Market Court bans unfair trade practices claims for false advertising of insulation products without proof.
Legislator summary
AI generatedThe Market Court ordered three defendants to cease using specific misleading claims regarding their cellulose insulation product under the Unfair Competition Act. The court found that assertions about the product being the 'best,' economically rational, fire-stopping, and suitable for DIY installation without caveats violated good business practices. While the court upheld the prohibition on these specific statements, it rejected the request for an immediate interim ban and dismissed other claims due to lack of evidence or procedural issues.
Legislator headnote
AI generatedSopMenL 1 §; 6 §: The court established that advertising claims lacking factual basis, such as superlatives or unqualified assertions of economic efficiency and fire safety, constitute unfair competition and must be prohibited.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
Oy Partek Ab vastaan Suomen Sellux Oy, Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy ja Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki. Sellux eristeen markkinointi.
Vastaajat eivät olleet näyttäneet, että niiden markkinoima selluloosaeriste olisi yleisesti paras markkinoilla olevista puhallettavista lämmöneristeistä. Vastaajat olivat käyttämällä markkinoinnissaan ilmaisua "puhallettevista eristeistä paras" menetelleet hyvän liiketavan vastaisesti.
Esitteen ilmaisu "Sellukuidusta valmistettu eriste on kansantaloudellisesti järkevä ja kokonaisedullinen. Selvästi edullisempi kuin muut eristeet!" vertasi keskenään eri lämpöeristeitä. Esitteen viittaus kansantaloudelliseen järkevyyteen ja kokonaisedullisuuteen oli yleinen ja kokonaan perustelematon edullisuusväite. Vastaajat eivät olleet esittäneet mitään selvitystä siitä, millä perusteella niiden markkinoima selluloosaeriste olisi kansantaloudellisesti järkevämpi tai edullisempi kuin muut eristeet. Markkinointi oli hyvän liiketavan vastaista.
Vastaajien markkinoima selluloosaeriste oli tyyppihyväksynnässä hyväksytty palavaksi rakennusmateriaaliksi. Vaikka se ns. osastoivana rakennusmateriaalina rajoitti tulipalon leviämistä ja hidasti siten paloa, se ei pysäyttänyt tulipalon ja kuumuuden etenemistä. Vastaajien käyttämä ilmaisu "Sellux pysäyttää tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemisen." oli hyvän liiketavan vastainen.
Vastaajat olivat käyttäneet ilmaisua "Selluxilla voit eristää myös itse!" kertomatta, että eristeen omatoimisessa asentamisessa tyyppihyväksynnän mukainen lämmönjohtavuusarvo ei ollut voimassa. Menettely oli hyvän liiketavan vastaista.
SopMenL_1_§ ja 6_§
OY PARTEK AB:N VAATIMUS
Hakija on vaatinut, että Suomen Sellux Oy:tä, LänsiUudenmaan Eristepalvelu Oy:tä ja KeskiSuomen Eristepalvelu Oy K. Isomäkeä sopimattomasta menettelystä elinkeinotoiminnassa annetun lain (SopMenL) 1 ja 2 §:n nojalla sakon uhalla kielletään sellukuidusta valmistetun eristeen markkinoinnissa
1) esittämästä väitettä, jonka mukaan nykyisin Sellux tuotenimellä markkinoitu ja jätepaperista valmistettu puhallettava eriste on paras tai käyttämästä muuta vastaavaa superlatiivia tuotteistaan toteennäyttämättä po. väitettä;
2) esittämästä harhaanjohtavia, epäselviä väitteitä Sellux tuotteella saavutettavista energiakustannuksista tai esittämästä muuta harhaanjohtavaa tai epäselvää laskelmaa tuotteen edullisuudesta;
3) esittämästä Sellux -tuotteesta väitettä, jonka mukaan se tehokkaasti pysäyttää tulipalon ja kuumuuden etenemisen tai muutoinkaan esittämästä Sellux -tuotetta koskevia yksittäisiä väitteitä paloturvallisuudesta kertomatta muista oleellisista, tuotteen paloturvallisuuteen liittyvistä seikoista;
4) esittämästä totuutta vastaamatonta valokuvaa Sellux -tuotteen palo-ominaisuuksista;
5) mainostamasta mahdollisuutta Sellux -tuotteen ostajan suorittamaan puhallustyöhön mainitsematta samalla, että tyyppihyväksynnän lämmönjohtavuusarvo koskee vain hyväksyttyjen urakoitsijoiden puhalluksia.
Hakija on myös vaatinut, että kiellot määrätään väliaikaisesti heti siihen saakka, kunnes asia on lopullisesti ratkaistu. Lisäksi hakija on vaatinut, että vastaajat velvoitetaan sakon uhalla vähintään yhtä tehokkaalla tavalla oikaisemaan yllä mainitut väitteet. Vielä hakija on vaatinut, että vastaajat velvoitetaan korvaamaan hakijan oikeudenkäyntikulut 13 500 markalla 16 %:n vuotuisine korkoineen.
Suomen Sellux Oy markkinoi Sellux -tuotenimellä jätepaperista valmistettua puhalluseristettä. Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy ja Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki ovat Suomen Sellux Oy:n alue-edustajia, jotka markkinoinnissaan käyttävät Suomen Sellux Oy:n antamaa aineistoa.
Vastaajat markkinoivat Sellux -tuotetta esitteellä, jonka kansilehdessä esitetään seuraava väite: "Suomen Sellux puhallettavista eristeistä paras."
Tämä väite ei pidä paikkaansa. Lisäksi sitä ei millään tavalla perustella, eikä esitteessä yksilöidä, missä suhteessa se olisi muka puhallettavista eristeistä paras. Väitteen tueksi ei esitetä mitään näyttöä.
Tämän väittämän osalta ei ole merkityksellistä ainoastaan se, mikä on vastaajien ja Oy Partek Ab:n tuotteiden lambda-arvo, koska tuotteilla on myös monia muita ominaisuuksia. Tätä väittämää ei voida ylipäätään käyttää markkinoinnissa, jollei samalla ilmoiteta, missä suhteessa tuote on paras.
