Labour Court rules collective agreement for rural industries applies to fish farming operations and related transport tasks.

Fråga om vilket kollektivavtal som var tillämpligt på ett arbetsförhållande i vilket arbetstagaren varit anställd vid ett bolag som bedriver fiskodlingsverksamhet.

ARBETSDOMSTOLEN UTLÅTANDE Nro 51

ATT HÖRAS

Landsbygdens Arbetsgivareförbund rf

Trä- och specialbranschernas förbund rf

ÄRENDE

Ålands tingsrätts begäran om utlåtande i mål som gäller arbetstagares löneförmåner

(A/Ålands Fiskförädling Ab)

KOLLEKTIVAVTALETS BESTÄMMELSER

I kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna som ingåtts mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbund och Trä- och specialbranschernas förbund för perioden 1.1.1998–15.1.2000 finns bland annat följande bestämmelser:

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Avtalets tillämpningsområde

1. Detta kollektivavtal är gällande för hela landet och dess bestämmelser tillämpas på arbetsförhållanden mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbunds alla medlemsföretag, som idkar landsbygdsnäringar, och vid dem anställda arbetstagare.

Som landsbygdsnäringar betraktas enligt detta kollektivavtal:

gårdsbruk inklusive vidareförädling i anslutning till produktionen inom gårdsbruket, arbete i syfte att sätta produkterna i säljdugligt skick samt försäljning

odling av grönsaker, bär och specialväxter på friland på gården

gårdsbrukets avbytarverksamhet

förädlingshönsgårdar och fjäderfäföretag

biodlingar

fiskuppfödningsanläggningar och fiskodlingsanstalter

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Bestämmelser med motsvarande innehåll har intagits i kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna som ingåtts av samma förbund för perioden 28.1.2000–31.1.2002.

HANDLÄGGNING I TINGSRÄTTEN

KÄROMÅL

Yrkanden

A har yrkat att Ålands Fiskförädling Ab förpliktas att till honom betala i talan individualiserad obetald ersättning för övertidsarbete för perioden 31.1.1999–30.9.2000, obetald ersättning för icke iakttagen arbetstidsförkortning enligt kollektivavtal, obetald kilometerersättning för nyttjande av egen bil för arbetsresa i juni 2000 samt obetalda heldagsdagtraktamenten för resor till Sverige under åren 1999 och 2000, till ett gemensamt belopp på 154 351,15 mark jämte ränta. Vidare har A yrkat att Ålands Fiskförädling Ab skall förpliktas att betala hans rättegångskostnader jämte laga ränta.

Grunder

A tog anställning hos Ålands Fiskförädling Ab i februari 1998. Från början av sitt arbetsförhållande till juli samma år hade han varit timanställd. Från juli 1998 hade hans arbetsförhållande blivit heltidsanställning tillsvidare på månadslönsbasis. Månadslönen uppgick till 10160 mark (64 mark i timmen) till oktober 1999 och därefter till 12000 mark (75 mark i timmen). A sade upp sitt arbetsförhållande i september 2000.

A:s arbete var oregelbundet och det omfattade bland annat resor. I praktiken innebar detta att det för honom hade uppstått en stor mängd sådan arbetstid för vilken arbetsgivaren enligt bestämmelserna i arbetstidslagen och kollektivavtalet var skyldig att betala ersättning för övertid och söndagsarbete. För de fyra resor som A gjort till Sverige under åren 1999 och 2000 hade han inte fått dagtraktamenten. Arbetsgivaren hade inte heller betalat kilometerersättning för nyttjande av egen bil för en resa som gjorts till Algots varv i juni 2000. Arbetsgivaren hade ansett att A:s lön utgjordes av en totalersättning för allt utfört arbete och därför hade arbetsgivaren underlåtit att följa sina i lag och kollektivavtal stadgade skyldigheter.

