Supreme Court dismisses criminal charge of resisting fare inspector, allowing only administrative fine payment.

Joukkoliikenteen kulkuneuvossa matkustanut A oli kieltäytynyt esittämästä matkalippuaan matkalippujen tarkastajalle tämän kehotuksesta huolimatta. Menettelyllään A oli syyllistynyt joukkoliikenteen tarkastusmaksusta annetun lain 12 §:n 1 mom:ssa tarkoitettuun matkalippujen tarkastajan vastustamiseen.

L joukkoliikenteen tarkastusmaksusta 12 § 1 mom

---

[SV]

A som färdades i ett kollektivt trafikmedel hade vägrat att förete sin biljett för biljettkontrollören trots dennas uppmaning. Genom sitt beteende hade A gjort sig skyldig till sådant motstånd mot biljettkontrollör som avses i 12 § 1 mom. lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik.

L om kontrollavgift i kollektivtrafik 12 § 1 mom

MÅLETS HANDLÄGGNING I DE LÄGRE INSTANSERNA

Helsingfors rådstuvurätts utslag 14.4.1988

Rådstuvurätten har på åtal av allmänna åklagaren funnit utrett, att A i Helsingfors 19.2.1988 såsom resenär i buss 65 A, efter att ha blivit uppmanad av behörig uniformsklädd biljettkontrollör att uppvisa sin resebiljett, hade vägrat att uppvisa biljetten, trots att biljettkontrollören klargjort sin behörighet till kontroll genom att på vederbörligt sätt uppvisa sitt kontrollpass. A hade sålunda uppsåtligen gjort hinder åt kontrollören i fullgörandet av kontrollverksamheten.

Rådstuvurätten har därför dömt A enligt 12 § 1 mom. lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik för motstånd mot biljettkontrollör till 15 dagsböter, vilket motsvarade 300 marks böter.

Helsingfors hovrätts utslag 10.10.1989

A har sökt ändring i rådstuvurättens utslag och yrkat, att åtalet skall förkastas. I andra hand har han yrkat, att honom i stället för straffrättslig påföljd skall påföras i 8 § lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik avsedd avgift eller att straffet åtminstone skall nedsättas.

Hovrätten har ansett, att i ärendet är ostridigt, att A vid ifrågavarande tillfälle hade vägrat att uppvisa av honom innehavd vederbörlig biljett. Genom sitt förfarande hade A uppsåtligen gjort hinder åt biljettkontrollören i fullgörandet av dennas kontrollverksamhet och således gjort sig skyldig till det som han anklagats för. Hovrätten har inte ändrat rådstuvurättens utslag.

FULLFÖLJD I HÖGSTA DOMSTOLEN

Besvärstillstånd har meddelats A 1.2.1990. Allmänna åklagaren har bemött ändringsansökan.

A har yrkat att åtalet skall förkastas.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE 27.12.1990

Hovrättens utslag ändras inte.

Föredragandens betänkande

Föredragande Lehtinen:

Förslag till domskäl: A har förfarit på det sätt som framgår av hovrättens utslag.

Enligt 8 § lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik är en passagerare skyldig att vid anfordran av en kontrollör uppvisa sin biljett. Uppvisar passageraren inte biljetten, är han skyldig att utöver biljettens pris betala i nämnda lag stadgad kontrollavgift om saken inte anmäls för handläggning i den ordning som är stadgad för brottmål. A har enbart underlåtit att visa sin biljett och därför hade han varit skyldig att betala en kontrollavgift. A har inte haft någon annan särskild skyldighet att handla i föreliggande situation utom att uppvisa sin biljett och han har således inte gjort i sagda lag avsett hinder åt biljettkontrollören och inte heller gjort sig skyldig till i 12 § sagda lag straffbelagt motstånd mot biljettkontrollör.

Förslag till domslut: Hovrättens utslag upphävs. Åtalet förkastas och A befrias från det straff han dömts till.

I avgörandet deltog: justitieråden Takala, Mörä, Nybergh, Ketola och Huopaniemi