Labour court dismisses union strike claim but orders employer to pay damages for breach of peace.

En av tjänstekollektivavtal delaktig förening hade genom att föranstalta på lärares tjänsteförrättningar inverkande partiell vägran att utföra arbete försökt stöda utverkande av att särskild ersättning utbetalas i enlighet med tidigare iakttaget förfarande. Den hade måst inse, att åtgärderna utgör en mot tjänstekollektivavtalets avlöningsbestämmelser riktad och även mot Ålands landskapslag stridande stridsåtgärd det oaktat att överenskommelse om tjänstemännens skyldigheter ej kan träffas genom tjänstekollektivavtal.

Medlemsföreningen hade kunnat åberopa den avtalsslutande organisationens uttalade uppfattning om förfarandets tillbörlighet. Den hade dock bort observera, att dess förfarande stred mot tjänstekollektivavtalet. Sålunda hade den åtminstone genom förvållande brutit mot sin arbetsfredsförpliktelse. Med beaktande av förhållandena skulle föreningen av särskilda skäl ej ådömas plikt.

Kärande Ålands kommunala avtalsdelegation Svaranden Akava-Åland r.f. Ålands Lärarförening r.f.

DOM

BESTÄMMELSERNA I TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTALET:

I underteckningsprotokollet till det kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet som 12.4.1990 undertecknats mellan Ålands kommunala avtalsdelegation och på andra sidan bland annat AkavaÅland, bestämmes följande:

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

2 § Godkändes och undertecknades det tjänstekollektivavtal för det kommunala undervisningsområdet som träder i kraft 1.3.1990 mellan Ålands kommunala avtalsdelegation och å andra sidan Akava-Åland rf, FOA:s Ålands samorganisation FOA-Å rf och TOC:s Tjänstemannaorganisationer på Åland TOC-TÅ rf. Antecknades att företrädarna för avtalsparterna nått förhandlingsresultat om innehållet i detta tjänstekollektivavtalet 5.4.1990.

Detta tjänstekollektivavtal baserar sig på den uppgörelse som på det kommunala området i riket nåtts 28.12.1989 och är i överensstämmelse med den ekonomisk- och inkomstpolitiska helhetsuppgörelse för åren 1990-91 som av riksorganisationerna undertecknats 15.1.1990.

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

9 § Fredsplikt

Den som är bunden av detta avtal får medan avtalet är i kraft inte inleda stridsåtgärder om avtalets behörighet, giltighet eller rätta innehåll för att avgöra tvister med anledning av anspråk som grundar sig på avtalet, för att ändra gällande avtal eller för att åstadkomma ett nytt avtal.

Vidare är en förening, som är bunden av tjänstekollektivavtalet, skyldig att se till att föreningar och tjänsteinnehavare som är underställda den och som berörs av avtalet inte bryter mot den fredsplikt som avses i föregående moment eller mot avtalsbestämmelserna. Denna skyldighet för tjänsteinnehavarföreningen innebär också att föreningen inte får stöda eller bistå förbjuden stridsåtgärd eller på annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är förpliktad att försöka avveckla dem.

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

I det kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet har bestämts följande:

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

II ORDINARIE TJÄNSTEINNEHAVARE

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

3 § Löneklasserna för rektorer och lärare

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

8 mom. För att utföra de uppgifter som ingår i tjänsteplikten skall en lärare två timmar i veckan i skolan delta i samplanering av undervisningen, i konferenser för ämnesgrupper och sakgrupper, i samarbetet mellan hem och skola samt i uppgifter som ansluter sig till undervisningsplaneringen och utvecklingen av verksamheten i skolan.

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

TALAN

Grunderna för talan

Ålands kommunala avtalsdelegation har i sin talan mot Akava-Åland och Ålands Lärarförening anfört, att enligt tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet borde en lärare för att utföra de uppgifter, som ingick i tjänsteplikten, två timmar i veckan i skolan delta bland annat i samplanering av undervisningen. I samplaneringen förutsatts enskilda föräldrasamtal minst en gång under läsåret. Ersättning för dessa föräldrakvarter ingick i grundlönen.