2. Esitteen sivulla 3 todetaan: "Taloudellinen eristyspaksuus yläpohjarakenteissa voidaan valita lämpöyksikön hinnan ja eristeen hinnan perusteella, 300 mm:n paksulla Selluxilla saavutetaan alhaisin energiakustannus."
Esite ei täsmennä, mitä tällä tarkoitetaan ja mihin verrattuna energiakustannus on alhaisin. Esitteen väittämä on kiistatta harhaanjohtava, koska se antaa ymmärtää, että 300 mm:n paksuisella Selluxilla saavutetaan alhaisin energiakustannus, käytettiinpä sitten mitä eristettä tahansa.
Esitteen sivun 5 yläreunassa todetaan: "Sellukuidusta valmistettu eriste on kansantaloudellisesti järkevä ja kokonaisedullinen. Selvästi edullisempi kuin muut eristeet!"
Esite ei kerro, mihin muihin eristeisiin Selluxia on tässä verrattu ja millä tavalla laskien on päästy ko. lopputulokseen. Väite on väärä ja sitä paitsi toteennäyttämätön.
Vaikka mainosteksti rohkeasti väittää: "Selvästi edullisempi kuin muut eristeet!" eivät vastaajat ole voineet esittää mitään selvitystä tämän väitteensä tueksi. Jätepaperiin perustuvat eristeet itse asiassa ovat kansantaloudellisesti paljon epäedullisempia kuin vuorivillapohjaiset eristeet.
3. Esitteen sivulla 4 väitetään: "Tulen- ja lahonestoaineilla käsitelty Sellux pysäyttää tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemisen."
Tämä väite koskee tuotteen turvallisuutta, ja on erittäin tärkeä ja keskeinen seikka kuluttajan ostopäätöksen kannalta. Esitetty väite on totuudenvastainen ja harhaanjohtava. Sellux on kytevää materiaalia, jolla tosin tulipalotilanteessa on tietty palon etenemistä hidastava vaikutus, mutta joka toisaalta pystyy siirtämään jostakin kuumuuden lähteestä tulipalon alun sellaiseen paikkaan, jossa on palavia materiaaleja. Kuitueriste pikemminkin edistää kuumuuden etenemistä kuin estää sitä. Joissakin tilanteissa Sellux voi pikemminkin edesauttaa tulipalon syttymistä kuin pysäyttää sen.
4. Esitteen sivun 5 alareunassa oleva kuva on aivan ilmeisesti trikkikuva eikä vastaa todellista tilannetta. Kuva esittää puhalluslampulla paljaassa kädessä poltettavaa eriste-erää.
5. Esitteen viimeisellä sivulla todetaan: "Selluxilla voit eristää myös itse!"
Tämä esitteen toteamus sivuuttaa täysin sen, että tyyppihyväksynnän mukainen lämmönjohtavuusarvo koskee vain hyväksyttyjen urakoitsijoiden puhalluksia.
On harhaanjohtavaa houkutella kuluttajia ostamaan Selluxia toteamalla, että eristämistyön voi tehdä itse, kun samalla jätetään kertomatta, että kuluttajan kannalta olennainen tyyppihyväksyntä ei koske kuluttajien itsensä tekemää eristystyötä. Vastaajat korostavat, että kuluttajille aina kerrotaan tästä seikasta ennen kaupan tekoa. Tällä toteamuksella vastaajat itsekin myöntävät tyyppihyväksynnän olevan olennainen. Tämä seikka onkin sen vuoksi kerrottava jo esitettäessä mainosväittämä itsepuhallusmahdollisuudesta.
Suomen Sellux Oy:n 21.5.1989 Turun Sanomissa julkaisemasta ilmoituksesta, 21.5.1989 Iltalohja -lehdessä julkaistusta ilmoituksesta sekä samana päivänä myöskin Iltalohja -lehdessä olleesta Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy:n puhallusautoa esittävästä valokuvasta käy selvästi ilmi, että Suomen Sellux Oy on ottanut iskulauseekseen: "Puhallettavista eristeistä paras."
Edellä mainitun esitteen, lehti-ilmoitusten ja autoon kiinnitetyn mainoksen kautta Suomen Sellux Oy ja muut vastaajat antavat markkinoinnissaan totuudenvastaisia ja harhaanjohtavia tietoja. Markkinointi on näin ollen kuluttajansuojalain (KSL) 2 luvun 2 §:n sekä SopMenL:n 1 §:n ja 2 §:n vastaista.
SUOMEN SELLUX OY:N, LÄNSI-UUDENMAAN ERISTEPALVELU OY:N JA KESKI-SUOMEN ERISTEPALVELU OY K. ISOMÄEN VASTINE
Vastaajat ovat kiistäneet markkinointinsa olleen harhaanjohtavaa tai sopimatonta ja vaatineet hakemuksen hylkäämistä. Vastaajat ovat myös vaatineet, että hakija velvoitetaan korvaamaan vastaajien oikeudenkäyntikulut 10 000 markalla 16 prosentin vuotuisine korkoineen.
Hakemuksen kohteena oleva esite on vanhentunut, eikä sitä enää ole jaettu eikä tulla jakamaan sen enempää keskusliikkeille kuin kuluttajillekaan. Sen sisältämiä markkinointiväitteitä ei esitetä muissakaan markkinointivälineissä. Hakijan vaatimukset ovat jo vanhentuneet.
1. Esitteen kansilehdessä olleen väitteen "Suomen Sellux puhallettavista eristeistä paras" osalta vastaajat toteavat, että mainittu toteamus perustuu selluvillan lämmöneristyskyvystä annettuun lambda-arvoon, joka esitteen painatushetkellä oli markkinoiden paras eli 0,41 W/mK. Lämmöneristeestä puhuttaessa on luonnollista, että eristeen lämmöneristyskyky on se, jonka avulla tuotteen ominaisuuksia verrataan.
Vastaajat ovat esitteen painattamisen jälkeen saaneet Oy Partek Ab:ltä tietää, että tällä on tulossa valmiste, joka suoritetuissa kokeissa saavuttaa saman lambda-arvon. Vastaajat ovat lopettaneet edellä mainittuun ominaisuuteen viittamisen kaikessa mainonnassaan.