A:s arbetsuppgifter hade dels omfattat arbete på svarandebolagets fisksumpfartyg. Denna verksamhet anslöt sig dock direkt och helt och hållet till fiskodlingsverksamheten. Sålunda kunde man inte anse att arbetet på fartyget skulle hänföra sig till något annat kollektivavtal än den egentliga fiskodlingsverksamheten. Förutom framförandet av båten hade till A:s arbetsuppgifter hört en stor mängd arbetsuppgifter i anslutning till fiskodlingen. A hade deltagit i strupskärning av fisk, utfodring av fisk och underhållsarbeten av fiskodlingsanstalterna. Ålands Fiskförädling Ab:s fiskodlingsföretag hör till de största i Östersjön. Transporterna och förflyttningarna mellan de olika delarna av produktionsenheten kan inte separeras från den egentliga fiskodlingsverksamheten. Enligt kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna hör fiskodlingsverksamhet till tillämpningsområdet för detta kollektivavtal.

Med stöd av 17 § i lagen om arbetsavtal har arbetsgivaren varit skyldig att på A:s arbetsförhållande tillämpa det riksomfattande kollektivavtalet dvs. kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna vilket ingåtts mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbund och Trä- och specialbranschernas förbund. Sålunda hade arbetsgivaren bort följa bestämmelserna om arbetstid, övertidsarbete och arbetstidsförkortning i nämnda kollektivavtal.

I strid mot alla lagbestämmelser och principer samt avtalet parterna emellan hade A varit tvungen att under sitt arbetsförhållande ta emot en del av ersättningarna för övertidsarbete i fisk. Enligt A:s anteckningar hade han tagit emot fisk till ett värde av 23794 mark under åren 1999 och 2000. A godkände att detta belopp skulle avdras från de yrkade ersättningarna för övertidsarbete.

SVAROMÅL

Svaromål till yrkandena i talan

Ålands Fiskförädling Ab har bestridit käromålet och yrkat att det skall förkastas.

Ålands Fiskförädling Ab har vidare yrkat att A skall förpliktas att ersätta bolagets rättegångskostnader jämte laga ränta.

Grunderna för bestridandet

Ålands Fiskförädling Ab bedriver fiskodlingsverksamhet på cirka 20 produktionsställen huvudsakligen i den åländska men också i den svenska skärgården. Fiskodlingsverksamheten sysselsätter ungefär 35 personer. Verksamheten innefattar arbetsuppgifter som anknyter sig till övervakning, utfodring, slakt och rensning av fisk med mera.

Utöver fiskuppfödningsverksamheten har även transporten av fisk mellan de olika produktionsställena och till slakteriet skötts med det av bolaget ägda fartyget m/s Sonja. För framförande av fartyget har under åren 1998–2000 två för ändamålet anställda skeppare svarat av vilka A varit den ena. Skepparna har arbetat i skift på så sätt att de hade en vecka arbete och en vecka vila. Fartygets transporttjänster har också sålts till utomstående fiskodlare.

Från februari 1998 till juli 1998 hade A hjälpt till med de egentliga fiskodlingsuppgifterna. Från och med juli 1998 hade han arbetat som skeppare på m/s Sonja. A hade anställts uttryckligen med tanke på skepparuppgifterna, eftersom han hade den formella behörigheten som krävs för detta arbete. Under den tidsperiod som käromålet hänför sig till hade A uteslutande arbetat som skeppare på m/s Sonja.

I 1 § i kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna har man avtalat på vilka landsbygdsnäringar avtalet skall tillämpas. Kollektivavtalet innehåller inte sådana bestämmelser som skulle tillämpas på skeppares arbetsuppgifter. Arbetet som A utfört har inte varit sådant att det skulle falla under tillämpningsområdet för något kollektivavtal.

Vid den tidsperiod som avses i käromålet hade A endast fungerat som befälhavare på fartyget. Därför bör lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart tillämpas på hans arbetsförhållande. Fartyget, på vilket A hade arbetat, är upptaget i fartygsregistret och det uppfyller de krav som ovan nämnda lag ställer på fartyget. A har skepparbehörighet, vilket bestämmelserna kräver av en person så att denna kan framföra fartyget i fråga. Eftersom lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart är en speciallag utesluter den tillämpningen av arbetstidslagen.

Mellan A och bolaget hade ingåtts ett avtal om ett avlösningssystem och periodarbete. Arbetsgivaren hade betalat A avtalsenlig lön. A hade ersatts för utfört övertidsarbete. De i käromålet yrkade beloppen var inte riktiga eftersom A:s utredningar av utförda arbetstimmar avvek från det som antecknats i skeppsdagboken. Även ersättning för övertidsarbete som betalats i fisk var till beloppet större än vad som hade angetts i käromålet, eftersom det riktiga beloppet uppgår till 36677,80 mark.

