Kungl. Maj:ts kungörelse (1954:617) angående klassificeringen av så kallade stenröjningsvagnar

Stenröjningsvagn - varmed förstås motordrivet fordon, som dels är försett med lyftanordning samt så kallad stenkorg eller annat för borttransport av sten lämpat lastunderlag, vars längd, om detsamma utgöres av flak, icke överstiger 260 centimeter, och dels är konstruerat för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen samt endast med svårighet kan ändras till högre hastighet - skall, utan hinder av att fordonet icke är inrättat huvudsakligen såsom arbetsredskap, hänföras till motorredskap, därest fordonet uteslutande användes för stenröjnings- eller därmed jämförliga arbeten och endast vid färd till eller från arbetsplats eller eljest tillfälligt framföres på allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten för allmän samfärdsel.

Denna kungörelse gäller ej vid tillämpning av trafikskadelagen (1975:1410). Förordning (1976:364).