2. Esitteen sivulla 3 on ollut väittämä "Taloudellinen eristyspaksuus yläpohjarakenteessa voidaan valita lämpöyksikön hinnan ja eristeen hinnan perusteella, 300 mm paksulla selluxilla saavutetaan alhaisin energiakustannus". Tästä lauseesta käy yksiselitteisesti selville se, että energiakustannus pitää sisällään ostajan kannalta rakennuksen lämpötaloudellisiin seikkoihin liittyvät kustannukset. Maininnalla "saavutetaan alhaisin energiakustannus" ei selluxia ole verrattu mihinkään muuhun lämmöneristeeseen, vaan tarkoituksena on lähinnä ollut viitata alhaiseen energiakustannukseen.
Esitteessä ei mainitulta osin selluvillaa verrata mihinkään muuhun eristeeseen. Vaikka lause voi toisaalta olla hieman epätarkka, se ei kuitenkaan sisällä tuotteen vertailua mihinkään muuhun eristeeseen, eikä muutakaan seikkaa, mikä tekisi sen hakijan mainitsemien lainkohtien vastaiseksi. "Alhaisin" -sanan sijasta siinä ehkä pitäisi lukea "alhainen" energiakustannus.
Esitteen sivun 5 yläreunassa on väite "Sellukuidusta valmistettu eriste on kansantaloudellisesti järkevä ja kokonaisedullinen. Selvästi edullisempi kuin muut eristeet." Tältä osin vastaajat toteavat, että selluvillan edullisuus perustuu siihen, että selluvilla valmistetaan puhtaasta jätepaperista, jolloin itse tuotantokustannukset, polttoaine ym., siinä prosessissa, jossa selluvillaa valmistetaaan, jäävät pieneksi. Tästä on myös annettu informaatiota kuluttajille. Jätepaperin tällainen uusiokäyttö on myös kansantaloudellisesti edullista.
3. Esitteen sivulla 4 on väite "Tulen- ja lahonestoaineella käsitelty sellux pysäyttää tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemisen". Mainittu lause on sikäli paikkansa pitämätön, että sanan "pysäyttää" kohdalla tarkoitus oli vain todeta, että sellux hidastaa tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemistä. Mainittu ilmaisu on johtunut osin tietokatkoksesta vastaajien käyttämän mainostoimiston ja vastaajien välillä.
Kosteutta imevänä sekä ns. osastoivana rakenteena selluvilla hidastaa tulipaloa erittäin tehokkaasti sekä estää muutoinkin veden rakenteelle aiheuttamia vaurioita suuren kosteudenimukykynsä vuoksi. Edellä mainittu ominaisuus on todettu useissa tulipalotilanteissa, joista myös Oy Partek Ab on tietoinen.
4. Esitteen sivun 5 alareunassa olevan kuvan osalta vastaajat toteavat, että kuva on todellinen, ja tosiasiallisesta, tapahtuneesta tilanteesta otettu, eikä mikään trikkikuva. Vastaajat ovat valmiit demonstroimaan kyseisen tilanteen koska tahansa niin Oy Partek Ab:n kuin myös kenen tahansa muun tahon edustajien läsnä ollessa.
5. Esitteen viimeisellä sivulla todetaan: "Selluxilla voit eristää myös itse". Tämä toteamus perustuu lähinnä vain siihen, että vastaajat ovat halunneet osoittaa kuluttajille sen, että puhallustyö periaatteessa voidaan suorittaa myös omatoimisesti. Vastaajat korostavat, että vastaajien myymien tuotteiden puhallustyön lähes kaikissa tapauksissa suorittavat vastaajien valtuuttamat ammattipuhaltajat, ja tyyppihyväksynnän puuttumisesta itsepuhalluksessa kerrotaan aina kuluttajille kauppaa tehtäessä.
KULUTTAJA-ASIAMIEHEN (KA) KANNANOTTO
KA on pyytänyt Suomen Sellux Oy:ltä selvityksen hakemuksen johdosta. Yhtiön antaman selvityksen jälkeen KA on ilmoittanut yhtiölle seuraavaa:
"Selvityksenne 22.1.1990
Olette vastineessanne todenneet, että Oy Partek Ab:n hakemuksen pohjana ollutta markkinointiesitettä ei enää jaeta. Näin ollen katson, että asia ei aiheuta erityisiä toimenpiteitä taholtani. Korostan kuitenkin, että uutta esitettä laatiessanne edellytän Teidän ottavan huomioon seuraavien kuluttaja-asiamiehen toimistossa laadittujen muistioiden sisällön:
- suurin ja kaunein -muistio, joka käsittelee superlatiivien käyttöä markkinoinnissa - testimarkkinointimuistio - energiansäästöväittämiä käsittelevät markkinointiohjeet.
Jos haluatte käyttää markkinoinnissa vertailuväittämiä, pitäisi markkinoinnissa selvästi ilmetä, mitä ominaisuuksia verrataan ja mihin. Ennen kuin voitte käyttää vertailevia väittämiä, Teidän pitää luonnollisesti huolehtia siitä, että väittämät ovat totuudenmukaisia ja että voitte tarvittaessa näyttää väittämät toteen luotettavalla selvityksellä. Kiinnitän huomiotanne myös siihen, että kun eristettä markkinoidaan kuluttajille, joilla ei voida olettaa olevan kovinkaan paljon asiantuntemusta eristeistä, pitää markkinoinnissa käyttää selkeitä käsitteitä. Erityisen varovainen tulee olla, kun halutaan viitata tuotteen terveyteen tai turvallisuuteen. Markkinointia ei voida puolustella sillä, että mainossanoma sisältää oikeata tietoa, jos mainos kuitenkin kokonaisuutena arvostellen on omiaan johtamaan kuluttajia harhaan.
Katson asian käsittelyn tällä erää päättyneeksi."
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT
Suomen Sellux Oy on kesällä 1989 julkaissut esitteen "Suomen Sellux, puhallettavista eristeistä paras". Esitettä on jaettu mm. rautakaupoissa kuluttajille sekä urakoitsijoille. LänsiUudenmaan Eristepalvelu Oy ja Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki ovat puolestaan Suomen Sellux Oy:n alue-edustajina jakaneet esitettä asiakkailleen.