BEVISNING

I tingsrätten har A hörts personligen i bevisningssyfte, likaså B som sitter i Ålands Fiskförädling Ab:s styrelse och svarar för bolagets personalfrågor. Arbetarskyddsinspektör C har hörts som vittne.

A har berättat att han i början av sitt arbetsförhållande vintern 1998 hade vikarierat för dem som jobbade på fiskodlingarna. Arbetsgivaren hade senare frågat A om han vore villig att på sommaren arbeta med att köra fisksumpen. A hade börjat arbeta på fartyget och utöver detta hade han gjort annat. Ibland hade det varit mera arbete med att köra fartyget och ibland hade han arbetat flera veckor i följd i land. På detta sätt hade det förhållit sig för det mesta under hela arbetsförhållandet.

Varje vår hade A mer körning av m/s Sonja. På vintrarna hade han arbetat i land bland annat med att färga och lappa kassar. Ytterligare hade han bogserat ut odlingar till vinterförvaring. På vintrarna hade han strupskurit fisk på kajen innan han åkte ut på sjön. A hade utfört allt sådant arbete som ingår i fiskodlingsverksamhet. Arbetet hade bestått av arbete i land och körande av olika båtar. A hade bland annat kört båtar som hette Meritaimen och Flundran. Flera små båtar hade utnyttjats och med dessa hade han kört till olika ställen. Alla anställda hade gjort detta och det hade inte varit sådant arbete som någon skulle ha utfört separat. Då A hade arbetat på fartyget hade han varit tvungen att lasta och lossa fisken. Vid lastningen hade han fått hjälp av dem som arbetade vid de olika fiskodlingsställena. Flera gånger hade A varit tvungen att lossa lasten själv. Med fartyget hade körts från den ena odlingen till den andra. Det fanns från 15 till 20 sådana orter på Åland.

I skeppsdagboken antecknades fartygets ankomst och avgång vilket innebär att anteckningarna i dagboken gällde fartygets rörelse. Från skeppsdagboken saknas de tider då A hade utfört arbete i land. Anteckningar som gällde arbete i land hade A antecknat i sina tidsjournaler.

M/s Sonja hade antecknats i sjöfartsregistret eller motsvarande. Fartyget var dock ämnat att bara gå på område 1 på Åland. Detta område omfattar öarnas inre vatten och det var inte möjligt att gå ut på öppen fjärd utan dispens.

Enligt A:s uppfattning hade hans arbetsuppgifter under hela arbetsförhållandet hänfört sig till fiskodlingen. I början av sitt arbetsförhållande hade han arbetat nästan varannan vecka på fiskodlingarna, men så småningom hade hans arbete i allt större grad kommit att omfatta körning av m/s Sonja. Varje år hade proceduren varit densamma dvs. på vintrarna hade A varit tvungen att delta i renovering och färgning av fiskodlingskassarna samt i strupskärning av fisk på kajen. Till exempel det sistnämnda arbetet hade inte antecknats i skeppsdagboken. På somrarna hade A varit tvungen att flera veckor i sträck fungera som vikarie för dem som arbetade på fiskodlingarna. Om detta arbete fanns det inte heller någon anteckning i skeppsdagboken. På årsnivå var det svårt att säga hur arbetsuppgifterna fördelade sig mellan körningsarbetet och arbetsuppgifter på fiskodlingarna. A hade inte något vaktstyrmansbrev, som skulle ha berättigat honom att köra fartyget i utrikesfart.

Egentliga fiskodlingsuppgifter är att utfodra fisk och se hur fisken mår, men för detta ändamål finns det särskild personal på odlingarna. För fiskodlingsuppgifter behövs inte en person med skepparbehörighet. Klart under 10 procent av A:s arbetsuppgifter har haft med annat än körning av fartyget att göra. Enligt en kontroll som B gjort kom inte någon av de 2–3 anställda som hade arbetat samtidigt som A ihåg att han skulle ha strupskurit fisk. B förnekade inte att A inte i någon mån skulle ha gjort detta men inte i den grad som han själv hade meddelat. För det sistnämnda arbetet finns det särskilt anställd personal. De som arbetar med fisktransporterna är fullt sysselsatta med detta arbete på vintern. Fiskodlingspersonalen har kanske en mer stilla säsong på vintern. De som kör fisk har däremot mycket mer arbete på vintern än på sommaren. I båtföraruppgifterna ingår också underhåll av fartyget.

