Market Court dismissed unfair competition claim as defendant did not use plaintiff's trade secrets or technical designs.

Finha Capital Oy (hakija) vastaan Sinke Ky (konkurssissa), suunnittelija Seppo Sukki, metallimies Timo Sukki, toimitusjohtaja Matti Jeromaa ja Thomeko Oy (vastaajat).

Vastaajien valmistamassa pakkauskoneessa M 40 V oli eräitä periaatteellisia yhtäläisyyksiä verrattuna hakijan valmistamiin pakkauskoneisiin. Nämä yhtäläisyydet olivat kuitenkin alalla yleisesti tunnettuja ja käytettyjä. M 40 V:n mekaanisessa puolessa ei ollut rakenteellisesti samanlaisia osia kuin hakijan valmistamissa koneissa. M 40 V:n sähköteknilliset ratkaisut olivat toimintaperiaatteeltaan verrattain yksinkertaisia ja ne oli tehty tavallisilla osilla ja komponenteilla. Hakijan valmistamissa koneissa käytettyjä sähköteknillisiä ratkaisuja ei ollut M 40 V:hen yksityiskohtaisesti kopioitu.

Hakijan vaatimuksen yksilöintinä esitetyissä mekaniikkaa, sähköistystä ja elektroniikkaa koskevissa M 40 V:n ratkaisuissa ei ollut näytetty käytetyn hakijan valmistamia koneita koskevia SopMenL:n 4 §:n 3 mom:ssa tarkoitettuja teknisiä esikuvia tai ohjeita.

Markkinatuomioistuin katsoi jääneen näyttämättä, että vastaajat olisivat M 40 V:tä suunnitellessaan ja rakentaessaan käyttäneet elinkeinotoiminnassaan hyväksi hakijan liikesalaisuuksia tai työn tai tehtävän suorittamista varten taikka muuten liiketarkoituksessa vastaajille uskottuja teknisiä esikuvia tai ohjeita. Vastaajien ei ollut näytetty elinkeinotoiminnassaan muutoinkaan menetelleen hyvän liiketavan vastaisesti tai hakijan kannalta sopimattomasti.

SopMenL_1_§, SopMenL_4_§ ja SopMenL_6_§

FINHA CAPITAL OY:N VAATIMUS

Hakija on vaatinut, että Sinke Ky:tä, Seppo Sukkia, Timo Sukkia, Matti Jeromaata ja Thomeko Oy:tä sopimattomasta menettelystä elinkeinotoiminnassa annetun lain (SopMenL) 4 ja 6 §:n nojalla sakon uhalla kielletään käyttämästä hyväkseen ja luovuttamasta muille Sinke Ky:n valmistamaa ja Thomeko Oy:lle myymää pakkauskonetta M 40 V, sen piirustuksia ja muita sen valmistuksessa tarvittavia teknillisiä esikuvia ja ohjeita, koneen osia, komponentteja, erityisesti pakkauksen muodostavia vaaka ja pystysaumauslaitteita sekä automatiikka ym. laitteitta, jotka sisältävät hakijan liikesalaisuuksia. Lisäksi hakija on vaatinut, että kielto määrätään väliaikaisena siihen saakka, kunnes asiassa on annettu lopullinen päätös. Vielä hakija on vaatinut, että vastaajat velvoitetaan korvaamaan hakijan oikeudenkäyntikulut 261 536,40 markalla 16 prosentin korkoineen.

SINKE KY:N KONKURSSIPESÄN VASTINE

Konkurssipesä on kiistänyt vaatimukset ja vaatinut hakemuksen hylkäämistä. Konkurssipesä on myös vaatinut, että hakija velvoitetaan korvaamaan konkurssipesän oikeudenkäyntikulut korkoineen.

- -

MATTI JEROMAAN, SEPPO SUKIN, TIMO SUKIN JA THOMEKO OY:N VASTINE

Vastaajat ovat kiistäneet hakijan vaatimukset ja vaatineet hakemuksen hylkäämistä. Vastaajat ovat myös vaatineet, että hakija velvoitetaan korvaamaan vastaajien oikeudenkäyntikulut 159 322,80 markalla 16 prosentin korkoineen.

