Förordning (1979:579) med instruktion för statens arbetsmarknadsnämnd

Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på statens arbetsmarknadsnämnd. Uppgifter

Nämnden är central förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och, efter särskilt beslut av regeringen, för frågor som rör statligt reglerade anställningar i övrigt, allt i den mån detta inte ankommer på annan myndighet. Nämnden får inom sitt verksamhetsområde även bistå riksdagen och dess myndigheter.

Nämnden har till uppgift att verka för att arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt. Nämnden skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarknaden.

Det åligger nämnden särskilt att inom sitt verksamhetsområde 1. översiktligt följa utvecklingen av personalbehovet med avseende på effekter av strukturförändringar och på övertalighetsproblem m. m., 2. medverka centralt vid planering och genomförande av strukturpåverkande åtgärder inom statsförvaltningen, 3. medverka centralt vid planering och genomförande av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som avser den statliga arbetsmarknaden, 4. svara centralt för verksamhet som syftar till att förebygga sjukpensionering av anställda med arbetshandikapp, 5. svara centralt för verksamhet som syftar till att främja anställning av personer med svårigheter att erhålla arbete, 6. svara centralt för sådana omplaceringsfrågor som avser anställda, som berörs av att statlig verksamhet omlokaliseras, inskränks, omorganiseras eller upphör, eller som avser anställda med arbetshandikapp. Förordning (1986:451).

Nämnden får besluta att andra anställda än de som avses i 4 § 6 får omfattas av dess omplaceringsverksamhet. Förordning (1986:451).

Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde bistå myndigheter och enskilda anställda med rådgivning. Organisation

Chef för nämnden är en generaldirektör.

Nämnden består av en arbetsmarknadsenhet, en utredningsenhet och en administrativ enhet. Varje enhet förestås av en enhetschef. En av enhetscheferna är generaldirektörens ställföreträdare. Förordning (1984:38).

Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar och annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående för särskilda uppdrag.

Nämnden får inrätta rådgivande eller beredande organ.

har upphävts genom förordning (1986:959) Ärendenas handläggning

Generaldirektören och minst två av enhetscheferna avgör gemensamt frågor om -- skiljande från en anställning, när det inte gäller en provanställning, -- skiljande från ett uppdrag, -- disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning. Förordning (1986:959).

I andra frågor än som avses i 12 § beslutar generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av annan tjänsteman hos nämnden i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut.

När generaldirektören är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. När både generaldirektören och hans ställföreträdare har förhinder, fullgörs generaldirektörens åligganden av den enhetschef som generaldirektören bestämmer. I generaldirektörens frånvaro får dock inte fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Åtgärder, som rubbar eller ändrar av nämnden meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder, får inte heller vidtas utan hans medgivande. Detta gäller även vid ledighet på generaldirektörstjänsten, till dess regeringen bestämmer annat.

Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 13 § andra meningen avgörs utan föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den enhet dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Enhetschefen har rätt att närvara, när ett ärende som hör till hans enhet föredras av någon annan. Förordning (1984:38).

Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. följer att nämndens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

har upphävts genom förordning (1986:959). Detsamma gäller skiljaktig mening som förs fram av annan som har närvarit enligt 15 § tredje stycket eller av den som generaldirektören har anmodat att närvara vid föredragningen.

Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.

I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärenden hos nämnden. Tjänstetillsättning m.m.

Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Övriga tjänster i lägst lönegrad N 26 tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av nämnden. Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för högst tre år efter anmälan av generaldirektören. Förordning (1986:451). Tjänstemans bisysslor

Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av nämnden även i fråga om tjänst som regeringen tillsätter, dock inte i fråga om generaldirektören.