A hade anställts som skeppare, men inget skriftligt arbetsavtal hade ingåtts med honom. Man hade kommit överens med honom att han arbetar en vecka och har sedan en vecka ledigt.

C hade inte haft något att anmärka beträffande arbetstidsbokföringen. Övertidsarbetet hade hållit sig inom tillåtna gränser. Då man ser på arbetstidsbestämmelserna bör man tillsammans med arbetsgivaren och arbetstagarna bestämma, vilket kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet. Fiskhantering, t.ex. strupskärning av fisk, utgör arbete som omfattas av tillämpningsområdet för landsbygdsnäringarnas kollektivavtal. Om man gör någonting annat med fisken, om den exempelvis görs till fiskpinnar, då skall kollektivavtalet för livsmedelsindustrin tillämpas. Då man avgör vilket kollektivavtal som skall tillämpas är man tvungen att granska vilket arbete som huvudsakligen utförs. Då tillämpas 50 % regeln. Om över 50 procent av arbetet utgörs av arbete som omfattas av kollektivavtalet för livsmedelsindustrin skall detta kollektivavtal tillämpas. C visste inte i vilken utsträckning fisk behandlades på arbetsplatsen det nu är fråga om.

Skeppsdagboken kan inte anses fungera som arbetstidsbokföring. Enligt arbetstidslagen är arbetsgivaren skyldig att hålla en arbetstidsbokföring där bland annat totala antalet arbetstimmar, övertidstimmar, timmar i söndags- och helgarbete samt utbetalda ersättningar framgår. Om man sysslar med en verksamhet som är sjöfart, avses då en sådan verksamhet där man tillhandahåller transporttjänster till utomstående. Till exempel ro-ro-fartyg inom pappersindustrin bedriver sjöfart. Det är möjligt att det tillämpliga kollektivavtalet är kollektivavtalet för livsmedelsindustrin i ett sådant fall där fartyget transporterar fisk till slakteriet. Det är också möjligt att kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna skulle tillämpas. I företag tillämpas vanligtvis ett kollektivavtal och därför gäller 50 % regeln då man skall avgöra vilket kollektivavtal som skall tillämpas.

Det normala är att representanterna i arbetarskyddskommissionen utgörs till en fjärdedel av arbetsgivarsidan, till en fjärdedel av funktionärerna och hälften av kommissionsmedlemmarna tillhör arbetstagarna. Arbetarskyddsmyndigheterna rekommenderar att arbetstagarnas representanter skulle komma från olika funktioner som till exempel fiskfabriken och fiskodlingarna. Då det gäller verksamheten i fråga behöver det inte finnas representation från fartyget eftersom det är fråga om en helt annan verksamhet i företaget.

TINGSRÄTTENS BEGÄRAN OM UTLÅTANDE

Ålands tingsrätt har begärt utlåtande av arbetsdomstolen i fråga om vilket kollektivavtal/vilka bestämmelser som skall tillämpas på arbetsförhållandet mellan A och Ålands Fiskförädling Ab.

HANDLÄGGNING I ARBETSDOMSTOLEN

Arbetsdomstolen har med stöd av 39 § lagen om arbetsdomstolen gett Landsbygdens Arbetsgivareförbund och Trä- och specialbranschernas förbund tillfälle att bli hörda i saken.

Landsbygdens Arbetsgivareförbund har i sitt yttrande konstaterat följande:

Av handlingarna i målet framgår att Ålands Fiskförädling är ett företag som bedriver fiskodlingsverksamhet i den åländska skärgården. I bolagets verksamhet ingår arbeten som omfattar övervakning, utfodring, slaktning och rensning av fisk. Även utfodring av fisk, fodertransport och fisktransport med fartyg (bl.a. med m/s Sonja) som ägs av företaget hör till bolagets verksamhet.

A har haft anställning hos företaget från år 1998. Först arbetade han som vikarie för anställda på fiskodlingen och sedan från juli samma år som skeppare med körning av fisksumpen. Han skötte även andra arbetsuppgifter. Man har avtalat om A:s arbetsvillor muntligt och utan hänvisning till tillämpligt kollektivavtal.

Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna

Till tillämpningsområdet för kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna vilket ingåtts mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbund och Trä- och specialbranschernas förbund hör företag som bedriver fiskodling och fiskuppfödning. Detta kan läsas ur gällande kollektivavtal i paragrafen om tillämpningsområde där detta har noterats i formen "fiskuppfödningsanläggningar och fiskodlingsanstalter". Med fiskuppfödningsanläggning avses ett företag som utför fiskuppfödning från yngelstadiet till fisk i full storlek. Med fiskodlingsanstalter avses i det närmaste företag som producerar fiskyngel för fiskuppfödningsanstalternas behov. Det kan hända att man särskilt i talspråket använder termen fiskodling i identisk bemärkelse med termen fiskuppfödning. I varje fall utgör fiskuppfödning och fiskodling funktioner som omfattas av kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna.

I paragrafen om kollektivavtalets tillämpningsområde konstateras vidare att "Detta avtal tillämpas på alla anställda arbetstagare vid företaget, utom de som är i ledande ställning, som kan besluta om villkoren i arbetstagarnas arbetsförhållanden". Tillämpningsprincipen är att samma kollektivavtal tillämpas på alla anställda arbetstagare vid företaget, även om arbetstagarna utför olika arbetsuppgifter. Tillämpningsprincipen motsvarar den sk. industriförbundsprincipen som allmänt råder på arbetsmarknaden. På arbetstagarna tillämpas det kollektivavtal som företaget enligt bransch är bundet vid.

Med utgångspunkt i ovan nämnda tillämpningsprincip faller även alla arbeten som utförs vid ett fiskodlings- eller fiskuppfödningsföretag och alla arbetstagare som utför dessa arbeten under tillämpningsområdet för kollektivavtalet för branschen i fråga.

Vid ett fiskuppfödningsföretag är uppgifter som utförs på fartyget (fisksumpen) dvs. fisktransport från uppfödningsbassängen till fiskens slaktplats samt transport av fiskfoder och materiel en del av fiskuppfödningsföretagets normala verksamhet. Uppgifter som anknyter sig till transport utgör en del av huvudfunktionen dvs. verksamhet som stöder fiskuppfödningen. Inte ens den omständigheten att företagets fartyg i detta fall i en viss grad har skött transporter för andra företag innebär enligt vår mening att det skulle handla om en funktion som kunde anses vara separat från företagets övriga verksamhet och på så sätt utanför kollektivavtalet som skall tillämpas på företaget.

I synnerhet för säsongartade branscher är det typiskt att en person i fast anställningsförhållande under årets lopp utför olika arbeten i syfte att hans eller hennes fulla sysselsättning kan garanteras. I detta fall har A, åtminstone i viss mån, skött bl.a. renovering av fiskkassar och strupskärning av fisk på kajen.

Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna/kollektivavtalet för livsmedelsindustrin

Av handlingarna framgår att C nämnt kollektivavtalet för livsmedelsindustrin. Beträffande detta konstaterar vi att fiskuppfödningsarbete som faller under kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna omfattar bl.a. slakt, rensning och nedkylning av fisk med hjälp av is. Fiskförädling som följer efter detta hör till livsmedelsindustrin. Gränsdragningen mellan kollektivavtalen är vedertagen och har gemensamt konstaterats i diskussioner mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbund och arbetsmarknadsorganisationerna inom livsmedelsindustrin.

Sammandrag

Med hänvisning till ovan framförda omständigheter anser vi att Ålands Fiskförädling Ab är ett företag som omfattas av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna och att ifrågavarande kollektivavtal skall tillämpas på arbetsförhållandet för A som har arbetat vid företaget.

Trä- och specialbranschernas förbund har i sitt yttrande konstaterat följande:

På basis av den utredning vi fått ur handlingarna har A tagit anställning hos Ålands Fiskförädling Ab i februari 1998. I början av sitt arbetsförhållande på vintern 1998 hade han vikarierat för personer som arbetade på fiskodlingen. Senare hade arbetsgivaren frågat A, om han vore villig att på sommaren arbeta med körning av fisksumpen. A hade övergått till att arbeta på fartyget. Utöver detta hade han också utfört andra arbetsuppgifter. Ibland fanns det mycket körning av fartyget och ibland hade han arbetat flera veckor i sträck i land. Så hade det fungerat för det mesta under hela arbetsförhållandet.

