Swedish Supreme Court dismisses appeal without permission as lower court decision is part of main case.
Legislator summary
AI generatedThe Supreme Court of Sweden dismissed the appellant's appeal against a High Court decision denying her appearance expenses. The High Court rejected the claim because it arrived after the main trial concluded but before the final judgment. The Supreme Court ruled that this decision is not a separate proceeding and thus requires special permission to be appealed.
Legislator headnote
AI generated54 kap 9 § RB; 54 kap 10 § RB: Appeals against decisions made during the main proceedings require special permission unless the Supreme Court deems it vital for the application of law or exceptional circumstances exist.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedCited Case Law
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
(Jfr 1980 s 23)
HovR:n för Västra Sverige höll d 3 nov 1986 huvudförhandling i mål mellan allmän åklagare och M.R.. Den 17 nov 1986 inkom till HovR:n från M.R. begäran om ersättning för hennes inställelse vid huvudförhandlingen i HovR:n.
Den 24 nov 1986 meddelade HovR:n dels dom i det mål som huvudförhandlingen avsett dels särskilt beslut, i vilket HovR:n förklarade att M.R:s yrkande om ersättning inte kunde vinna beaktande, eftersom hennes ansökan inkommit först efter det HovR:ns handläggning av brottmålet avslutats i och med huvudförhandlingens avslutande d 3 nov 1986.
M.R. anförde besvär mot HovR:ns särskilda beslut och yrkade bifall till sitt ersättningsyrkande.
I anledning av uppkommen fråga, huruvida besvären kunde komma under HD:s prövning utan att tillstånd meddelats därtill föredrogs målet i den delen d 18 febr 1987.
HD (JustR:n Höglund, Ehrner, Rydin, Heuman och Lars K Beckman, referent) fattade följande beslut: Av handlingarna i målet framgår att M.R. framställt sitt ersättningsyrkande i HovR:n efter det att HovR:n förklarat huvudförhandlingen avslutad men innan HovR:n meddelat dom i det från TR:n fullföljda brottmålet. HovR:ns beslut med anledning av ersättningsyrkandet kan med hänsyn härtill inte anses utgöra beslut i ett från huvudmålet skilt ärende. På grund av det anförda kan talan mot beslutet enligt 54 kap 9 § RB inte komma under HD:s prövning med mindre HD meddelat tillstånd därtill.
HovR:n har i fullföljdshänvisningen till det överklagade beslutet inte angivit att prövningstillstånd erfordras. M.R. bör därför beredas tillfälle att utveckla skälen för prövningstillstånd. Enligt 54 kap 10 § RB får prövningstillstånd meddelas endast om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av HD eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller domvilla förekommit eller att målets utgång i HovR:n uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
På grund av det anförda förordnar HD att M.R. skall äga att sist d 26 mars 1987 till HD inkomma med inlaga vari hon anger de omständigheter hon vill åberopa till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas samt att målet därefter skall företas till handläggning på avdelning för tillståndsprövning.