- -

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT

Hakija, Finha Capital Oy on valmistanut mm. transwrap-pussitusmenetelmällä toimivia pakkauskoneita (transwrap = "kääntökalvo"). Menetelmässä tasokalvo käännetään putkimaiseksi. Tällainen kone valmistaa esim. polyeteenistä pussin, saumaa sen, täyttää pussin ja sulkee sen sekä katkaisee pakkausmateriaalin. Koneilla voidaan valmistaa erilaisia kuiva-ainepusseja, esim. riisi- ja suolapusseja.

Sinke Ky:ssä on syyskesällä 1985 valmistettu Thomeko Oy:n tilauksen mukainen transwrap pakkauskone M 40 V. Kone on suunniteltu kesällä 1985. Sinke Ky:n vastuunalainen yhtiömies Matti Jeromaa on suunnitellut koneeseen sähköistyksen ja hakijan palveluksessa aikaisemmin ollut Seppo Sukki siihen mekaniikan. Hakijan palveluksessa aikaisemmin ollut Timo Sukki on valmistanut koneeseen kaulusaihion.

Markkinatuomioistuin toteaa, että korkein oikeus (KKO) on 22.3.1989 antamillaan päätöksillä hylännyt Jeromaata ja Sukkeja vastaan liikesalaisuuden väärinkäyttämisestä ym. nostetut syytteet sekä Jeromaata, Sukkeja ja Thomeko Oy:tä vastaan liikesalaisuuden väärinkäytön perusteella esitetyt vahingonkorvausvaatimukset. KKO on katsonut jääneen näyttämättä, että M 40 V:tä suunniteltaessa ja valmistettaessa olisi käytetty hyväksi Finha Capital Oy:n liikesalaisuuksia taikka työn tai tehtävän suorittamiseksi taikka muuten liiketarkoituksessa vastaajille uskottuja teknisiä esikuvia tai ohjeita.

I VTT:n tutkimusselostukset

VTT:n metallilaboratoriossa on tutkittu koneet M 40 V sekä hakijan valmistamat koneet FPM-2 500, FPM-1 000, FP-3 600, FPS-2 000 LL ja Finnbagger H2. Tehtävänä oli selvittää M 40 V:n toiminnalliset ja konstruktiiviset yhtäläisyydet hakijan mainittujen koneiden kanssa. Käytettävissä oli pakkauskone M 40 V kokoonpanopiirustuksineen ja työpiirustuksineen sekä valokuvia, kokoonpanopiirustuksia ja työpiirustukset hakijan mainituista koneista. Tutkimus kesti yli viikon. Metallilaboratorion lausunto on päivätty 8.11.1985.

VTT:n sähkötekniikan laboratoriossa on tutkittu koneet M 40 V, FPM-2 500 ja FPM-1 000. Tehtävänä oli koneiden sähkösuunnittelun ja sähköisten osien samankaltaisuuksien tarkastelu. Sähkötekniikan laboratorio on antanut kaksi lausuntoa, jotka on päivätty 30.10.1985 ja 4.12.1986.

VTT:n sähkölaboratorion ensimmäisessä lausunnossa on maininta koneiden toiminnallisista samankaltaisuuksista seuraavissa suhteissa: Pakattava aine on rakeista tai pulverimaista, aine pakataan pienehköihin pusseihin, pakkauskone itse muodostaa pussit kelalla olevasta kalvosta tai kelmusta ja valmiit pakatut pussit kuljetetaan koneen vierestä hieman ulommaksi.

VTT:n metallilaboratorion lausunnon yhteenveto-osassa lausutaan: "Pakkauskoneessa M 40 V on tiettyjen osatoimintojen aikaansaamisessa käytetty ratkaisuja, joita myös Tuomo Halonen Oy on käyttänyt omissa pakkauskoneissaan. Eniten yhtäläisyyttä esiintyy pysty- ja vaakasaumaajien käyttömekanismin toteutuksessa. Pakkauskoneen M 40 V uusia ja omintakeisia ratkaisuja Tuomo Halonen Oy:n koneisiin verrattuna ovat annostelulaite, kalvonkelanpyöritysmoottorin anturointitoiminnan toteutus sekä kalvonvedon voimansiirtoja kiristysmekanismi. Tarkastuksessa ilmeni, että pakkauskoneessa M 40 V ei esiinny konstruktiivisesti samanlaisia osia kuin vertailtavina olleissa pakkauskoneissa."

