjälpsnämndens anslagstavla. I fråga om beslut som avses i 42 § anställningsförordningen räknas tiden för överklagande från dagen då sådant anslag skedde. Ansökningshandlingarna ges in till rättshjälpsnämnden. Förordning (1989:742).

Domstolsverket får lämna över till rättshjälpsnämnden att tillsätta sådana tjänster som avses i 23 §. Sådant överlämnande får inte omfatta tjänsten som chef för rättshjälpsnämndens kansli.

Rättshjälpsnämnden beslutar om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Domstolsverket beslutar om annan ledighet än som avses i första stycket. Domstolsverket får lämna över till nämnden att besluta i sådana fall. Förordning (1988:910).

Domstolsverket beslutar om partiell tjänstebefrielse enligt 19 a § anställningsförordningen (1965:601). Förordning (1988:910).

Frågor som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning prövas av domstolsverket.