1. Vastaajien jakaman esitteen nimi on "Sellux puhallettavista eristeistä paras". Suomen Sellux Oy on myös julkaissut esim. Turun Sanomissa 21.5.1989 ilmoituksen, jonka alalaidassa on ollut teksti "Suomen SELLUX Puhallettavista eristeistä paras." Ilmaisu sisältää yleisen parhaimmuusväitteen ja vertaa samalla vastaajien markkinoimaa tuotetta muihin lämmöneristeisiin.
Markkinatuomioistuin on esim. ratkaisun 1988:8 ja 9 perusteluissa lausunut mm. seuraavaa: "Vertailevassa mainonnassa vaatimus esitettävien seikkojen totuudellisuudesta korostuu; kerrotut tiedot tulee kyetä osoittaa riidattomiksi tosiasioiksi. Markkinoinnissa esitettävän vertailun on annettava oikea kokonaiskuva vertailun kohteista."
Ratkaisussa 1990:24 on kielletty puhallettavien selluloosaeristeiden markkinoinnissa käyttämästä ilmaisua "puhallettavista lämmöneristeistä paras". Ratkaisun perusteluissa lausuttiin mm. seuraavaa: "Vastaajan markkinoimalla selluloosaeristeellä on markkinointihetkellä ollut hieman parempi lämmöneristyskyky kuin kilpailevilla puhallettavilla lämmöneristeillä. Mainitun paremmuutta koskevan yleisen ilmaisun voidaan kuitenkin ymmärtää tarkoittavan kilpailijoihin verrattuna paremmuutta muissakin suhteissa."
Vastaajat eivät ole näyttäneet, että niiden markkinoima selluloosaeriste olisi yleisesti paras markkinoilla olevista puhallettavista lämmöneristeistä. Vastaajat ovat käyttämällä markkinoinnissaan ilmaisua "puhallettavista eristeistä paras" menetelleet hyvän liiketavan vastaisesti.
2. Esitteessä on sisäsivuilla mm. seuraavat maininnat:
"Taloudellinen eristyspaksuus yläpohjarakenteissa voidaan valita lämpöyksikön hinnan ja eristeen hinnan perusteella, 300 mm paksulla Selluxilla saavutetaan alhaisin energiakustannus."
"Sellukuidusta valmistettu eriste on kansantaloudellisesti järkevä ja kokonaisedullinen. Selvästi edullisempi kuin muut eristeet!"
Markkinoinnissa esitetty yleinen edullisuusväittämä saattaa vaikuttaa voimakkaasti tuotteen kysyntään. Edullisuutta koskevat väittämät ja niiden perusteena olevat seikat on kyettävä näyttämään toteen. Vastaajat ovat esitteessään käyttäneet edellä olevia alhaisimpia energiakustannuksia ja kansantaloudellista kokonaisedullisuutta koskevia ilmaisuja yleistävinä.
Esitteen taloudelliseen eristyspaksuuteen ja energiakustannuksiin liittyvä ilmaisu on sivulla, jossa esitellään selluvillaeristeen soveltuvuutta eri tyyppisiin pientaloihin. Se on energiakustannuksiin viittaavalta osalta yleinen ja yksilöimätön. Ilmaisulla ei kuitenkaan verrata vastaajien markkinoimaa eristettä kilpaileviin tuotteisiin. Sen voidaan kokonaisuutena ymmärtää tarkoittavan suositusta siitä, kuinka paljon vastaajien markkinoimaa eristettä lämpöyksikön ja eristeen hinnan perusteella on taloudellisinta asentaa pientalojen rakenteisiin.
Markkinatuomioistuin katsoo, että em. ilmaisua ei ole pidettävä hyvän liiketavan vastaisena eikä hakijan kannalta sopimattomana.
Esitteen ilmaisu "Sellukuidusta valmistettu eriste on kansantaloudellisesti järkevä ja kokonaisedullinen. Selvästi edullisempi kuin muut eristeet!" vertaa keskenään eri lämpöeristeitä. Esitteen viittaus kansantaloudelliseen järkevyyteen ja kokonaisedullisuuteen on yleinen ja kokonaan perustelematon edullisuusväite. Vastaajat eivät ole esittäneet mitään selvitystä siitä, millä perusteella niiden markkinoima selluloosaeriste olisi kansantaloudellisesti järkevämpi tai edullisempi kuin muut eristeet.
Markkinatuomioistuin katsoo, että vastaajat ovat tältä osin menetelleet markkinoinnissaan hyvän liiketavan vastaisesti.
3 - 4. Esitteessä on teksti: "Tulen ja lahonestoaineella käsitelty Sellux pysäyttää tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemisen." Tämän tekstin alapuolella on kuva, jossa paljaassa kädessä olevaa eristettä poltetaan puhalluslampulla.
Vastaajien markkinoima selluloosaeriste on tyyppihyväksynnässä hyväksytty palavaksi rakennusmateriaaliksi. Vaikka se ns. osastoivana rakennusmateriaalina rajoittaa tulipalon leviämistä ja hidastaa siten palon etenemistä, se ei pysäytä tulipalon ja kuumuuden etenemistä. Vastaajien käyttämä po. ilmaisu on liioitteleva.
Markkinatuomioistuin katsoo, että vastaajat ovat käyttämällä markkinoinnissaan ilmaisua "Sellux pysäyttää tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemisen" menetelleet hyvän liiketavan vastaisesti.
Esitteessä oleva kuva, jossa henkilön kädessä olevaa pientä eriste-erää poltetaan puhalluslampulla, saattaa antaa lähinnä mielikuvan vastaajien markkinoiman eristeen hitaasta kuumenemisesta tai palamisesta. Kuva vastaa tyyppihyväksynnässä mainittuja seikkoja. Markkinatuomioistuin katsoo, että kuva yksinään ei anna eristeen ostajille virheellistä kuvaa markkinoidun eristeen palo-ominaisuuksista.
5. Esitteessä on myös teksti "Selluxilla voit eristää myös itse! Vuokraamme tee-se-itse miehille Sellux eristekoneen ja opastamme alkuun. Kone on vaivaton ja edullinen ratkaisu omakoti- ja mökkirakentajille."
Vastaajien markkinoimaa selluloosaeristettä saa asentaa myös itse. Tällöin ei eristeen tyyppihyväksytty lämmönjohtavuus lambda n -arvo ei kuitenkaan ole voimassa.
