Supreme Court dismisses shared water area partition claim due to lack of special purpose and significant harm to other owners.

Yhteisen vesialueen pinta-ala oli noin 22 hehtaaria, josta vesialueen jakoa vaatineiden osakastilojen yhteinen osuus oli 0,78 hehtaaria. Vesialueosuuden erottamista vaadittiin vesialueelle rakennettavaa laituria varten. Jaon edellytyksiä ei ollut, koska jakaminen vesialueen pirstoutumisen vuoksi ei olisi voinut tapahtua tuottamatta sanottavaa haittaa muille osakkaille. (Ään.)

---

[SV]

Ett samfällt vattenområdes areal var ca 22 hektar, av vilka sammanlagt 0,78 hektar ägdes av de delägarfastigheter som yrkade skifte. Avskiljande av andel i vattenområdet yrkades för att bygga en brygga på vattenområdet. Förutsättningar för skifte fanns inte, eftersom ett skifte inte, till följd av uppsplittring, hade kunnat ske utan att åsamka nämnvärd olägenhet för de andra delägarna. (Omröstn.)

ÄRENDETS TIDIGARE BEHANDLING

B, C samt D och E hade ansökt om skifte av det samfällda vattenområdet X. Deras avsikt var att få ett eget vattenområde för en brygga och en anläggning i anslutning till den på lägenheten Y, som ägdes av A. Forststyrelsen såsom ägare till lägenheten Ö hade meddelat att lägenheten Ö kunde överlåta en del av sin andel av det samfällda vattenområdet för att skiftesläggningen skulle bli mera ändamålsenlig och för att det område som skulle avskiljas skulle bli tillräckligt stort. A, ägaren till lägenheten Y, motsatte sig skiftet och ansåg att det inte fanns förutsättningar för skifte av samfällt vattenområde.

Förrättningsmännen beslöt att förutsättningar för ett skifte av vattenområdet förelåg sålunda att de sökande lägenheterna Z, Å och Ä fick gemensamt sin andel avskiljd utökad med en del av lägenheten Ö:s andel. Förrättningsmännen motiverade sitt beslut med att skiftet inte förorsakade nämnvärd olägenhet för någon delägare. Anläggande av brygga utgjorde ett särskilt ändamål att avskilja andelen. Av delägarna hade 76,5 procent godkänt ansökan och endast A hade motsatt sig. Förrättningsmännen ansåg därför att det också fanns vägande skäl för vattenskiftet.

Södra Finlands jorddomstols dom 25.11.1997

A sökte ändring i förrättningsmännens beslut och yrkade att det skulle upphävas.

Jorddomstolen konstaterade att ett skifte av vattenområdet kunde förrättas utan att A förorsakades nämnvärd olägenhet. Dessutom förelåg det i detta fall ett behov att avskilja andelen för att sökandena skulle kunna bygga en brygga.

Saken har avgjorts av jordrättsdomaren Esko Sirén, jordrättsingenjören Sampo Hatunen och nämndemännen X och Y.

ÄNDRINGSSÖKANDE I HÖGSTA DOMSTOLEN

A har beviljats besvärstillstånd.

A har yrkat, att jorddomstolens dom skall upphävas och förrättningen nedläggas.

Med anledning av besvären har lantmäteriverkets centralförvaltning inkommit med ett utlåtande, som A har bemött. Forststyrelsen särskilt och D och E samt C gemensamt har ingett förklaringar med anledning av besvären och centralförvaltningens utlåtande.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE 3.9.2001

Domskäl

Storleken av det samfällda vattenområdet är 22,33 hektar, uppdelat i fyra skiften. Av de elva delägarna i det samfällda vattenområdet äger lägenheten Ö och lägenheten Y de största andelarna. Den förstnämnda lägenhetens andel är 10,44 hektar och den sistnämndas andel 5,17 hektar. Lägenheternas Z, Å och Ä, vilka har ansökt att få sin andel avskild genom skifte, andel av vattenområdet är sammanlagt 0,78 hektar. Av dessa lägenheter har endast Ä egen strand. Sökandena har för anläggande av en brygga anhållit att andelen skall avskiljas från ett cirka 8,4 hektar stort vattenområde X utanför lägenheten Ö.