Sähkölaboratorion toisen lausunnon yhteenvedossa todetaan: "Tarkastellut pakkauskoneen M 40 V sähköteknilliset yksityisratkaisut oli tehty tavallisilla osilla ja komponenteilla. Nämä ratkaisut, koneen pysäyttäminen ohjausakselin määrättyyn asentoon, saumaajien lämmitysjärjestely, epätahtimoottorin tasavirtajarrutus, kalvoradan valvonta ja osatoimintojen tahdistus ns. ohjausakselin avulla ovat yleisesti tunnettuja ja siten yleistä ammattitietoa ja -taitoa. Näiden toimintaperiaatteiden yksityiskohtaista kopiointia ei käytettävissä olevasta aineistosta löytynyt."

II Väitetyt liikesalaisuudet yksityiskohdittain

Epäkeskot

VTT:n metallilaboratorion lausunnossa todetaan M 40 V:n pysty- ja vaakasaumaajien käyttömekanismi ratkaistun kuten FPM-1 000:ssa. Epäkeskon valmistaa koneen valmistaja konetyypin mukaan sen jälkeen, kun epäkesko on muodoltaan lopullisesti löytynyt. Epäkeskot ovat konekohtaisia. Epäkeskojen lopulliset muodot löytyvät tuotekehitystyön aikana kokeilemalla.

Epäkeskotekniikkaa on käytetty muissakin markkinoilla olevissa transwrap pakkauskoneissa. M 40 V:n epäkeskojen ei ole näytetty olevan samanlaisia kuin hakijan valmistamissa koneissa.

Kaulusosa

VTT:n metallilaboratorion lausunnossa sanotaan, että M 40 V:n kalvon kääntö letkun muotoon (kääntökaulus) on toteutettu samalla periaatteella kuin esim. FPM-1 000:ssa. M 40 V:ssä on suorakaiteen muotoinen kaulusosa. Myös FPM-1 000:ssa sekä eräissä muissa markkinoilla olevissa transwrap pakkauskoneissa on suorakaiteen muotoinen kaulusosa. Kauluksen valmistamiseen ei alan ammattimies tarvitse piirustusta.

Suorakaiteen muotoisia kaulusosia on muissakin markkinoilla olevissa pakkauskoneissa. M 40 V:n kaulusosan ei ole näytetty olevan samanlainen kuin hakijan valmistamissa koneissa.

Pystyputki- ja kalvonvetokoneisto

M 40 V:n pystyputki on suorakaiteen muotoinen kuten FPM-1 000:n pystyputki. Kalvonveto tapahtuu kitkavedolla M 40 V:ssä kuten FPB-1 000:ssa ja eräissä muissa markkinoilla olevissa transwrap pakkauskoneissa.

VTT:n metallilaboratorion lausunnossa todetaan, että M 40 V:n kalvonvedon voimansiirto- ja kiristysmekanismi on ratkaistu omaperäisellä tavalla.

M 40 V:n kalvotelan pyöritys on mainitun lausunnon mukaan ratkaistu kuten Finnbagger H2:ssa. Kalvon vedon päälle saattaminen tapahtuu M 40 V:ssä eri tavalla kuin Finnbagger H2:ssa. Finnbagger H2 ei ole ns. transwrap pakkauskone.

Suorakaiteen muotoisia pystyputkia on muissakin markkinoilla olevissa pakkauskoneissa. Samoin kitkavetoperiaatetta on käytetty myös muissa markkinoilla olevissa pakkauskoneissa. M 40 V:n pystyputki- ja kalvonvetokoneiston ei ole näytetty olevan samanlaisia kuin hakijan valmistamissa koneissa.

Pysty- ja vaakasaumaajat

VTT:n metallilaboratorion lausunnossa todetaan, että M 40 V:n pysty- ja vaakasaumaus on toteutettu samalla periaatteella kuin esim. pakkauskoneessa FPM-1 000. FPM-1 000:n ja FP-3 600:n saumaajien rakenneratkaisusta ei ole esitetty selvitystä. M 40 V eroaa FPM-2 500:sta saumaajien osalta mm. siten, että pakattavan pussin katkaisu tapahtuu M 40 V:ssä lämpiävällä terällä ja FPM-2 500:ssa mekaanisella terällä.

