Supreme Administrative Court upholds government decision on fishing lease despite Sami reindeer herding rights claims.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr 1259-25

meddelad i Stockholm den 21 maj 2026

SÖKANDE

Ruvhten sijte, 892600-5482

Ombud: Förbundsjurist Jenny Wik Karlsson

Svenska Samernas Riksförbund

Formvägen 16

906 21 Umeå

KLANDRAT AVGÖRANDE

Regeringens (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) beslut den 19 december 2024, LI2024/02054, avseende överklagande av Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut om långtidsupplåtelse av fiske inom samebyn Ruvhten sijte

SAKEN

Rättsprövning

___________________

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver inte regeringens beslut som därmed står fast.

BAKGRUND

1. Samebyn Ruvhten sijte utövar renskötsel på renbetesfjällen i Jämtlands län.

2. Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade den 18 mars 2024 att godkänna förlängning av upplåtelse av fiske inom f.d. fjällägenheten Myskelåsen inom Ruvhten sijte sameby, Jämtlands län. Beslutet motiverades med att upplåtelsen, till innehavaren av en avstyckad friköpt fjällägenhet inom den ursprungliga fjällägenhetens gränser, inte bedömdes utgöra någon avsevärd olägenhet för renskötseln. Upplåtelsen bedömdes inte heller inverka på samebyns möjlighet till husbehovsfiske och bedömdes vara förenlig med god fiskevård. Upplåtelsen förenades med villkor.

3. Samebyn överklagade beslutet till regeringen som avslog överklagandet. Avslagsbeslutet motiverades med att det inte framkommit att den befintliga fiskeupplåtelsen, som har förlängts genom det överklagade beslutet, har orsakat avsevärd olägenhet för renskötseln eller inneburit besvärande intrång i samebyns rätt till fiske. Vidare har länsstyrelsen förenat upplåtelsen med villkor för att minska påverkan på renskötseln i området.

YRKANDEN M.M.

4. Ruvhten sijte sameby ansöker om rättsprövning av regeringens beslut och yrkar att regeringens och länsstyrelsens beslut ska upphävas samt anför följande.

5. Enligt tidigare praxis från länsstyrelsen har fiskeupplåtelser knutits till de som innehaft fjällägenheter eller motsvarande arrende. Beviljandet av nu aktuell upplåtelse innebär ett avsteg från tidigare praxis. Fjällägenheten har övergått i annans ägo och upplåtelsen ska därför inte beviljas. Regeringen känner till den trängda situation som samebyn befinner sig i. Det finns starka skäl att se till de kumulativa effekterna av liknande beslut. Regeringens beslut är felaktigt och har inte stöd i 32 § rennäringslagen (1971:437). Utgångspunkten för bedömningen måste vara att samebyns grundlagsskyddade rättigheter ges företräde framför en enskilds ansökan om långtidsupplåtelse för fiske. Den prövning som gjorts uppfyller inte kraven på legalitet och effektiva rättsmedel.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättslig reglering m.m.

Rättsprövning

6. Av 1 och 3 §§ lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka hos Högsta förvaltningsdomstolen om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

7. I 7 § anges att om Högsta förvaltningsdomstolen finner att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna, ska beslutet upphävas. Om beslutet inte upphävs står det fast.

8. Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23–25 och 234).

Rennäringslagen

9. Enligt 25 § första stycket rennäringslagen får en medlem i sameby jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där.

10. Av 32 § framgår att på sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition och på renbetesfjällen får nyttjanderätt upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, krävs dessutom att upplåtelsen är förenlig med god viltvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 §.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

11. Bestämmelsen i 32 § rennäringslagen innebär att det vid en upplåtelse av rätt till fiske på renbetesfjällen ska göras en intresseavvägning mellan å ena sidan samernas renskötselrätt och rätt till fiske och å andra sidan de motstående intressen som kan motivera avsteg från samernas rättigheter i dessa avseenden. Av förarbetena framgår att samerna är skyldiga att tåla smärre olägenheter som en upplåtelse kan innebära, men att upplåtelser som innebär avsevärd olägenhet för renskötseln inte är tillåtna (prop. 1971:51 s. 133).

12. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att bestämmelsen ger ett förhållande-vis stort utrymme för bedömningar. Regeringen har i beslutet gjort en intresse-avvägning i enlighet med vad som anges i bestämmelsen och kommit fram till att upplåtelsen inte innebär en avsevärd olägenhet för renskötseln eller ett besvärande intrång i samebyns rätt till fiske (jfr HFD 2022 not. 38 och HFD 2024 not. 51).

13. I målet har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som bestämmelsen ger eller att det vid handläggningen har förekommit fel som kan ha påverkat utgången i ärendet.

14. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i målet att regeringens beslut på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför inte upphävas.

I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Leif Gäverth, Mikael Westberg och Karin Attorps.

Föredragande har varit justitiesekreteraren Karin Olsson.