I Ålands grundskolor hade samtliga lärare vägrat att utföra enskilda föräldrakvarter enligt arbetsplanerna för Ålands grundskolor. Förtroendemän för lärare hade deltagit i vägran att utföra enskilda föräldrakvarter, som följde: - i Mariehamn Akava-Ålands styrelsemedlem, som arbetade i Övernäs högstadieskola, - på norra Åland huvudförtroendeman, som dessutom var ordförande för Ålands Lärarförening och som hade tjänst i Godby högstadieskola i Finström, och förtroendeman, som arbetade i Finby grundskola i Sund, och på södra Åland en förtroendeman.

Partiell arbetsvägran var en förbjuden stridsåtgärd enligt § 8 i landsskapslagen om tjänstekollektivavtal. Funktionärer inom Ålands Lärarförening hade aktivt deltagit i stridsåtgärden och på det sättet brutit mot fredsplikten enligt lagen och avtalet. Dessutom hade både Akava-Åland och Ålands Lärarförening försummat sin övervakningsskyldighet.

Ålands kommunala avtalsdelegation hade för första gången 20.12.1990 med brev uppmanat Akava-Åland och Ålands Lärarförening att uppfylla sin övervakningsskyldighet. Avtalsdelegationen hade på nytt med brev 21.3.1991 uppmanat Akava-Åland och Ålands Lärarförening omedelbart vidta åtgärder för att de åländska grundskollärarna skulle utföra de samtal med elevernas vårdnadshavare, som förutsätts i den åländska läroplanen för grundskolan. Både Akava-Åland och Ålands Lärarförening hade ansett i sina brev, att brott mot arbetsfreden inte förelåg. Ännu en gång hade avtalsdelegationen skickat ett brev om saken till svarandeföreningarna.

Stridsåtgärden var riktad mot tjänstekollektivavtalets bestämmelser om lön. Målsättningen för en partiell vägran att utföra arbete hade varit att utöva påtryckning på arbetsgivaren för att denne skulle betala mera än gällande avtal tillät för arbete, som tillhörde lärarens uppgifter. Såsom bakgrund till detta mådde nämnas, att ett separat tjänstekollektivavtal om ersättning för föräldrakvarter gällde tiden 24.11.1988 - 28.2.1990. Senare hade avtalet inte förnyats på grund av att lönen för föräldrakvarter ansågs ingå i lärarens grundlön.

I löneförhandlingarna hade Akava yrkat på separat ersättning för föräldrakvarter. I förhandlingsprotokollet 2.4.1990 ingick Akava-Ålands ståndpunkt, att i och med målet om ersättning för föräldrakvarter förkastats, vägrade lärarna inte att ha samarbete med föräldrarna utan vägrade att delta i de organiserade föräldrakvarterna.

Yrkandena i talan

Ålands kommunala avtalsdelegation har yrkat, att AkavaÅland skulle ådömas att betala avtalsdelegationen plikt på grund av § 8, 9, 10, 13 och 14 i landskapslagen om tjänstekollektivavtal samt § 9 i underteckningsprotokollet till det kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet för avsiktligt brott mot fredsplikten eller åtminstone för försummande av övervakningsskyldigheten och att Ålands Lärarförening skulle ådömas att betala avtalsdelegationen plikt på grund av samma bestämmelser för avsiktligt brott mot fredsplikten eller åtminstone för försummande av övervakningsskyldigheten.

AKAVA-ÅLANDS SVAROMÅL

Grunderna för svaromålet

Akava-Åland har i sitt svaromål anfört, att föreningen hade framfört sina synpunkter i ärendet i svarsbrevet 24.1.1991 till avtalsdelegationen.

Frågan gällde tjänsteuppgifter, varom inte kunde avtalas enligt landskapslag om tjänstekollektivavtal. Efter hörandet av Ålands Lärarförening hade Akava-Åland funnit att lärarna utförde sina avtalsenliga tjänsteuppgifter. I en ny skrivelse 21.3.1991 hade avtalsdelegationen begärt direktiv om Akava-Ålands åtgärder. Akava-Åland hade funnit på nytt, att lärarna följt tjänstekollektivavtalet och dess tillämpningsdirektiv, varom hade meddelats till avtalsdelegationen 2.4.1991. Akava-Åland hade dock samtidigt föreslagit förhandlingar i saken. Avtalsdelegationen hade 18.4.1991 avvisat förslaget om förhandlingar under hänvisning till, att det gällde arbetsgivarens rätt att leda arbetet. Detta senare hade Akava-Åland också hävdat att frågan rörde sig om och att det därför inte var en avtalsfråga och sålunda heller ej ett avtalsbrott.