Mainituissa hakijan valmistamissa koneissa käytettyä pystyja vaakasaumausperiaatetta on sovellettu muissakin markkinoilla olevissa pakkauskoneissa. M 40 V:n saumaajat ovat erilaiset kuin hakijan valmistamissa koneissa. Hakijan valmistamissa koneissa sovellettua katkaisua on käytetty muissakin markkinoilla olevissa pakkauskoneissa.

Sauman muodostus

M 40 V toimii jatkuvalämmitteisillä saumaajilla kuten FPM-2 500 ja FPM-1 000. M 40 V:ssä on samoja vastinmateriaaleja kuin mainituissa hakijan valmistamissa koneissa. M 40 V eroaa hakijan valmistamista koneista mm. siten, että sen saumaajilla muodostetaan erillinen sulkeva sauma. Saumasta tulee erilainen kuin hakijan koneilla tehdystä.

Jatkuvalämmitteisiä saumaajia on muissakin markkinoilla olevissa pakkauskoneissa. Tällaisten saumaajien käyttäminen ei ole hakijan liikesalaisuus. M 40 V:n sauman muodostus eroaa hakijan valmistamien koneiden sauman muodostuksesta.

Materiaali- ja komponenttivalinnat

M 40 V:ssä, FPM-2 500:ssa ja FPM-1 000:ssa on esitetyn selvityksen mukaan yli sata sähkökomponenttia. Osa M 40 V:n materiaaleista ja komponenteista on hankittu samoilta toimittajilta kuin hakijan valmistamissa koneissa käytetyt materiaalit ja komponentit. M 40 V:ssä on esitetyn selvityksen mukaan enintään viisi täysin samaa komponenttia kuin hakijan valmistamissa koneissa. Kaikki M 40 V:ssä käytetyt komponentit ovat markkinoilta vapaasti saatavissa.

Päämoottorin pysäytyskytkentä

VTT:n sähkötekniikan laboratorion toisessa lausunnossa mainitaan: "Ohjauspiireistä löytyi yksi samanlainen toteutus pakkauskoneissa M 40 V ja FPM-2 500. Se oli päämoottorin pysäyttäminen niin, että päämoottorin pyörittämä ohjausakseli jää haluttuun asentoon pakkauskoneen seuraavaa käynnistyskertaa varten." Lausunnon yhteenvedossa todetaan: "Toisaalta tämä päämoottorin pysäytystapahtuma on hyvin yksinkertainen so. selväpiirteinen ja vähän erillisiä osia

vaativa, joten tällaisten ratkaisujen löytäminen toisistaan riippumatta on mahdollista."

Sähkötekniikan laboratorion toisessa lausunnossa todetaan: "Pysäytyskytkentä: Päämoottorin pysäytys yksityiskohtaisine vaiheineen (pysäyttämistapahtuma) on yksinkertainen ja selvä, joten sen tekeminen yksittäiset osat tunteville on helppo ja suoraviivainen tehtävä. Lähemmin tarkasteltuna voidaan todeta, että pysäytyskytkennän toimivuus ei ole taattu valikoimattomilla hyllystä umpimähkään otetuilla induktiivisella kytkimellä (Omron TL-X2Y2) ja puolijohdekytkimellä (International Rectifier A 2 410)."

Sähkötekniikan laboratorion toisen lausunnon yhteenvedossa todetaan, että koneen pysäyttäminen ohjausakselin määrättyyn asentoon on yleisesti tunnettu ja siten yleistä ammattitietoa ja -taitoa.

M 40 V:n ja FPM-2 500:n moottorinpysäyttimissä on pysäytystulos sama, mutta ratkaisu on erilainen esim. siten, että M 40 V:ssä pysäytyskontaktori vaikuttaa välillisesti moottorikontaktoriin ja FPM-2 500:ssa pysäytyskontaktori pysäyttää suoraan moottorin.

Komponenttien valmistajat eivät esitteissä antamillaan tiedoilla takaa sitä, että eri komponenttiyhdistelmät toimivat kaikissa käytännön tilanteissa. Toimivuuden varmistamiseksi komponenttien käyttäjien on tehtävä kokeita koneiden suunnittelu- ja koeajovaiheessa.

M 40 V:n pysäytyskytkentä on toteutettu yleisesti tunnetulla tavalla. M 40 V:n pysäytyskytkennän ei ole näytetty olevan samanlainen kuin hakijan valmistamien koneiden pysäytyskytkentä.

