Lag (1974:1082) om bostadsdomstol

Bostadsdomstolen upptager besvär mot beslut av hyresnämnd enligt vad som föreskrives i lag eller annan författning. Bostadsdomstolen prövar även besvär över domvilla i fråga om hyresnämnds beslut. Lag (1988:1457) .

Om bostadsdomstolen gäller i tillämpliga delar de allmänna bestämmelserna i rättegångsbalken om domstol, i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning.

Mot bostadsdomstolens avgöranden får talan ej föras.

Bostadsdomstolen sammanträder på den ort där domstolen har sitt säte. Sammanträde kan även hållas på annan ort, om det är påkallat. Bostadsdomstolens sammansättning m.m.

Bostadsdomstolen består av minst tre ledamöter, som är lagkunniga och erfarna i domarvärv (lagfarna ledamöter), en ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av värderings- eller byggnadsteknik (teknisk ledamot) samt högst tolv ledamöter med särskild sakkunskap om förhållandena på bostadsmarknaden (intresseledamöter).

Regeringen förordnar ledamöterna i bostadsdomstolen. Av de lagfarna ledamöterna förordnas en till ordförande i domstolen. Ledamot förordnas för tre år. Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden, utses en ny ledamot för återstående tid. För annan ledamot än lagfaren ledamot förordnar regeringen en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare. Är ordföranden hindrad att tjänstgöra, inträder annan lagfaren ledamot i hans ställe. Lag (1989:664) .

Lagfaren ledamot och teknisk ledamot får ej förordnas bland personer som kan anses företräda fastighetsägares, hyresgästers eller bostadsrättshavares intressen. Innan intresseledamot förordnas skall sådan riksorganisation av fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, hyresgäster, bostadsrättshavare eller näringsidkare som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Ledamot i bostadsdomstolen skall vara svensk medborgare och får ej vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Innan ledamot börjar tjänstgöra i domstolen, skall han ha avlagt domared. Lag (1988:1290) .

Ledamot har rätt att bli entledigad, om särskilda omständigheter föranleder det. Avsägelse av uppdraget prövas av regeringen. Avgår ledamot, förordnar regeringen annan för återstoden av den tid för vilken ledamoten varit utsedd. Ledamot som avgått är skyldig att deltaga i fortsatt behandling av mål, i vars handläggning han förut har deltagit.

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare skall tillämpas på ledamöterna i bostadsdomstolen. I fråga om de icke lagfarna ledamöterna i bostadsdomstolen tillämpas 12 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Lag (1991:636) .

Annan lagfaren ledamot än ordföranden i domstolen är skyldig att i den mån göromålen tillåter det tjänstgöra i annan domstol. Beslut om sådan tjänstgöring meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Bostadsdomstolen är domför med sju ledamöter. Den är även domför med fyra ledamöter, om ej någon av dem påkallar att målet skall prövas av sju ledamöter. Vid prövning som inte avser själva saken är bostadsdomstolen även domför med tre lagfarna ledamöter. Lag (1989:664) .

Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter, är tre av dem lagfarna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de lagfarna ledamöterna är därvid ordförande. Av intresseledamöterna skall två vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter eller, när målet rör prövning av en fråga enligt 2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller 11 kap. 2 § bostadsrättslagen (1991:614), av bostadsrättsfastigheter. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av staten, en kommun, en landstingskommun, ett kommunalförbund, ett allmännyttigt bostadsföretag eller ett aktiebolag, som helt ägs av en kommun eller en landstingskommun, skall dessa ledamöter företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter som tillhör andra än enskilda. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av någon enskild, skall de företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av sådana fastigheter. De återstående två intresseledamöterna skall vara väl förtrogna med hyresgästers eller bostadsrättshavares förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 12 kap. 23 § andra stycket eller 36 § jordabalken, skall dessa ledamöter vara väl förtrogna med näringsidkande hyresgästers förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller 11 kap. 2 § bostadsrättslagen skall de vara väl förtrogna med bostadsrättshavares förhållanden. I andra mål skall de vara väl förtrogna med bostadshyresgästers förhållanden. Lag (1993:402) .

Sammanträder bostadsdomstolen med fyra ledamöter, är två av dem lagfarna ledamöter och två av dem intresseledamöter. En av de lagfarna ledamöterna är därvid ordförande. Av intresseledamöterna skall en företräda fastighetsägareintressen och en bostadsrättshavares eller hyresgästers intressen. I övrigt äger 13 § andra och tredje styckena motsvarande tillämpning. Lag (1989:664) . 14 a § */-k/Bestämmelserna i 12--14 §§ tillämpas inte i mål som gäller 1. fråga om en förhandlingsklausul skall föras in eller bibehållas i ett hyresavtal enligt 2 § hyresförhandlingslagen (1978:304), 2. ersättning enligt 20 § hyresförhandlingslagen till en hyresgästorganisation för dess förhandlingsarbete, 3. prövning av hyresvillkor med tillämpning av 21 § hyresförhandlingslagen. Bestämmelserna i 12--14 §§ skall inte heller tillämpas i andra mål, om de intresseledamöter som enligt dessa bestämmelser skulle ha deltagit har anknytning till organisationer som kan antas ha ett gemensamt intresse som står i strid med den ena partens intresse i tvisten. I mål som avses i första och andra styckena skall bostadsdomstolen bestå av tre lagfarna ledamöter. Lag (1991:636) .

