Kungörelse (1938:677) med vissa föreskrifter rörande polismyndighets befattning med hittegods

har upphävts genom kungörelse (1964:598).

har upphävts genom kungörelse (1964:598).

När hittegods omhändertages av polisen, skall bevis därom lämnas till upphittaren.

Polismyndigheten skall föra bok över hittegods. Befattningshavare inom polisen, som mottagit anmälan om hittegods eller omhändertagit dylikt gods, skall därom ofördröjligen underrätta den som för hittegodsboken. Kungörelse (1964:598).

Är ägaren till anmält hittegods känd, skall han underrättas om fyndet med anmodan att inom en månad giva till känna om han vill lösa godset vid äventyr att han eljest går förlustig sin rätt. Sådan underrätelse bör ske genom rekommenderat tjänstebrev med mottagningsbevis, om icke annat underrättelsesätt finnes mera lämpligt. Kungörelse (1969:727).

Har anmälan om hittegods gjorts hos polisen på annan ort än fyndorten och är ägaren inte känd, skall polismyndigheten på fyndorten omedelbart underrättas. Förordning (1982:1120).

Har ägarens rätt till hittegods gått förlorad och är godset i polisens vård, skall upphittaren anmanas att inom en månad gälda polisens kostnader i anledning av fyndet vid äventyr att eljest jämväl upphittaren går förlustig sin rätt till godset. Sådan anmaning bör ske genom rekommenderat tjänstebrev med mottagningsbevis, om icke anmaning i annan ordning finnes mera tillämplig. Kungörelse (1969:727).

har upphävts genom kungörelse (1974:1073).

Anvisningar till polismyndigheterna om beräkning av skälig lösen för hittegods, som omhändertagits av polismyndighet, meddelas av Rikspolisstyrelsen. Närmare föreskrifter om bokföring, förvaring och redovisnintg av medel som handhas av polismyndighhet på grund av dess befattning med hittegods meddelas av Rikspolisstyrelsen. Förordning (1983:811).

Vad i denna kungörelse stadgas om hittegods skall även gälla kvarglömda saker.