Saumaajien lämmitys

VTT:n sähkötekniikan laboratorion toisessa lausunnossa todetaan: "Saumaajien lämmitys: Saumaajien sähköiset ratkaisut olivat yksinkertaisia pakkauskoneissa M 40 V, FPM-1 000, FPM-2 500 ja Finn-Box 20 L. Pakkauskoneen M 40 V saumaajien sähköiset osat olivat erilaisia verrattuna muihin edellä mainittuihin koneisiin."

VTT:n sähkötekniikan laboratorion toisen lausunnon yhteenvedossa todetaan M 40 V:n saumaajien lämmitysjärjestelyn olevan yleisesti tunnettu ja siten yleistä ammattitietoa ja -taitoa.

M 40 V:ssä käytettyä Z-automaattia ei ole missään hakijan valmistamassa koneessa. M 40 V eroaa esim. FPM-2 500:sta, Finn-Box 20 L:sta ja FPS-2 000 LL:sta mm. lämpövastuselementtien lukumäärän, tehon ja jännitteen osalta. Ei ole edes näytetty, että Finn-Box 20 L olisi saumaajien lämmityksen osalta suunniteltu ennen M 40 V:n valmistumista.

M 40 V:n saumaajien lämmityskytkentä on toteutettu yleisesti tunnetulla tavalla. Ei ole näytetty, että M 40 V:n saumaajien lämmityskytkentä olisi samanlainen kuin hakijan valmistamissa koneissa.

Moottorin jarrutus

M 40 V:ssä ja FPM-2 500:ssa on saman valmistajan 0,37 kilowatin oikosulkumoottori, jota jarrutetaan 24 voltin kokoaaltotasasuunnatulla jännitteellä. Molemmissa jännite kytketään ja katkaistaan periaatteessa samalla tavoin käyttäen kontaktorin "apukoskettimia".

VTT:n sähkötekniikan laboratorion toisessa lausunnossa todetaan, että kolmivaiheisen epätahtimoottorin tasavirtajarrutus on yleisesti tunnettu. Lausunnon yhteenvedossa todetaan epätahtimoottorin tasavirtajarrutuksen olevan yleisesti tunnettu ja siten yleistä ammattitietoa ja -taitoa.

Kolmivaiheisen epätahtimoottorin jarruttaminen edellä mainitulla tavalla on yleisesti tunnettu. M 40 V:n annostelumoottorin jarrutuskytkennän ei ole näytetty olevan samanlainen kuin hakijan valmistamissa koneissa.

Kalvon löysäys ja kalvon veto

VTT:n sähkötekniikan laboratorion toisessa lausunnossa todetaan, että M 40 V:n kalvoradan kulku ja anturointi poikkeavat FPM-1 000:ssa käytetystä ratkaisusta ja että FPM-1 000:ssa ja FPB-1 000:ssa kalvon syöttöä ja kulkua (löysäystä) valvovat anturit (induktiiviset kytkimet) ovat erilaisia verrattuna M 40 V:n induktiivisiin kytkimiin. Lausunnon yhteenvedossa todetaan M 40 V:n kalvoradan valvonnan olevan yleisesti tunnettu ja siten yleistä ammattitietoa ja -taitoa.

Induktiivisia kytkimiä käytetään yleisesti ohjaamaan tai tahdistamaan koneiden toimintaa. Kalvoradan valvonta on M 40 V:ssä toteutettu yleisesti tunnetulla tavalla. Ei ole näytetty, että kalvon löysäys ja kalvon veto M 40 V:ssä olisi toteutettu samalla tavalla kuin hakijan valmistamissa koneissa.

