Legislator Case Law & Legislation
Ö 402-89 AI generated

Supreme Court dismisses appeal regarding temporary business ban inhibition decision made during trial.

Case Number Ö 402-89
Court / Authority
Jurisdiction Sweden (SE)
Decision Date
Outcome Dismissed

Legislator summary

AI generated

The Supreme Court rejected the appellant's special appeal against a High Court decision to deny inhibition of a temporary business ban. The appellant argued for the removal of the interim restriction while the main fraud trial proceeded. The court held that no statutory provision allows a special appeal against the High Court's ruling on inhibition, limiting appeals to the final judgment.

Legislator headnote

AI generated

12 § 1 st näringsförbudslagen; 54 kap 4 § jämförd med 49 kap 8 § 1 st RB: A special appeal against a High Court decision denying inhibition of a temporary business ban is inadmissible as no specific law grants this right.

Keywords

AI generated
temporary business ban inhibition appeal special appeal admissibility interim restriction High Court decision

Cited Legislation

AI generated
12 § 1 st näringsförbudslagen
I 12 § 1 st näringsförbudslagen föreskrivs att ett beslut om tillfälligt näringsförbud, som har meddelats under rättegången, överklagas särskilt.
54 kap 4 § jämförd med 49 kap 8 § 1 st RB
Föredraganden, RevSekr Ingrid Olsson, hemställde i betänkande om följande beslut: Enligt 54 kap 4 § jämförd med 49 kap 8 § 1 st RB får, om ej annat är stadgat i lag, talan mot HovR:s beslut under rättegången föras endast i samband med talan mot HovR:ns dom eller slutliga beslut.

Cited Case Law

AI generated
AI generated

Need to analyze how this precedent applies to your matter?

Cross-reference this judgment against statutes, commentaries, and subsequent citing case law inside Legislator AI.

Open in Legislator →

Full text

Stockholms TR dömde genom dom d 12 jan 1989 P.J. för grovt bedrägeri m m. I domen meddelade TR:n jämlikt 2 § lagen (1986:436) om näringsförbud P.J. förbud att till utgången av år 1993 idka näring. TR:n förordnade tillika att beslutet om näringsförbud skulle gälla fr o m d 1 mars 1989 utan hinder av att det inte vunnit laga kraft (tillfälligt näringsförbud).

P.J. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade ogillande av åklagarens talan om ansvar och näringsförbud. Han yrkade dessutom inhibition av det tillfälliga näringsförbudet.

HovR:n (hovrättslagmannen Hillerudh samt hovrättsråden Andersson och Sjögren, referent) lämnade i beslut d 8 mars 1989 P.J:s inhibitionsyrkande utan bifall.

HovR:n meddelade fullföljdshänvisning.

P.J. (offentlig försvarare advokaten Jonas Reiner) anförde besvär och yrkade att HD skulle, med ändring av HovR:ns beslut, befria honom från det tillfälliga näringsförbudet.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Ingrid Olsson, hemställde i betänkande om följande beslut: Enligt 54 kap 4 § jämförd med 49 kap 8 § 1 st RB får, om ej annat är stadgat i lag, talan mot HovR:s beslut under rättegången föras endast i samband med talan mot HovR:ns dom eller slutliga beslut.

I 12 § 1 st näringsförbudslagen föreskrivs att ett beslut om tillfälligt näringsförbud, som har meddelats under rättegången, överklagas särskilt. Föreskriften kan inte anses ge utrymme för särskild talan även mot beslut varigenom - såsom i förevarande fall - HovR:n enligt 2 st i nämnda § utlåtit sig över en begäran om inhibition av ett av TR:n i samband med dom på näringsförbud meddelat tillfälligt sådant förbud. Det finns inte heller någon annan lagbestämmelse som medger att särskild talan får föras mot sådant beslut. P.J:s besvärstalan kan därför inte tas upp till prövning.

HD avvisar P.J.:s besvärstalan.

HD (JustR:n Knutsson, Bengtsson, Jermsten, Gad, referent, och Svensson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.