Vastaajat ovat käyttäneet markkinoinnissaan ilmaisua "Selluxilla voit eristää myös itse!" Tällöin ei ole kerrottu, että eristeen omatoimisessa asentamisessa tyyppihyväksynnän mukainen lämmönjohtavuusarvo ei ole voimassa. Tieto tyyppihyväksynnän puuttumisesta omatoimisessa asentamisessa on eristeen ostajan kannalta olennainen. Se tulee ilmoittaa jo esitemarkkinoinnissa.
Markkinatuomioistuin katsoo, että vastaajien markkinointi on tältä osin ollut hyvän liiketavan vastaista.
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU
Markkinatuomioistuin harkitsee SopMenL:n 1 ja 6 §:n nojalla oikeaksi kieltää Suomen Sellux Oy:tä, Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy:tä ja Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäkeä, kutakin sadantuhannen (100 000) markan sakon uhalla puhallettavien selluloosaeristeiden markkinoinnissa käyttämästä ilmaisuja
1. "puhallettavista eristeistä paras" tai muuta toteennäyttämätöntä parhaimmuusväitettä,
2. "Sellukuidusta valmistettu eriste on kansantaloudellisesti järkevä ja kokonaisedullinen. Selvästi edullisempi kuin muut eristeet!",
3. "Sellux pysäyttää tehokkaasti tulipalon ja kuumuuden etenemisen", ja
4. "Selluxilla voit eristää myös itse" ilmoittamatta samalla, että tyyppihyväksytty lämmönjohtavuus lambda n -arvo ei ole tällöin voimassa.
Kieltoja on noudatettava heti.
Suomen Sellux Oy, Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy ja KeskiSuomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki velvoitetaan yhteisvastuullisesti suorittamaan Oy Partek Ab:lle korvaukseksi oikeudenkäyntikuluista vaaditut kolmetoistatuhattaviisisataa (13 500) markkaa 16 prosentin korkoineen tämän päätöksen tiedoksiantopäivästä lukien.
Vaatimukset hylätään enemmälti.
Läsnä: Huttunen, puheenjohtaja, Kurri, varapuheenjohtaja, Pöyhönen, Aaltonen, Antila-Rantanen, Henriksson, Maijala, Luukko ja Ollikainen
---
[SV]
Oy Partek Ab mot Suomen Sellux Oy, Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy och Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki. Marknadsföring av isoleringen Sellux.
Svarandena hade inte visat att den cellulosaisolering de marknadsförde allmänt taget var den bästa blåsisoleringen på marknaden. Svarandena hade i sin marknadsföring använt uttrycket "den bästa blåsisoleringen" och på detta sätt förfarit i strid med god affärssed.
Uttrycket "Isoleringen av cellfiber är förnuftig i nationalekonomiskt hänseende och den är totalekonomisk. Klart fördelaktigare än övriga isoleringar" som förekommit i en broschyr jämförde sinsemellan olika värmeisoleringsmaterial. Broschyrens hänvisning till att isoleringen var nationalekonomiskt förnuftig och totalekonomisk var ett allmänt påstående som helt saknade motivering. Svarandena hade inte företett någon utredning över varför den cellulosaisolering de marknadsförde var nationalekonomiskt mera förnuftig eller mera fördelaktig än andra isoleringar. Marknadsföringen stred mot god affärssed.
Den cellulosaisolering svarandena marknadsförde hade vid typgodkännande godkänts som ett brinnanade material. Fastän isoleringen såsom ett s.k. avdelande material begränsade att en eldsvåda spred sig och på detta sätt fördröjde branden kunde den inte förhindra att eldsvådan och hettan progredierade. Svarandenas uttryck "Sellux förhindrar effektivt att en eldsvåda och hetta sprider sig" stred mot god affärssed.
Svarandena hade använt uttrycket "Med Sellux kan Du isolera själv" utan att ange att värmeöverföringsvärdet enligt typgodkännandet inte gällde vid självutförd isolering. Förfarandet stred mot god affärssed.
OtillbFörfL_1_§ och 6_§
OY PARTEK AB:S YRKANDE
Sökanden har yrkat att Suomen Sellux Oy, LänsiUudenmaan Eristepalvelu Oy och KeskiSuomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki med stöd av 1 och 2 § lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (OtillbFörfL) vid vite förbjuds att vid marknadsföringen av isolering av cellfiber
1) påstå att den blåsisolering som nuförtiden marknadsförs med produktnamnet Sellux och som är tillverkad av avfallspapper är den bästa eller använda något annat obevisat superlativpåstående om sina produkter;
2) framställa vilseledande, oklara påståenden om energikostnader som uppnåtts med hjälp av selluxprodukterna eller framställa någon annan vilseledande eller oklar kalkyl som skall utvisa produktens förmånlighet;
3) om Selluxprodukten påstå att den effektivt stoppar upp en eldsvåda och hetta eller på annat sätt framställa enskilda påståenden om Selluxproduktens brandsäkerhet utan att nämna andra omständigheter som är väsentliga med tanke på produktens brandsäkerhet;
4) presentera ett med sanningen inte överensstämmande fotografi om Selluxproduktens brandegenskaper;
5) göra reklam för möjligheten att köparen själv utför blåsningsarbetet utan att samtidigt nämna att värmeöverföringsvärdet enligt typgodkännandet enbart gäller sådant blåsarbete som auktoriserade entreprenörer utfört.
Sökanden har också yrkat att förbudet omedelbart meddelas temporärt tills ärendet slutligt är avgjort. Sökanden har dessutom yrkat att svarandena vid vite förpliktas korrigera ovan nämnda påståenden på ett åtminstone lika effektivt sätt som de har framställts på. Sökanden har ytterligare yrkat att svarandena förpliktas ersätta sökandens rättegångskostnader med 13 500 mark jämte 16 % årlig ränta.
Suomen Sellux Oy marknadsför blåsisolering med produktnamnet Sellux som är tillverkad av avfallspapper. Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy och Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki är regionrepresentanter för Suomen Sellux Oy och använder i sin marknadsföring sådant material som de fått av Suomen Sellux Oy.