För så vitt ärendet skulle gälla tolkning och tillämpning av gällande avtal borde det ha tillämpats stadgande enligt huvudavtal angående förfarandet vid förhandlingar om kommunala tjänstekollektivavtal i landskapet Åland. Enligt § 11 i huvudavtalet fick talan icke anhängiggöras vid arbetsdomstolen förrän centralförhandlingar förts i det syfte som avsågs i avtalet. Enär centralförhandlingar i ärendet förvägrats, skulle ärendet avvisas.

Avtalsdelegationen hade anfört vidare, att separat tjänstekollektivavtal om ersättning för föräldrakvarter hade gällt till 28.2.1990 och att detta inte förnyats på grund av att lönen för föräldrakvarter ansetts ingå i lärarnas grundlön. Det förstnämnda var riktigt såtillvida, att begreppet föräldrakvarter tidigare hade varit väldefinierat i landskapsstyrelsens anvisningar. Samma verksamhet inrymdes inte i det nuvarande avtalets begrepp samarbete med hemmet.

Om avsikten var att klasslärarnas och klassföreståndarnas andel av de två timmar i veckan, som skulle avsättas för planering, skulle användas för individuella föräldrakvarter, kom klasslärarna och klassföreståndarna endast i ringa omfattning att kunna delta i övrig planeringsverksamhet. Hur arbetsfördelningen skulle ske mellan klasslärare och klassföreståndare och övriga lärare hade inte visats i de till stämningshandlingarna fogade arbetsplanerna. Akava-Åland har ännu anfört, att från flere skolors ledning intygats, att lärarna utförde de avtalsenliga skyldigheterna. Akava-Åland kände inte till något fall då elevernas målsmän vägrat samtal med lärare.

Yrkandena i svaromålet

Akava-Åland har anhållit om för det första, att talan skall avvisas. Skulle talan prövas, har Akava-Åland anhållit om att den förkastades.

ÅLANDS LÄRARFÖRENINGS SVAROMÅL

Grunderna för svaromålet

Ålands Lärarförening har framfört, att sedan augusti 1977 hade de åländska lärarna fått ersättning för föräldrakontakter. I första årskurs hade lärarna rätt att hålla kontakter både höst- och vårterminen.

Genom cirkulär 18.5.1981 hade givits ett klarläggande om föräldrakvarterna, som tillämpats från 1.8.1980. Mot landskapsstyrelsens ensidiga beslut om att upphäva rätten till ersättning för föräldrakvarterna hade åländska lärarna protesterat och hävdat att de organiserade föräldrakvarterna, som av klassföreståndare på högstadiet och klasslärare på lågstadiet på eget initiativ utvecklats på Åland, inte var jämförbara med tjänstekollektivavtalets stadgande och tolkningen om vad som rymdes inom begreppet samarbete mellan hem och skola.

Ett separat avtal om ersättning för föräldrakvarter hade upprättats och varit i kraft från 24.11.1988 till 28.2.1990.

Ålands kommunala avtalsdelegations skrivelse 6.7.1990 hade på lärarföreningens sida ansetts för det första strida mot tolkningen av innebörden i avtalets stadganden om samplaneringen. Ålands Lärarförenings uppfattning hade stötts av Finlands-Svenska Lärarförbund och Lärarnas Fackorganisation LFO, som i en skrivelse daterad 6.9.1990 och riktad till Ålands kommunala avtalsdelegation hade slagit fast, att varken Ålands kommunala avtalsdelegation eller någon annan instans kunde ensidigt besluta om annan tillämpning om avtalspunkterna eller om annan praxis än vad avtalsparterna tillsammans hade kommit överens om. Enligt brevet var en lärare således inte skyldig att utföra samplanering enligt direktiv som strider mot tjänstekollektivavtalet och dess tillämpningsdirektiv.

Ålands Lärarförening hade för det andra hävdat att Ålands kommunala avtalsdelegations skrivelse till kommunerna stred mot den åländska landsskapslagen om tjänstekollektivavtalet, där det i § 2 stadgades, att avtal inte fick ingås om tjänstemans skyldigheter eller disciplin.

De åländska lärarna hade fullgjort sina tjänsteuppgifter och inte vägrat att samarbeta med föräldrarna. De hade vägrat att utföra den form av organiserade föräldrakvarter, som hade tillkommit på deras initiativ och som de erhållit ersättning för, men arbetsgivaren ensidigt upphävt.

