Appeal dismissed: Compensation guarantee for divorce settlement must be requested before settlement agreement is finalized.

Bodelning mellan A-L.S. och N.J. avslutades den 9 januari 2002.

I en ansökan som kom in till tingsrätten den 26 februari 2002 begärde A-L.S. ersättningsgaranti.

Arvika tingsrätt (2002-03-19, lagmannen Paul Rebane) lämnade ansökningen utan bifall.

Som skäl för beslutet angav tingsrätten följande.

En ansökan om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare kan göras antingen i samband med att bodelningsförrättare förordnas av rätten eller senare under bodelningen. Bodelningen mellan A-L.S. och N.J. avslutades genom bodelningsavtal den 9 januari 2002. Ansökan om bodelningsgaranti har därmed inkommit för sent och skall lämnas utan bifall.

A-L.S. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle bifalla hennes ansökan, eftersom bodelningen skulle anses avslutad först sedan bodelningsförrättaren entledigats från sitt uppdrag.

Hovrätten för Västra Sverige (2002-09-23, hovrättslagmannen Dan Fernqvist, hovrättsrådet Göran Dahlgren, referent, och tf. hovrättsassessorn Maria Ceder) avvisade, med undanröjande av tingsrättens beslut, A-L.S:s ansökan.

I skälen för beslutet anförde hovrätten följande.

Om det är skäligt med hänsyn till en makes ekonomiska och personliga förhållanden samt omständigheterna i övrigt kan domstol enligt 17 kap. 7 a § första stycket äktenskapsbalken på ansökan av denne besluta att ersättning till bodelningsförrättare för högst fem timmars arbete skall betalas av allmänna medel (ersättningsgaranti). Syftet med bestämmelsen är framför allt att komma tillrätta med problemen i de fall där tillgångarna i ett bo är så ojämnt fördelade att den make som påkallar skiftet är mer eller mindre medellös och därför saknar möjlighet att betala ett förskott till en bodelningsförrättare. I sådana fall skall den maken med hjälp av ersättningsgarantin kunna få till stånd en bodelning.

Av ordalydelsen i 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken kan inte klart utläsas när en ansökan om ersättningsgaranti vid bodelning senast skall göras. Förordningen (1997:407) om ersättningsgaranti vid bodelning ger inte heller något besked i denna fråga.

I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1996/97:9 s. 230) uttalas emellertid att ansökan kan göras antingen i samband med att bodelningsförrättare förordnas av rätten eller senare under bodelningen. Vidare anges att ersättning enligt garantin betalas ut till bodelningsförrättaren när bodelningshandlingen är upprättad. Bodelningsförrättaren skall då ge in en kostnadsräkning samt en kopia av bodelningshandlingen till rätten som sedan fastställer ersättning. Om parterna enas består bodelningshandlingen av ett bodelningsavtal och i annat fall av bodelningsförrättarens beslut.

A-L.S. och N.J. har enats om bodelningen i ett skriftligt, av båda undertecknat, avtal daterat den 9 januari 2002. Bodelningen anses därigenom som avslutad.

Med hänsyn till vad som har uttalats i förarbetena om syftet med ersättningen, tiden för ansökan och den ordning som gäller för utbetalning till bodelningsförrättaren samt till det förhållandet att bodelningen anses avslutad i och med bodelningsavtalet anser hovrätten att bestämmelsen i 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken skall tillämpas på det sätt tingsrätten gjort. A-L.S:s ansökan om ersättningsgaranti vid bodelning har alltså kommit in för sent. Tingsrätten skulle dock rätteligen ha avvisat A-L.S:s ansökan.

Målnummer ÖÄ 2197-02