Svarandena marknadsför Selluxprodukten med en broschyr på vars pärm förekommer följande påstående: "Suomen Sellux, den bästa blåsisoleringen."
Detta påstående håller inte streck. Dessutom motiveras det inte på något sätt och i broschyren individualiseras inte i vilket hänseende blåsisoleringen kantänka är den bästa. Påståendet bevisas inte på något sätt.
När det gäller detta påstående är inte enbart lambdavärdet för svarandenas och Oy Partek Ab:s produkter av betydelse eftersom produkterna också har många andra egenskaper. Detta påstående kan överhuvudtaget inte framställas i marknadsföringen om det inte samtidigt anges i vilket avseende produkten är bäst.
2. På sida 3 i broschyren konstateras: "En ekonomisk tjocklek för isoleringen i mellantakskonstruktionen kan väljas på basen av värmeenhet och priset på isoleringen, med en 300 mm tjock Selluxisolering uppnås den lägsta energikostnaden oberoende av vilken isolering som används."
I övre kanten av sida 5 i broschyren konstateras: "Isolering av cellfiber är förnuftig i nationalekonomiskt hänseende och den är totalekonomisk. Klart förmånligare än övriga isoleringar!"
Broschyren anger inte med vilka andra isoleringar Sellux jämförts och hur slutresultatet bestämts. Påståendet är felaktigt och dessutom obevisat.
Fastän reklamtexten djärvt påstår: "Klart förmånligare än övriga isoleringar!" har inte svarandena kunnat presentera någon utredning som stöder påståendet. De isoleringar som är baserade på avfallspapper är i själva verket nationalekonomiskt mycket oförmånligare än de bergullbaserade isoleringarna.
3. På sida 4 i broschyren påstås: "Sellux är behandlat med ämnen som motverkar eld- och murknande och stoppar effektivt upp en eldsvåda och hetta."
Detta påstående berör produktsäkerheten och är en mycket viktig och central omständighet då konsumenten fattar sitt köpbeslut. Påståendet är osant och vilseledande. Sellux är ett kyttande material som visserligen har en viss fördröjande effekt för en eldsvådas spridning men som å andra sidan kan överföra början av en eldsvåda från en värmehärd till ett sådant ställe där det finns brinnande material. Fiberisolering snarare underlättar än förhindrar spridning av hetta. I vissa situationer kan Sellux i högre grad främja att en eldsvåda uppstår än att stanna upp den.
4. Bilden i nedre kanten av sida 5 i broschyren är helt uppenbart ett trickfoto och motsvarar inte en verklig situation. Bilden avbildar en bar hand som håller i isolering som bränns med en blåslampa.
5. På sista sidan i broschyren konstateras: "Med sellux kan Du isolera också själv!"
Detta konstaterande i broschyren förbigår helt att värmeöverföringsvärdet enligt typgodkännandet enbart gäller sådant blåsningsarbete som auktoriserade entreprenörer utfört.
Det är vilseledande att locka konsumenter till ett köp av Sellux genom att konstatera att det är möjligt att själv utföra isoleringsarbetet om det samtidigt inte meddelas att det ur konsumentens synvinkel väsentliga typgodkännandet inte gäller sådant isoleringsarbete konsumenten själv utfört. Svarandena betonar att konsumenten alltid upplyses om detta före köpet. Genom detta konstaterande medger svarandena själva att typgodkännandet är väsentligt. Denna omständighet skall därför berättas redan då möjligheten att blåsa själv presenteras i broschyren.
Suomen Sellux Oy har publicerat en annons i Turun Sanomat 21.5.1989 och en annons i Iltalohja 21.5.1989. I Iltalohja har samma dag dessutom förekommit en bild av Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy:s blåsbil. Annonserna och bilden ger klart vid handen att Suomen Sellux Oy anammat uttrycket "Den bästa blåsisoleringen" som slagord.
Genom ovan nämnda broschyr, tidningsannonsen och reklamen på bilen har Suomen Sellux Oy och de övriga svarandena i sin marknadsföring lämnat osanna och vilseledande uppgifter. Marknadsföringen har alltså stridit mot 2 kap. 2 § konsumentskyddslagen (KSL) samt 1 § och 2 § OtillbFörfL.
SUOMEN SELLUX OY:S, LÄNSI-UUDENMAAN ERISTEPALVELU OY:S OCH KESKI-SUOMEN ERISTEPALVELU OY K. ISOMÄKI:S BEMÖTANDE
Svarandena har bestridit att deras marknadsföring varit vilseledande eller otillbörlig och yrkat att ansökan skall förkastas. Svarandena har också yrkat att sökanden förpliktas ersätta svarandenas rättegångskostnader med 10 000 mark jämte 16 procent årlig ränta.
Den broschyr ansökan avser är föråldrad och den har inte längre distribuerats och kommer inte heller att distribueras till varken centralaffärerna eller till konsumenterna. De marknadsföringspåståenden som ingår i den presenteras inte heller i andra marknadsföringsmedia. Sökandens yrkanden är föråldrade.
1. När det gäller påståendet "Suomen Sellux, den bästa blåsisoleringen" på broschyrens pärm konstaterar svarandena att uttalandet grundar sig på lambdavärdet för cellullens värmeisoleringsförmåga. När broschyren trycktes var värdet det bästa på marknaden, 0,41 W/mK. När det talas om värmeisolering är det naturligt att värmeisoleringsförmågan är den med hjälp av vilken produktens egenskaper jämförs.
Svarandena har efter det att broschyren tryckts av Oy Partek Ab fått veta att Partek kommer att släppa ut på marknaden en produkt som har samma lambdavärde. Svaranden har i all sin annonsering upphört med att hänvisa till ovan nämnda egenskap.
2. På sida 3 i broschyren har förekommit påståendet "En ekonomisk tjocklek för isoleringen i mellantakskonstruktionen kan väljas på basen av värmeenhet och priset på isoleringen, med en 300 mm tjock selluxisolering uppnås den lägsta energikostnaden oberoende av vilken isolering som används." Detta uttalande ger entydigt vid handen att i energikostnaden ingår de kostnader konsumenten har i anknytning till byggnadens värmeekonomiska egenskaper. Uttalandet "uppnås den lägsta energikostnaden" har inte jämfört sellux med någon annan isolering utan avsikten har närmast varit att hänvisa till en låg energikostnad.