Den tekniske ledamoten skall deltaga i stället för lagfaren ledamot, om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det. Beslut härom fattas av ordföranden i målet.

Lagfaren ledamot får ensam på bostadsdomstolens vägnar företaga förberedande åtgärd samt pröva fråga om avskrivning av mål. Sådan handläggning kan enligt uppdrag av domstolens ordförande också ombesörjas av annan lagfaren tjänsteman vid domstolen, vilken förordnats därtill av domstolen. Rättegången i bostadsdomstolen

Om rättegången gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 52 kap. 3, 5-9, 11 och 12 §§ rättegångsbalken om besvär i hovrätt samt vad som i samma balk är föreskrivet om tvistemål, allt i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning. Lag (1980:224) .

Klagande får ej ändra sin talan att avse annan del av hyresnämndens beslut än den som uppgivits i besvärsinlagan. Part kan i bostadsdomstolen till stöd för sin talan åberopa omständighet som ej förebragts tidigare. Lag (1986:1171) .

Bostadsdomstolen skall verka för att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som är lämplig med hänsyn till målets beskaffenhet. Därvid skall domstolen såvitt möjligt se till att onödig utredning ej förebringas.

Förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får hållas beträffande viss fråga eller målet i dess helhet, om det kan antagas vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling skall hållas, om part begär det samt förhandlingen ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det.

Till muntlig förhandling skall part kallas. Part får föreläggas att inställa sig personligen vid vite eller vid påföljd att hans utevaro ej utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande.

Ordföranden i målet får uppdraga åt en eller flera ledamöter eller annan att företaga besiktning för utredning av särskild fråga. Parterna skall beredas tillfälle att närvara vid sådan besiktning, om den ej sker endast som förberedande åtgärd för syn på stället. Vid besiktning får yrkeshemlighet ej röjas, med mindre synnerlig anledning förekommer därtill. Den som enligt första stycket har företagit besiktning utom tjänsten tillerkännes av bostadsdomstolen skälig ersättning av allmänna medel.

Bostadsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed och med part under sanningsförsäkran, om det är erforderligt för utredningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar får domstolen hålla syn på stället. Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför hyresnämnden och beror avgörandet även i bostadsdomstolen av tilltron till den bevisningen, får ändring i hyresnämndens beslut i denna del ej ske, om ej beviset upptagits ånyo vid bostadsdomstolen eller synnerliga skäl föreligger att dess värde är ett annat än hyresnämnden antagit. Lag (1975:1299) .

Förhör med vittne eller sakkunnig och med part under sanningsförsäkran äger rum vid muntlig förhandling. Sådant bevis får upptagas vid annan domstol. I fråga om syn på stället äger 21 § motsvarande tillämpning. Beslut m.m.

Bostadsdomstolens avgörande sker genom beslut. Beslut skall grundas på vad handlingarna innhåller och vad i övrigt förekommit i målet.

Omröstning till beslut sker i den ordning som bostadsdomstolen bestämmer.

Beslut skall meddelas så snart det kan ske. Meddelas slutligt beslut annorledes än i samband med förhandling, sker det genom att beslutet hålles tillgängligt på domstolens kansli. Avskrift av beslutet skall i sådant fall genast tillställas parterna.

Beslut av bostadsdomstolen äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 § jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall. Lag (1993:410) .

Bifalls hyresvärdens talan om att hyresavtalet skall upphöra att gälla får bostadsdomstolen efter yrkande av hyresvärden i beslutet ålägga hyresgästen att flytta vid den tidpunkt då lägenheten skall lämnas. Sådant beslut får verkställas som lagakraftägande dom. Lag (1984:681) .

Vid besiktning enligt 22 § föres protokoll.

Skall inlaga, kallelse, föreläggande eller annan handling enligt bestämmelse i denna lag eller eljest tillställas part eller annan, sker det genom delgivning, om ej annat följer av andra stycket. Beslut som skall tillställas part sändes till parten i vanligt brev under hans för domstolen kända adress.

Bostadsdomstolen har rätt att för sina sammanträden förfoga över behövliga lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad som ej är för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal. Uppkommer särskilda kostnader, skall de ersättas. Övergångsbestämmelser 1986:1171 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter. 1989:664 Denna lag träder i kraft den 1 september 1989. 13 och 14 §§ i deras äldre lydelse gäller alltjämt i mål där den slutliga handläggningen påbörjats före ikraftträdandet. 1991:636 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser gäller alltjämt om ett mål i vilket intresseledamöter har deltagit har påbörjats före ikraftträdandet. 1994:835 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1994. Mål som inte avgjorts av Bostadsdomstolen före upphävandet skall överlämnas till Svea hovrätt för prövning.