Osatoimintojen yhteensovittaminen

VTT:n sähkötekniikan laboratorion toisessa lausunnossa todetaan: "Osatoimintojen yhteensovittamisen pakkauskoneissa teki ns. ohjausakseli (pääakseli, tahdistusakseli, synkronointiakseli, valta-akseli, ohjelma-akseli). Tällainen ohjelmakoneisto (osatoimintojen tahdistaja) saneli täysin koneen halutunlaisen jatkuvan itsestääntoimivuuden, kun vain perusedellytykset (esim. annosteltava aine, pakkauskelmu, sähköt) olivat olemassa. Tämä itsestääntoimivuus eli automatiikka, joka oli ajoitettu mekaanisella ohjausakselin pyörimisellä, on yleisesti tunnettu tahdistuskeino. Edellistä paljon vähäisempinä "automatiikkoina" olivat pakkauskoneessa M 40 V valmiina ostetut paketit esim. jotkut moottoriohjaukset ja lämpötilan säätimet. Elektroniikan osuutta koneessa olivat em. pakettien lisäksi jotkut yksittäiset osat kuten induktiiviset kytkimet, puolijohdekytkimet ja aikareleet. Nämä kaikki ovat yleisesti saatavilla ja yleisesti käytettyjä osia."

Mainitun lausunnon yhteenvedossa todetaan, että osatoimintojen tahdistus ns. ohjausakselin avulla on yleisesti tunnettu ja siten yleistä ammattitietoa ja -taitoa.

M 40 V on säätömahdollisuuksiltaan erilainen kuin hakijan valmistamat koneet. M 40 V:n osatoimintojen yhteensovittaminen on toteutettu yleisesti tunnetulla tavalla. M 40 V:n osatoimintojen yhteensovittaminen on toteutettu eri tavoin kuin hakijan valmistamissa koneissa.

III Yhteenveto väitetyistä liikesalaisuuksista

Markkinatuomioistuin toteaa, että SopMenL:n 6 §:n 3 mom:n mukaan mainitussa lainkohdassa tarkoitettu kielto voidaan määrätä ainoastaan elinkeinonharjoittajalle.

Markkinatuomioistuin toteaa myös, että SopMenL:n 4 §:n 2 mom:n mukaan elinkeinonharjoittajan palveluksessa ollessa saatua tietoa liikesalaisuudesta ei saa palveluksessaoloaikana oikeudettomasti käyttää eikä ilmaista eduntavoittelutai vahingoittamistarkoituksessa. Lainkohdassa ei kielletä käyttämästä palveluksessa saatua kokemusperäistä tietoa palveluksen päätyttyä.

M 40 V:ssä on eräitä periaatteellisia yhtäläisyyksiä verrattuna hakijan valmistamiin pakkauskoneisiin. Nämä yhtäläisyydet ovat kuitenkin alalla yleisesti tunnettuja ja käytettyjä. M 40 V:n mekaanisessa puolessa ei ole rakenteellisesti samanlaisia osia kuin hakijan valmistamissa koneissa. M 40 V:n sähköteknilliset ratkaisut ovat toimintaperiaatteeltaan verrattain yksinkertaisia ja ne on tehty tavallisilla osilla ja komponenteilla. Hakijan valmistamissa koneissa käytettyjä sähköteknillisiä ratkaisuja ei ole M 40 V:hen yksityiskohtaisesti kopioitu.

Hakijan vaatimuksen yksilöintinä esitetyissä mekaniikkaa, sähköistystä ja elektroniikkaa koskevissa M 40 V:n ratkaisuissa ei ole näytetty käytetyn hakijan valmistamia koneita koskevia SopMenL:n 4 §:n 3 mom:ssa tarkoitettuja teknisiä esikuvia tai ohjeita.

Markkinatuomioistuin katsoo jääneen näyttämättä, että vastaajat olisivat M 40 V:tä suunnitellessaan ja rakentaessaan käyttäneet elinkeinotoiminnassaan hyväksi hakijan liikesalaisuuksia tai työn tai tehtävän suorittamista varten taikka muuten liiketarkoituksessa vastaajille uskottuja teknisiä esikuvia tai ohjeita. Vastaajien ei ole näytetty elinkeinotoiminnassaan muutoinkaan menetelleen hyvän liiketavan vastaisesti tai hakijan kannalta sopimattomasti.

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU

Markkinatuomioistuin harkitsee oikeaksi hylätä Finha Capital Oy:n vaatimukset.

Finha Capital Oy velvoitetaan suorittamaan Matti Jeromaalle, Seppo Sukille, Timo Sukille ja Thomeko Oy:lle korvaukseksi yhteisistä oikeudenkäyntikuluista sataviisikymmentäyhdeksäntuhatta (159 000) markkaa sekä Sinke Ky:n konkurssipesälle arvoiduista oikeudenkäyntikuluista kymmenentuhatta (10 000) markkaa, molemmat määrät 16 prosentin korkoineen tämän päätöksen tiedoksisaantipäivästä lukien.