Cellullen jämförs i broschyren i nämnda avseenden inte med någon annan isolering. Fastän uttalandet å ena sidan är något inexakt innehåller det dock ingen jämförelse med någon annan isolering och inte heller något annat som innebär att det strider mot de lagrum sökanden nämnt. I stället för ordet "lägsta" borde eventuellt användas ordet "låg" energikostnad.
I övre kanten av sidan 5 i broschyren förekommer påståendet "Isolering av cellfiber är förnuftig i nationalekonomiskt hänseende och den är totalekonomisk. Klart förmånligare än övriga isoleringar!" I fråga om detta uttryck konstaterar svarandena att cellullens förmånlighet grundar sig på att cellull tillverkas av rent avfallspapper. Produktionskostnaderna, bränslekostnaderna mm. är små vid den process cellullen tillverkas. Konsumenterna har också informerats om detta. En återanvändning av avfallspapper på detta sätt är också förmånligt i nationalekonomiskt hänseende.
3. På sida 4 i broschyren förekommer påståendet "Sellux är behandlat med ämnen som motverkar eld- och murknande och stoppar effektivt upp en eldsvåda och hetta." Nämnda uttalande håller inte streck i det avseendet att avsikten var att i stället för att använda orden "stoppa upp" konstatera att sellux effektivt förhindrar att en eldsvåda och hetta sprider sig. Nämnda uttryck har till en del berott på att kontakten mellan svarandena och den reklambyrå svarandena använt inte fungerat som den skulle.
Såsom en fuktupptagande s.k. avdelande konstruktion fördröjer cellullen mycket effektivt en eldsvåda och hindrar också i övrigt vattenskador på konstruktionen på grund av sin höga fuktupptagningskapacitet. Egenskapen i fråga har konstaterats vid flera eldsvådesituationer, vilket också Oy Partek Ab är medvetet om.
4. I fråga om bilden i nedre kanten av sida 5 i broschyren konstaterar svarandena att bilden är verklig och tagen i en situation som utspelat sig och är inte fråga om ett trickfoto. Svarandena är beredda att demonstrera situationen när som helst i närvaro av representanter för såväl Oy Partek Ab som för vilken annan instans som helst.
5. På sista sidan av broschyren konstateras: "Med sellux kan Du isolera också själv". Detta konstaterande baserar sig närmast endast på att svarandena velat visa konsumenterna att det är möjligt att själv utföra blåsningsarbetet. Svarandena betonar att blåsningsarbetet i fråga om de produkter svaranden säljer i nästan alla fall utförs av yrkesblåsare auktoriserade av svarandena och att konsumenterna vid köptillfället alltid blir upplysta om att typgodkännandet inte gäller vid självblåsning.
KONSUMENTOMBUDSMANNENS (KO) STÄLLNINGSTAGANDE
KO har med anledning av ansökan begärt en utredning av Suomen Sellux Oy. Efter det att bolaget givit utredningen har KO meddelat bolaget följande:
"Er utredning 22.1.1990
Ni har i Ert bemötande konstaterat att den marknadsföringsbroschyr som legat som grund för Oy Partek Ab:s ansökan inte längre distribueras. Jag anser därför att ärendet inte förutsätter särskilda åtgärder från min sida. Jag betonar dock att Ni vid sammanställningen av en ny broschyr skall iaktta följande promemorior som uppgjorts vid konsumentombudsmannens byrå:
- promemorian störst och vackrast som behandlar användningen av superlativer vid marknadsföringen - promemorian om användningen av tester vid marknadsföringen - marknadsföringsanvisningarna i anslutning till energisparpåståenden.
Om Ni i Er marknadsföring vill använda jämförelsepåståenden bör av marknadsföringen klart framgå vilka egenskaper som jämförs och med vad. Innan Ni kan använda jämförande påståenden måste Ni naturligtvis se till att påståendena är sanna och att Ni vid behov kan bevisa påståendena med hjälp av en tillförlitlig utredning. Jag fäster också Er uppmärksamhet vid att marknadsföringen skall använda klara begrepp, eftersom isoleringen marknadsförs till konsumenter som inte kan antas ha en särskilt stor sakkunskap om isoleringar. Särskild försiktighet skall iakttagas då marknadsföringen hänvisar till produktens inverkan på hälsa och säkerhet. En marknadsföring kan inte försvaras med att reklambudskapet innehåller korrekt information om reklamen trots det bedömd som en helhet är ägnad att vilseleda konsumenterna.
Jag anser att behandlingen av ärendet för denna gång är avslutad.
MOTIVERINGEN TILL MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Suomen Sellux Oy har under sommaren 1989 publicerat broschyren "Suomen Sellux, den bästa blåsisoleringen". Broschyren har i bl.a. järnaffärerna delats ut till konsumenter och entreprenörer. Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy och Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki har för sin del som Suomen Sellux Oy:s regionrepresentanter delat ut broschyren till sina kunder.
1. Namnet på den broschyr svarandena delat ut är Sellux, den bästa blåsisoleringen". Suomen Sellux Oy har också i t.ex. Turun Sanomat 21.5.1989 publicerat en annons, vars text i nedre kanten lytt "Suomen SELLUX, Den bästa blåsisoleringen." Uttrycket innehåller ett allmänt superlativpåstående och samtidigt en jämförelse av den produkt svarandena marknadsför med övriga värmeisoleringar.
Marknadsdomstolen har t.ex. i motiveringen till avgörandena 1988:8 och 9 uttalat bl.a. följande "Vid jämförande reklam betonas kravet på att de omständigheter som förs fram är sanna; det skall vara möjligt att bevisa att de presenterade uppgifterna är ostridiga fakta. Jämförelsen i marknadsföringen skall ge en korrekt helhetsbild av föremålen för jämförelsen."
I avgörandet 1990:24 har meddelats förbud mot att vid marknadsföringen av blåsbar cellulosaisolering använda uttrycket "bäst av de blåsbara värmeisoleringarna". I motiveringen till avgörandet uttalades bl.a. följande: "Den cellulosaisolering svaranden marknadsfört har vid tidpunkten för marknadsföringen haft en något bättre värmeisoleringsförmåga än konkurrerande blåsbara värmeisoleringar har. Detta allmänna uttryck om överlägsenhet kan dock förstås så att det avser överlägsenhet i förhållande till konkurrenter också i andra hänseenden."