Yrkandena i svaromålet

Ålands Lärarförening har bestridit avtalsdelegationens yrkanden och anhållit om att talan avvisas eller förkastas.

Rättegångskostnaderna

Ålands kommunala avtalsdelegation och Ålands Lärarförening har anhållit ersättning för rättegångskostnaderna.

ARBETSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Motivering

Ålands kommunala avtalsdelegation har i talan yrkat på att Akava-Åland och Ålands Lärarförening skall ådömas plikt för brott mot arbetsfredsförpliktelse eller för försummelse att övervaka iakttagande av arbetsfredsförpliktelse. Emedan centralförhandlingar om meningsskiljaktighet ej förutsätts för att sådan talan skall kunna utföras, har arbetsdomstolen prövat i talan avsedda ärende.

På Åland har med stöd av landskapsstyrelsens beslut alltsedan läsåret 1977 betalts ersätting till grundskollärarna för den tid som lärarna har disponerat för kontakter med elevernas föräldrar. Senast har överenskommelse om ersättningen träffats genom ett särskilt tjänstekollektivavtal som ingicks 8.12.1988 och som har varit i kraft till utgången av februari 1990. Enligt tjänstekollektiavtalet har för föräldrakvarter, för vilka en tid av 15 minuter skall reserveras för envar elevs vårdnadshavare, till klasslärarna och -föreståndarna i grundskolan betalts ersättning på grund av bestämmelserna i tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet.

När förhandlingar fördes om tjänstekollektivavtalet för åren 1990 - 1992 diskuterades betalning av ersättning för den tid som åtgår för föräldrakvarter. Enligt protokollet vid en förhandling om saken 2.4.1990 har företrädarna för Akava-Åland, sedan en framställning om ersättning avvisats, meddelat att lärarna ej vägrar att samarbeta med föräldrarna, men vägrar att delta i de organiserade föräldrakvarterna. Akava-Åland har anmält, att föreningen var färdig att fortsätta de för föräldrarna organiserade föräldrakvarterna i den form varom överenskommelse träffats i det till slutet av februari 1990 gällande tjänstekollektivavtalet, som således skulle ha förutsatt betalning av särskild ersättning. Det har också tagits till protokollet, att Akava-Åland senare kommer att framställa yrkande angående föräldrakvarter.

I bilaga som fogats till det åländska kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet och som gäller avlöningen har det bestämts att en lärare, för att utföra de uppgifter som ingår i tjänsteplikten, skall två timmar i veckan i skolan delta i samplanering av undervisningen, i konferenser för ämnesgrupper och sakgrupper, i samarbetet mellan hem och skola samt i uppgifter som ansluter sig till undervisingsplaneringen och utvecklingen av verksamheten i skolan. Det har ansetts att ersättningen för utförandet av dessa uppgifter ingår i grundlönen, om inte för någon uppgift annat avtalats.

Det ankommer på skolmyndigheterna att förordna hur anordnandet av kontakter med elevernas vårdnadshavare sker i detalj. Bestämmelse om kontakter ingår i skolornas behörigen fastställda arbetsplaner.

Enligt given utredning har i flera skolors arbetsplaner ingått en av skolnämnden godkänd bestämmelse, enligt vilken varje lärare skall bereda sina elevers vårdnadshavare möjlighet till föräldrakvart minst en gång om året eller i några fall en gång i terminen. Förhörd som vittne har avdelningssekreteraren i Ålands kommunala avtalsdelegation uppgett att enligt protokollet motsvarande bestämmelse i Mariehamn har utfärdats av skolnämnden. Enligt vittnets utsago har förfarandet varit detsamma också på norra Åland.

I ärendet har det ej exakt utretts av vilket innehåll de bestämmelser är som i envar åländsk grundskola har utfärdats om anordnande av föräldrakvart. Det ingår i lärarens tjänsteplikt att hålla föräldrakvart i den omfattning som i skolans arbetsplaner föreskrivits för kontakter med elevernas vårdnadshavare eller eljest på sätt varom skolmyndigheten beslutat. Det i talan åsyftade brottet mot arbetsfredsförpliktelse gäller däremot ej de lärare, som inte i skolans arbetsplan eller eljest av skolmyndigheterna ålagts att iaktta ovan beskrivna förfaringssätt.

