Supreme Court reverses dismissal of appeal against default judgment due to unclear grounds for invalidity.

A oli yksipuolisella tuomiolla velvoitettu suorittamaan kiinnityksen perusteella eräs summa tilan arvosta. A haki takaisinsaantia yksipuoliseen tuomioon vedoten kiinnitettyjen haltijavelkakirjojen panttauksen pätemättömyyteen. Käräjäoikeus oli haastetta antamatta hylännyt kanteen.

A:n vaatimusta ei voitu pitää oikeudenkäymiskaaren 5 luvun 6 §:n 2 momentissa tarkoitetulla tavalla selvästi perusteettomana. Asia palautettiin käräjäoikeuteen.

OK 5 luku 6 § 2 mom

---

[SV]

A hade genom tredskodom blivit ålagd att på grund av en inteckning betala ett belopp ur värdet av en lägenhet. A sökte återvinning mot tredskodomen och åberopade att pantsättningen av de intecknade innehavarskuldebreven var ogiltig. Tingsrätten hade förkastat käromålet utan att utfärda stämning.

A:s yrkande kunde inte anses uppenbart ogrundat i den mening som avses i 5 kap. 6 § 2 mom. rättegångsbalken. Ärendet återförvisades till tingsrätten.

RB 5 kap 6 § 2 mom

MÅLETS HANDLÄGGNING I DE LÄGRE DOMSTOLARNA

Pargas tingsrätts tredskodom 12.7.1996

A har ålagts att ur vissa lägenheters värden erlägga till Andelsbankernas Centralaktiebank Ab bankens fordringar på 2 000 000 mark och 1 350 000 mark jämte ränta, dock högst till de intecknade skuldsedlarnas sammanlagda belopp 3 000 000 mark jämte ränta och indrivningskostnader. Fordringarna grundade sig på två skuldebrev enligt vilka Oy Haor-Trading Ab erhållit en kredit på 2 000 000 mark och en på 1 350 000 mark. A hade medelst en 3.4.1990 undertecknad generell pantförskrivning som säkerhet för sina egna och Oy Haor-Trading Ab:s samtliga förbindelser till banken pantsatt tre innehavarskuldsedlar. A hade bestridit käromålet men hade i sitt svaromål inte lagt fram sannolika skäl som stöd för att käromålet bestreds. Tingsrätten gav tredskodomen på grund av rättegångsbalken 5 kap. 14 § 2 mom.

Återvinningsansökan tillställd Pargas tingsrätt

A anförde i sin återvinningsansökan, att han bestrider käromålet.

Pargas tingsrätts dom 17.9.1996

Det ursprungliga käromålet har grundat sig på löpande skuldebrev. A har anfört i sin återvinningsansökan att han bestrider käromålet på grund av att de ifrågavarande skuldebreven är ogiltiga. A har dock inte lagt fram sannolika skäl för sitt bestridande. På denna grund var det uppenbart att A:s käromål avseende återvinning är ogrundat. Fråga var inte om en i 12 kap. 15 § 2 mom. rättegångsbalken avsedd situation.

Därför har käromålet gällande återvinning beträffande tredskodomen med stöd av 5 kap. 6 § 2 mom. och 14 § samt 12 kap. 15 § rättegångsbalken förkastats utan utfärdande av stämning.

Åbo hovrätts dom 30.1.1997

Hovrätten, där A sökte ändring, ändrade inte tingsrättens dom.

ÄNDRINGSSÖKANDE I HÖGSTA DOMSTOLEN

Besvärstillstånd har meddelats 7.8.1997.

A har i sin ändringsansökan yrkat, att hovrättens och tingsrättens domar skall upphävas och ärendet återförvisas till tingsrätten för förnyad handläggning.

Banken har bemött ändringsansökan.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE 7.7.1998

Skäl

Enligt 5 kap. 6 § 2 mom. rättegångsbalken skall domstolen utan att utfärda stämning förkasta käromålet genom dom, om det är uppenbart att kärandens yrkande är ogrundat. Enligt förarbetena till lagen (RP 15/1990 s. 53) skall så förfaras då yrkandet inte grundar sig på lag och då den begärda påföljden inte kan följa av den avgivna grunden. Detsamma gäller då grunden för yrkandet inte motsvarar allmänt kända omständigheter.

Förkastande av käromålet utan att utfärda stämning är ett exceptionellt förfarande, som förutsätter klara och obestridliga grunder.

A har bestridit bankens yrkande och framfört som grund för återvinningen att de intecknade innehavarsskuldebreven var ogiltiga. Av det bemötande A tidigare avgett och av det skriftliga vittnesmål som därtill fogats framgår att frågan i själva verket gällde ogiltigheten av pantsättningen av innehavarskuldebreven. I sin återvinningstalan har A som vittne åberopat den person som avgivit förenämnda skriftliga vittnesmål och som han inte kunnat låta förhöras vid behandlingen av bankens talan.

Framgången av återvinningstalan är beroende av de bevisfrågor som hänför sig till förutsättningarna för och giltigheten av pantsättningen. Käromålet är inte uppenbart ogrundat i den mening som avses i lagen och det borde inte ha förkastats utan utfärdande av stämning.

Avgörande

Hovrättens och tingsrättens domar upphävs. Ärendet återförvisas till Pargas tingsrätt, som utan anmälan bör uppta det till ny handläggning och med beaktande av skälet till återförvisningen däri lagligen förfara. Tingsrätten skall avge utlåtande över alla yrkanden på ersättning för rättegångskostnader som framställts i ärendet.

Ärendet har avgjorts av tingsdomaren Nygård.

Ärendet har avgjorts av hovrättens ledamöter Saarinen, Leinonen och Rimmanen. Föredragande Annika Lindström.

Saken har avgjorts av justitieråden Haarmann, Tulenheimo-Takki, Tulokas, Palaja och Krogerus. Föredragande Kristiina Laakso.