Svarandena har inte visat att den cellulosaisolering de marknadsfört generellt är den bästa blåsbara värmeisoleringen på marknaden. Genom användningen i marknadsföringen av uttrycket "den bästa blåsisoleringen" har svaranden förfarit i strid med god affärssed.
På broschyrens innersidor förekommer bl.a. följande omnämnanden:
"En ekonomisk tjocklek för isoleringen i mellantakskonstruktionen kan väljas på basen av värmeenhet och priset på isoleringen, med en 300 mm tjock Selluxisolering uppnås den lägsta energikostnaden oberoende av vilken isolering som används."
"Isolering av cellfiber är förnuftig i nationalekonomiskt hänseende och den är totalekonomisk. Klart förmånligare än övriga isoleringar!"
Ett allmänt påstående i marknadsföringen om förmånlighet kan inverka kraftigt på efterfrågan. Påståenden om förmånlighet och de omständigheter de baserar sig på skall kunna bevisas. I sin broschyr har svarandena använt ovan angivna uttryck om lägre energikostnader och nationalekonomisk totalförmånlighet generaliserat.
Uttrycket om isoleringens tjocklek och energikostnaderna förekommer på en sida som presenterar cellullisoleringens allmänna lämplighet för olika slags småhus. I fråga om hänvisningen till energikostnaderna är det allmänt och oindividualiserat. Som em helhet bedömt kan det förstås att det avser en rekommendation för hur mycket av svarandenas isolering på basen av värmeenhet och pris som skall appliceras i ett småhus konstruktioner för att bästa möjliga ekonomi skall uppnås.
Marknadsdomstolen anser att uttrycket inte kan anses strida mot god affärssed eller vara otillbörligt med hänsyn till sökanden.
Uttrycket "Isolering av cellfiber är förnuftig i nationalekonomiskt hänseende och den är totalekonomisk. Klart förmånligare än övriga isoleringar!" I broschyren jämförs sinsemellan två olika värmeisoleringar. Broschyrens hänvisning till nationalekonomisk förnuftighet är ett allmänt och helt ounderbyggt påstående om förmånlighet. Svarandena har inte presenterat någon utredning över varför den cellulosaisolering de marknadsför är nationalekonomiskt mera förnuftig eller förmånlig än övriga isoleringar.
Marknadsdomstolen anser att svarandena till denna del i sin marknadsföring förfarit i strid med god affärssed.
3 - 4. I broschyren förekommer texten: "Sellux är behandlat med ämnen som motverkar eld- och murknande och stoppar effektivt upp en eldsvåda och hetta." Under denna text förekommer en bild på vilken med en blåslampa bränns isolering i en bar hand.
Den cellulosaisolering svarandena marknadsför är vid typgodkännandet godkänt som ett brinnande byggnadsmaterial. Fastän isoleringen som ett s.k. avdelande byggnadsmaterial begränsar att en eldsvåda breder ut sig och på detta sätt fördröjer att elden sprider sig förhindrar isoleringen inte att eldsvådan och hettan sprider sig. Svarandens uttryck i fråga är överdrivet.
Marknadsdomstolen anser att svarandena genom användningen i sin marknadsföring av uttrycket "Sellux stoppar effektivt upp en eldsvåda och hetta" förfarit i strid med god affärssed.
Broschyrens bild på vilken en liten mängd isolering bränns med blåslampa kan närmast tänkas skapa en uppfattning av att den isolering svarandena marknadsför hettas upp eller antänds långsamt. Bilden motsvarar de omständigheter som nämns i typgodkännandet. Marknadsdomstolen anser att bilden som sådan inte ger köparna av isoleringen en felaktig uppfattning av brand egenskaperna hos den marknadsförda isoleringen.
5. I broschyren förekommer också texten: "Med sellux kan Du isolera också själv! Vi hyr till gör-det-självmän en Sellux isoleringsmaskin och hjälper Dig i början. Maskinen är en mödolös och förmånlig lösning för egnahemshus- och stugbyggare."
Det är tillåtet att applicera den isolering svarandena marknadsför också själv. Det typgodkända lambda n-värdet för isoleringens värmeöverföring gäller dock inte då.
Svarandena har i sin marknadsföring använt uttrycket "Med sellux kan Du isolera också själv!". I detta sammanhang har dock inte berättats att värmeöverföringsvärdet enligt typgodkännandet inte gäller vid självapplicering. Uppgiften om att typgodkännandet inte gäller vid självapplicering är väsentlig. Den måste komma fram redan vid broschyrmarknadsföringen.
Marknadsomstolen anser att svarandenas marknadsföring till denna del stridit mot god affärssed.
MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Marknadsdomstolen prövar med stöd av 1 och 6 § OtillbFörfL riktigt förbjuda Suomen Sellux Oy, Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy och Keski-Suomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki, vart och ett bolag vid ett vite av etthundratusen (100 000) mark, att vid marknadsföringen av blåsbar cellulosaisolering använda uttrycken
1. "den bästa blåsisoleringen" eller något annat obevisat superlativpåstående,
2. "Isolering av cellfiber är förnuftig i nationalekonomiskt hänseende och den är totalekonomisk. Klart förmånligare än övriga isoleringar!"
3. "Sellux stoppar effektivt upp en eldsvåda och hetta."
4. "Med sellux kan Du isolera också själv" utan att samtidigt meddela att det typgodkända lambda n-värdet för värmeöverföringen då inte gäller.
Förbuden skall iakttas omedelbart.
Suomen Sellux Oy, Länsi-Uudenmaan Eristepalvelu Oy och KeskiSuomen Eristepalvelu Oy K. Isomäki förpliktas solidariskt ersätta Oy Partek Ab:s rättegångskostnader med yrkade trettontusenfemhundra (13 500) mark jämte 16 procent ränta från den dag detta utslag delges.
Yrkandena förkastas i övrigt.
Närvarande: Huttunen, ordförande, Kurri, viceordförande, Pöyhönen, Aaltonen, Antila-Rantanen, Henriksson, Maijala, Luukko och Ollikainen