Läsnä: Huttunen, puheenjohtaja, Valkonen, varapuheenjohtaja, Tala, Aaltonen, Maijala, Modeen, Mustonen, Ollikainen ja Viljanen.

---

[SV]

Finha Capital Oy (sökanden) mot Sinke Ky (i konkurs), planerare Seppo Sukki, metallarbetare Timo Sukki, verkställande direktör Matti Jeromaa och Thomeko Oy (svarandena).

Förpackningsmaskinen M 40 V som svarandena tillverkade hade vissa principiella likheter med de förpackningsmaskiner sökanden tillverkade. Dessa likheter var dock allmänt kända och tillämpade inom branschen. I fråga om mekaniken hade inte M 40 V konstruktionsmässigt identiska komponenter med de som förekom i de av sökanden tillverkade maskinerna. De eltekniska lösningarna i fråga om M 40 V var i fråga om sina funktionsprinciper jämförelsevis enkla och de hade förverkligats med användning av vanliga delar och komponenter. De eltekniska lösningar som tillämpats i fråga om sökandens maskiner hade inte i detalj kopierats för M 40 V.

Man hade inte visat att i de lösningar i fråga om mekanik, elektrifiering och elektronik beträffande M 40 V, vilka presenterats i individualiseringen av sökandens ansökan skulle ha använts sådana tekniska förebilder och anvisningar gällande de av sökanden tillverkade maskinerna, vilka avses i OtillbFörfL 4 § 3 mom.

Marknadsdomstolen ansåg att man inte visat att svarandena vid planeringen och tillverkningen av M 40 V i sin näringsverksamhet skulle ha utnyttjat sökandens affärshemligheter eller övrigt sådana tekniska förebilder och anvisningar som fullgörande av arbete eller uppgift anförtrotts svarandena. Man hade inte visat att svarandena heller i övrigt i sin näringsverksamhet handlat i strid mot god affärssed eller eljest otillbörligt med hänsyn till sökanden.

OtillbFörfL_1_§, OtillbFörfL_4_§ och OtillbFörfL_6_§

FINHA CAPITAL OY:S YRKANDE

Sökanden har yrkat att Sinke Ky, Seppo Sukki, Timo Sukki, Matti Jeromaa och Thomeko Oy med stöd av 4 och 6 § i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (OtillbFörfL) vid vite förbjuds att utnyttja och överlåta åt andra förpackningsmaskinen M 40 V som tillverkas av Sinke Ky och säljs av Thomeko Oy, ej heller dess ritningar eller övriga vid tillverkning av maskinen behövliga tekniska förebilder och anvisningar, maskindelar, komponenter, särskilt sådana vågrät och lodrätfogningsanordningar som formar förpackningen samt automatikm.fl. anordningar, vilka innehåller sökandens affärshemligheter. Sökanden har dessutom yrkat att förbudet meddelas temporärt tills ärendet slutligt är avgjort. Sökanden har vidare yrkat att svarandena förpliktas ersätta sökandens rättegångskostnaner med 261 536,40 mk jämte 16 procent ränta.

SINKE KY:S KONKURSBOS BEMÖTANDE

Konkursboet har bestridit yrkandena och yrkat att ansökan måtte förkastas. Konkursboet har även yrkat att sökanden förpliktas ersätta konkursboets rättegångskostnader jämte ränta.

- -

MATTI JEROMAAS, SEPPO SUKKIS, TIMO SUKKIS OCH THOMEKO OY:S BEMÖTANDE

Svarandena har bestridit sökandens yrkanden och yrkat att ansökan måtte förkastas. Svarandena har också yrkat att sökanden förpliktas ersätta svarandenas rättegångskostnader med 159 322,80 mark jämte 16 procent ränta.

- -

MOTIVERINGARNA TILL MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Sökanden, Finha Capital Oy har tillverkat bl.a. förpackningsmaskiner som fungerar med transwrap-påsförpackningsmetoden (transwrap = "vändfilm"). Genom metoden formeras en slät film till ett rör. En dylik maskin tillverkar till exempel av polyeten en påse, fogar ihop den, fyller påsen och stänger den samt klipper av förpackningsmaterialet. Med maskinerna kan tillverkas olika torrskaffningspåsar, till exempel ris- och saltpåsar.