I det till utgången av februari 1990 gällande tjänstekollektivavtalet avsedda särskilda ersättning har utbetalats i de fall, då lärare eller skola har berett envar vårdnadshavare för elev möjlighet att på grund av anmälningar som läraren begärt eller på annat sätt fått rådpläga med läraren. Avsikten har varit att fortfarande iaktta ett sådant förfarande i skolor i vars arbetsplaner en bestämmelse av ovan nämnda slag intagits med ett innehåll som motsvarar det i till februari 1990 gällande tjänstekollektivavtal åsyftade anordnandet av föräldrakvart.

I de skolor i vars arbetsplaner bestämmelse ingått om anordnande av föräldrakvart på ovan nämnda sätt, har lärarna deltagit i annan kontakt med elevernas föräldrar och vårdnadshavare och tagit emot dem för samtal, om så önskats. Däremot har lärarna inte på eget initiativ berett envar elevs föräldrar eller vårdnadshavare tillfälle att ge sin önskan till känna och erbjuda dem möjlighet att delta i rådslag om en elev. I sitt genmäle har Ålands Lärarförening medgett, att detta förfarande ej iakttagits.

Enligt 2 § 3 momentet i den på Åland tillämpade landskapslagen om tjänstekollektivavtal får avtal inte ingås om tjänstemans skyldigheter. Utan hinder av stadgandet är det enligt arbetsdomstolens åsikt möjligt att genom tjänstekollektivavtal komma överens om de åligganden som beaktas i tjänsteman tillkommande grundlön, och ovan nämnda bestämmelse i bilaga till det kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningsområdet är att förstå som ett dylikt åliggande.

Det har i ärendet ej blivit utrett, att beslut om att hålla föräldrakvart skulle ha fattats i skolornas arbetsplaner eller i andra bestämmelser, såsom från svarandenas sida har påståtts, i sådan ordning att de ej vore bindande för lärarna.

Akava-Åland har på relaterat sätt och när tjänstekollektivavtalet ingicks meddelat, att lärarna skulle komma att vägra att anordna för elevernas målsmän avsedda, en kvart timme långa kontakter så som de hållits till februari 1990. Akava-Åland har därefter hela tiden vidhållit sin uttalade vägran. Genom att föranstalta partiell vägran som gäller lärarnas tjänsteförrätningar har Akava-Åland försökt stöda utverkande av att särskild ersättning utbetalas i enlighet med det tidigare iakttagna förfarandet. Akava-Åland har måst inse att åtgärderna utgör en mot tjänstekollektivavtalets avlöningsbestämmelser riktad och även mot 9 § i landskapslagen stridande stridsåtgärd, det oaktat att överenskommelse om tjänstemännens skyldigheter ej kan träffas genom tjänstekollektivavtal.

Då den mot tjänstekollektivavtalet stridande underlåtenheten att anordna föräldrakvarter i enlighet med skolornas arbetsplaner har skett på Akava-Ålands initiativ och vidhållits av Akava-Åland, har Ålands Lärarförening i denna icke entydiga situation, i synnerhet som olika förfarande iakttagits i de olika skolorna på Åland, kunnat stöda sig på den av Akava-Åland uttalade uppfattningen om förfarandets tillbörlighet. Det oaktat borde Ålands Lärarförening ha insett att dess förfarande stred mot tjänstekollektivavtalet. Föreningen har sålunda åtminstone genom förvållande brutit mot sin arbetsfredsförpliktelse. Arbetsdomstolen anser dock, att med beaktande av omständigheterna plikt av dessa särskilda skäl ej skall ådömas föreningen.

Domslut

De mot prövning av talan framställda invändningarna avvisas. Med stöd av 8, 9, 10, 13 och 14 § i landskapslagen om tjänstekollektivavtal ådömer arbetsdomstolen AkavaÅland 10 000 mark i plikt till Ålands kommunala avtalsdelegation för brott mot arbetsfredsförpliktelse.

Av ovan nämnda särskilda skäl ådöms Ålands Lärarförening ej plikt.

Akava-Åland åläggs att med 2 700 mark ersätta rättegångskostnaderna för Ålands kommunala avtalsdelegation. I övrigt får parterna själva vidkännas sina rättegångskostnader.

Vid avgörandet av detta ärende har påverkat ordföranden Pelkonen och ledamöten Tiitinen, Virtanen, Keskinen, Mursula och Pohja.

Domen är enhällig.