Lag (1970:59) om tillfällig vattenreglering under år 1970

Om det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till landets kraftförsörjning under år 1970, får Konungen lämna tillstånd till tillfällig vattenreglering enligt denna lag efter ansökan av deltagarna i regleringsföretag eller ägare till kraftverk vid vilket reglering ej sker.

Tillstånd får avse reglering av vattnets avrinning vid befintlig kraftverks-eller regleringsdamm och innefatta rätt för sökanden att sänka vattenståndet till viss gräns under den som eljest är lagligen gällande.

Tillstånd får ej avse längre tid än till utgången av juli 1970. Det får förbindas med särskilda villkor om vattenhushållning och annat.

Tillstånd får meddelas endast under förutsättning att särskilda byggnadsåtgärder icke behöver vidtagas för att sänkningen skall kunna genomföras.

Ansökan skall innehålla uppgift om den gräns till vilken sänkning bör få ske, om det krafttillskott som därigenom kan uppkomma, om beräknade skadeverkningar och om uppskattade skadebelopp samt i övrigt de upplysningar som behövs för bedömande av företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar. Om ansökan avser flera företag, skall anges i vilken ordning de bör tagas i anspråk med hänsyn till främst skadeverkningarna.

I fråga om delaktighet gäller samma bestämmelser för reglering enligt denna lag som för det företag till vilket regleringen ansluter.

Sedan tillstånd lämnats gäller vattenlagen (1918:523) i tillämpliga delar för företaget, om annat ej följer av denna lag.

För företag enligt denna lag erlägges fiskeavgift och regleringsavgift som beräknas enligt de grunder som anges i 2 kap. 10 § och 4 kap. 14 § vattenlagen (1918:523).

Beslut om tillstånd sändes till vattenrättsdomaren i den vattendomstol, inom vars domsområde regleringen skall utövas. När beslutet kommit vattenrättsdomaren till handa anses därmed ett ansökningsmål ha anhängiggjorts vid vattendomstolen.

Vattenrättsdomaren skall ofördröjligen utfärda kungörelse, som skall innehålla redogörelse för tillståndsbeslutet, uppgift om aktförvarare samt erinran om innehållet i 11-13 §§. Kungörelsen skall införas i en eller flera av ortens tidningar. Kungörelsen och avskrift av beslutet skall tillställas aktförvarare, kammarkollegiet, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk samt berörda länsstyrelser, kommuner och flottningsstyrelser.

Om det behövs skall vattenrättsdomaren snarast efter det att tillståndsbeslutet tillställts honom utse sakkunniga enligt 11 kap. 45 § vattenlagen (1918:523).

När sökanden tar tillstånd i anspråk, skall han lämna vattenrättsdomaren meddelande därom. Vattenrättsdomaren skall kungöra meddelandet på sätt som anges i 10 § samt underrätta de sakkunniga om meddelandet.

Före den 1 november 1970 skall sökanden till vattenrättsdomaren inkomma med inlaga, upptagande dels beskrivning av företaget, dels de upplysningar i övrigt som behövs för att bedöma ersättningsfrågorna, dels uppgifter på berörda fastigheter, vederbörande fastighetsägares eller nyttjanderättshavares namn och hemort samt de ersättningsbelopp sökanden anser böra utgå, dels underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 10, 4 kap. 14 och 11 kap. 95 §§ vattenlagen (1918:523). I övrigt skall bestämmelserna om ansökan enligt 11 kap. 17 § 2 vattenlagen (1918:523) gälla i tillämpliga delar för inlaga som sagts nu. Försummar sökanden vad som åligger honom enligt första stycket, får vattenrättsdomaren vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

Anspråk på ersättning för skada eller intrång som ej förutsetts av vattendomstolen skall, för att kunna tagas upp till prövning, anmälas hos vattenrättsdomaren inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som vattendomstolen kan komma att föreskriva, räknat från utgången av år 1970.

Tages ej tillstånd i anspråk, skall sökanden lämna underrättelse härom till vattenrättsdomaren. Sådan underrättelse skall behandlas som återkallelse av talan.