Kungörelse (1965:40) om uttagande i vissa fall av ogulden skatt på utdelning från företag i Amerikas Förenta Stater

Uppbär någon här i riket för annans räkning utdelning på aktie eller andel i bolag eller annan juridisk person i Amerikas Förenta Stater och har amerikansk källskatt för utdelningen med tillämpning av avtalet den 23 mars 1939 mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater uttagits med nedsatt belopp, skall den som uppbär utdelningen när denna utbetalas till den utdelningsberättigade verkställa avdrag för ogulden amerikansk källskatt på utdelningen i enlighet med bestämmelserna i denna kungörelse. Bestämmelserna i denna kunngörelse om utbetalning av utdelning gälla även när utdelning tillgodoföres den utdelningsberättigade på annat sätt.

Skyldighet att verkställa skatteavdrag enligt 1 § föreligger icke, om det är uppenbart att, när utdelningen blev tillgänglig för lyftning, den för vars räkning utdelningen uppburits, enligt avtalet var berättigad till nedsättning av amerikansk källskatt på utdelningen.

I annat fall än som avses i 2 § skall skatteavdrag enligt 1 § ske med ett belopp som tillsammans med tidigare verkställt avdrag för amerikansk källskatt på utdelningen motsvarar 30 procent av utdelningens bruttobelopp räknat i svenska kronor. Skatteavdrag skall dock ej ske om avdragsbeloppet skulle understiga en krona.

När skatteavdrag enligt 1 § verkställes, skall den utdelningsberättigade tillställas avräkningsnota på det belopp som innehållits genom skatteavdrag. Avräkningsnota skall avfattas på blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer. Kungörelse (1972:544).

Amerikansk källskatt, som innehållits genom skatteavdrag enligt 1 §, skall inbetalas till riksskatteverket genom insättning på särskilt postgirokonto inom en månad från det skatteavdraget verkställts. Inom samma tid skall avskrift i två exemplar av avräkningsnota enligt 4 § tillställas riksskatteverket. Kungörelse (1972:544).

Visar någon att skatteavdrag verkställts ehuru rätt till nedsättning av amerikansk källskatt på utdelningen föreligger enligt avtalet eller att i annat fall avdrag skett med för högt belopp, skall det för mycket innehållna beloppet restitueras på ansökan av den utdelningsberättigade.

Ansökan om restitution enligt 6 § prövas av riksskatteverket. Kungörelse (1972:544).

Ansökan om restitution göres skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter det då skatteavdraget verkställdes. Vid ansökningshandlingen fogas den i 4 § angivna avräkningsnotan i original eller bestyrkt avskrift samt redogörelse för omständigheterna i ärendet. Kungörelse (1972:544).

Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution enligt denna kungörelse föres av den utdelningsberättigade i den ordning som anges i kupongskatteförordningen (1970:624). Kungörelse (1972:544).

Bifalles ansökan om restitution, skall riksskatteverket tillställa den utdelningsberättigade det belopp som tillkommer honom. På restituerat belopp utgår icke ränta. Kungörelse (1972:544).

Skattebelopp som inbetalats till riksskatteverket enligt 5 § och icke tagits i anspråk för restitution skall senast en månad efter utgången av den i 8 § angivna tiden för ansökan om restitution eller efter det beslut i anledning av sådan ansökan vunnit laga kraft av verket sändas till Director of International Operations, Internal Revenue Service, Washington, D. C., 20225 USA. Kungörelse (1972:544).

Utbetalar den, som är skyldig verkställa skatteavdrag enligt denna kungörelse, utdelning utan att denna minskats med föreskrivet belopp och sker detta uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, dömes till dagsböter. Den som underlåter att lämna avräkningsnota enligt 4 §, dömes till böter, högst femhundra kronor.

Underlåter någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet att inom föreskriven tid inbetala innehållet skattebelopp till riksskatteverket eller lämnar någon i handling som avses i 8 § uppsåtligen oriktig uppgift ägnad att leda till restitution av skatt för honom eller den han företräder, dömes, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst sex månader. Kungörelse (1972:544).