Högsta domstolen anser att avskiljandet av lägenheternas Z, Å och Ä andelar av det samfällda vattenområdet åsamkar de övriga delägarna i vattenområdet i 137 § 1 mom. fastighetsbildnigslagen avsedd nämnvärd olägenhet, eftersom vattenområdet, som redan är uppdelat i flera skiften, splittras ytterligare. Splittringen försvårar det sedvanliga användandet av det samfällda vattenområdet, som till sin areal redan nu är litet. Därför finns det inte förutsättningar för skifte av vattenområde.

Domslut

Jorddomstolens dom och förrättningsmännen beslut upphävs och förrättningen nedläggs.

Saken har avgjorts av justitieråden Lasse Nikkarinen, Kari Raulos, Kari Kitunen (skiljaktig mening), Liisa Mansikkamäki (skiljaktig mening) och Pasi Aarnio. Föredragande Irmeli Heikonen.

De skiljaktiga ledamöternas yttranden

Justitierådet Mansikkamäki: Jag förenar mig i det som konstaterats i första stycket i Högsta domstolens domskäl. I övrigt anför jag följande.

Lantmäteriverkets centralförvaltning har i sitt utlåtande konstaterat att ett servitut att använda ett område som behövs för båtplats inte ger sökandena rätt att anlägga en brygga på vattenområdet och att sökandena inte heller såsom delägare av vattenområdet har en sådan rätt. Emedan skiftet av vattenområdet kunde utföras utan att åsamka nämnvärd olägenhet för någon och emedan förrättningsmännen och jorddomstolen hade ansett bryggan nödvändig för lägenheten Å, har centralförvaltningen ansett att det föreligger förutsättningar för skifte.

Enligt 137 § 1 mom. fastighetsbildningslagen har en delägare i ett annat samfällt område än ett strömfall eller en sådan samfälld skog som avses i lagen om samfällda skogar rätt att få sin andel avskild genom skifte, om andelen kan avskiljas utan att någon delägare åsamkas nämnvärd olägenhet. För skifte av ett samfällt vattenområde förutsätts i 2 mom. dessutom att andelen behöver avskiljas för ett särskilt ändamål eller att det annars finns vägande skäl att dela området.

Av det ovansagda följer att vid prövningen av om skiftet föranleder i lagen avsedd olägenhet skall främst beaktas åtgärdens ändamålsenlighet med tanke på skötseln och utnyttjandet av det kvarstående samfällda vattenområdet. Det är uppenbart att avskiljandet i allmänhet inte kan ske utan att föranleda någon olägenhet. Fastighetsbildningslagen och förarbetena till den ger dock inte stöd för en sådan uppfattning att syftet varit att förbjuda skifte i sig. Vid prövningen av om sökanden har rätt att få sin andel avskild genom skifte skall därför inte endast bedömas huruvida de allmänna och särskilda förutsättningarna föreligger. Därutöver bör även en avvägning mellan den olägenhet som kan uppstå och det särskilda ändamål sökanden har åberopat till stöd för sin ansökan göras.

I detta fall är det sammanfällda vattenområdet 22,33 hektar eller alltså litet och ligger i fyra skiften, vilka omständigheter talar mot avskiljandet. Sundet Barösund, där skiftet som förrättningen gäller är beläget, är emellertid livligt trafikerat, varför det inte kan anses ha något sådant fiske- eller rekreationsvärde som är av betydelse. Avskiljandet av de mindre andelar som ansökan gäller kan således inte anses åsamka någon av delägarna nämnvärd olägenhet.

Det gäller alltså att avgöra om anläggandet av en brygga är ett sådant särskilt ändamål som avses i lagen eller, ifall svaret är nekande, om det annars finns så vägande skäl därtill att avskiljandet med beaktande av lagens syften kan anses vara berättigat.

På grund av det ovan anförda sluter jag mig till att det inte föreligger skäl att ändra det slut vid vilket jorddomstolen stannat.

Justitierådet Kitunen: Jag är av samma åsikt som justitierådet Mansikkamäki.