M/s Sonja hade registrerats i sjöfartsregistret eller något motsvarande. Fartyget var dock avsett att röra sig på Åland på område 1. Detta område omfattar de inre vattnen i den åländska skärgården och det var inte möjligt att köra ut på öppen fjärd med fartyget utan dispens.

Vidare hade enligt utredningen som framgår av handlingarna A:s arbetsuppgifter under hela arbetsförhållandet anknutit sig till fiskodlingen. I början av sitt arbetsförhållande hade A arbetat nästan varannan vecka på fiskodlingarna, men så småningom hade hans arbete mer och mer bestått av körning av m/s Sonja. Varje år hade proceduren varit densamma, dvs. A hade varit tvungen att flera veckor i sträck vikariera för dem som arbetade på fiskodlingarna. A hade inte vaktstyrmansbrev, som skulle ha berättigat att köra fartyget i utrikesfart.

Det framgår av handlingarna att C har berättat att han känner till omständigheterna på fiskodlingarna, eftersom han hade förrättat en inspektion på fiskodlingarna. C hade också sett Ålands Fiskförädling Ab:s arbetsplats i Föglö. Bolaget har fiskodlingar på flera ställen i Föglö och även på annat håll i den åländska skärgården och i Sverige. Ålands Fiskförädling Ab har i Föglö en fiskodlingsanstalt där man utför strupskärning och delbehandling av fisk. Fisken hämtas dit med fisksumpen från fiskuppfödningsstället. C hade enligt handlingarna sett ett fartyg som var likt det som A hade kört. Fisksumpen i fråga är en båt. Enligt Karlssons uppfattning är verksamheten som bedrivs på fartyget inte sjötransport eller sjöfart utan det är en verksamhet som ansluter sig till fiskodling.

Svaranden medger också att trafikeringen med m/s Sonja hela tiden hör ihop med fiskodlingsverksamheten och att man inte bedriver någon annan båttrafik med fartyget.

A:s arbete med transport av fiskfoder, fisk och fiskodlingsanordningar från en fiskodling till en annan och i land samt lastning och lossning i samband med arbetet och deltagande i fiskhanteringen har hängt nära ihop med fiskodlingsarbetet. Arbetet har inte heller varit separat fraktfart, vilket stöds av den omständigheten att det i A:s arbete inte har krävts vaktstyrmansbrev, vilket skulle krävas i fraktfartsarbete. I detta fall är det enligt Trä- och specialbranschernas förbund naturligt och med tanke på arbetsplatsen funktionellt att då man tar hänsyn till arbetets karaktär som fiskodlingsarbete samt industriförbundsprincipen att kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna skall tillämpas på arbeten på ifrågavarande arbetsplats.

ARBETSDOMSTOLENS UTLÅTANDE

Ålands tingsrätt har begärt utlåtande om vilket kollektivavtal som skall tillämpas på arbetsförhållandet mellan A ja Ålands Fiskförädling Ab. I tingsrätten har det rått meningsskiljaktighet mellan parterna, om man skall tillämpa kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna på arbetsförhållandet. Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde i nämnda kollektivavtal tillämpas kollektivavtalets bestämmelser på arbetsförhållanden mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbunds alla medlemsföretag, som idkar landsbygdsnäringar, och vid dem anställda arbetstagare. Enligt tillämpningsområdesbestämmelsen utgörs landsbygdsnäringar av bland annat fiskuppfödningsanläggningar och fiskodlingsanstalter.

Enligt företedd utredning av A:s arbetsuppgifter har hans arbetsuppgifter varierat bland annat efter årstid. Enligt yttrandena av de i kollektivavtalet delaktiga förbunden har A:s arbetsuppgifter dock varit sådana arbeten som de anställda vid ett företag som bedriver fiskodlingsverksamhet i allmänhet utför. I sina yttranden har förbunden även varit av samma åsikt om att A:s arbete har varit arbete som omfattas av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna. Det finns inte några skäl för arbetsdomstolen att avvika från detta gemensamma yttrande av förbunden.

I avgörandet har deltagit Saloheimo som ordförande samt Jalanko, H. Rautiainen, K. Rautiainen, Sulkunen och Kolula som ledamöter. Laurila har fungerat som föredragande.

Utlåtandet är enhälligt.