Förordning (1959:312) om förbud mot innehav av vissa stiletter m.m .

Med springstilett avses i denna förordning stickvapen med klinga, som medelst fjädermekanism eller liknande anordning eller på grund av sin tyngd snabbt kan fällas eller skjutas ut ur skaftet. Med springkniv förstås en på motsvarande sätt konstruerad kniv.

Springstilett och springkniv må ej förvärvas eller innehas av den, som ej fyllt 21 år, eller överlåtas eller upplåtas till sådan person. Springstilett eller springkniv får inte tillverkas i eller införas till riket. Inte heller får springstilett eller springkniv förvaras på tullager eller i frihamn eller tas om hand på sätt som avses i 8 § första stycket tullagen (1987:1065). I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. Förordning (1987:1076).

Angående påföljd för olovlig införsel av springstilett eller springkniv och för försök därtill stadgas i lagen om straff för varusmuggling. Bryter någon eljest mot vad i 2 § sägs, straffes med dagsböter. Stiletten eller kniven skall i sådant fall, även om straff ej ådömes, vara förverkad till kronan, om det ej är uppenbart obilligt. Innehaves springstilett eller springkniv av barn, som ej fyllt 15 år, skall den som har vårdnaden om barnet straffas med dagsböter, därest han haft vetskap om innehavet och ej gjort vad på honom ankommit för att förhindra det. Förordning (1960:461). 4 § angående beslag av springstilett och springkniv i fall som avses i 3 § andra stycket skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande tillämpning med följande avvikelser. 1. Vad i 27 kap. 7 § rättegångsbalken är stadgat om att åtal skall väckas inom viss tid skall ej gälla i annat fall än då rätten utsatt sådan tid. 2. Väckes ej åtal, prövar åklagaren, huruvida stiletten eller kniven skall vara förverkad enligt vad i 3 § andra stycket sägs. Förordnande därom meddelas skriftligen. Om ej påföljden förelagts och godkänts i samband med strafföreläggande, äge den, från vilken beslaget skett, hos åklagaren anmäla missnöje med förordnandet inom en månad från det han erhöll del därav. Anmäles missnöje, har åklagaren att, om ej beslaget finnes böra hävas, väcka talan om stilettens eller knivens förverkande. Sker det ej inom en månad från det anmälan gjorts, skall beslaget gå åter. Förordning (1960:461).

har upphävts genom kungörelse (1973:1013).