Sinke Ky har under höstsommaren 1985 tillverkat transwrap förpackningsmaskinen M 40 V i enlighet med Thomeko Oy:s beställning. Maskinen har planerats under sommaren 1985. Sinke Ky:s ansvarige bolagsman Matti Jeromaa har planerat elektrifieringen för maskinen och Seppo Sukki, som tidigare varit i sökandens tjänst, har planerat maskinens mekanik. Timo Sukki, som tidigare varit i sökandens tjänst har tillverkat kragämnet för maskinen.

Marknadsdomstolen konstaterar att högsta domstolen (HD) genom utslag av den 22 mars 1989 förkastat åtalen mot Jeromaa och vardera Sukki gällande missbruk av affärshemlighet mm. samt de skadeståndskrav som riktas mot Jeromaa, vardera Sukki och Thomeko Oy med missbruk av affärshemlighet som grund. HD har ansett att det inte visats att man vid planeringen och tillverkningen av M 40 V skulle ha utnyttjat Finha Capital Oy:s affärshemligheter eller sådana för fullgörande av arbete eller uppgift eller eljest för affärsändamål åt svaranden anförtrodda tekniska förebilder eller direktiv.

I STF:s undersökningsreferat

I STF:s metallaboratorium har man undersökt maskinen M 40 V samt de av sökanden tillverkade maskinerna FPM-2 500, FPM-1 000, FP-3 600, FPS-2 000 L och Finnbagger H2. Man hade som uppdrag att utreda de funktionsmässiga och konstruktionsmässiga likheterna mellan M 40 V och sökandens nämnda maskiner. Man hade tillgång till förpackningsmaskinen M 40 V jämte monteringsritningar och arbetsritningar samt fotografier, monteringsritningar och arbetsritningar för sökandens nämnda maskiner. Undersökningen pågick över en vecka. Metallaboratoriets utlåtande är daterat den 8 november 1985.

I STF:s elektriska laboratorium har man undersökt maskinerna M 40 V, FPM2 500 och FPM-1 000. Man hade som uppdrag att granska likheten mellan maskinernas elplanering och elektriska delar. Det eltekniska laboratoriet har givit två utlåtanden, vilka är daterade den 30 oktober 1985 och den 4 december 1986.

I STF:s eltekniska laboratoriums första utlåtande förekommer ett omnämnande om maskinernas funktionsmässiga likheter i följande avseenden: Det ämne som skall förpackas är korn- eller pulverartat, ämnet förpackas i tämligen små påsar, förpackningsmaskinen formerar själv påsarna av en film som är på en spole och de färdigt förpackade påsarna transporteras en bit från maskinens sida.

I sammandragsavsnittet i metallaboratoriets utlåtande uttalas: "Man har för att åstadkomma vissa delfunktioner i förpackningsmaskinen M 40 V använt lösningar, som också Tuomo Halonen Oy använt i sina egna förpackningsmaskiner. De flesta likheterna gäller fogningsanordningarna för de lodräta och vågräta sömmarna. Nya och originella lösningar för förpackningsmaskinen M 40 V jämförda med Tuomo Halonen Oy:s maskiner är matningsanordningen, givarfunktionen för filmspolningsmotorn samt transmissions- och spänningsmekanismen för filmdriften. Vid granskningen framgick att det i förpackningsmaskinen M 40 V inte förekommer konstruktionsmässigt identiska delar med motsvarande delar i de jämförda maskinerna."

I sammandraget till eltekniska laboratoriets andra utlåtande konstateras: "De enskilda eltekniska lösningarna i fråga om förpackningsmaskinen M 40 V hade utförts med användandning av vanliga delar och komponenter. Dessa lösningar, att stanna maskinen och styraxeln i ett visst läge, uppvärmingsarrangeman, otaktsmotorns likströmsbromsning, övervakningen av filmbanan och synkroniseringen av delfunktionerna med hjälp av en s.k. styraxeln är allmänt kända och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet. Man kunde ur det förefintliga materialet inte konstatera att man i detalj skulle ha kopierat dessa funktionsprinciper."

II De påstådda affärshemligheterna i detalj

Excentrarna

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att användningsmekanismerna för M 40 V:s lodrät- och vågrätfogningsanordningar lösts på samma sätt som i fråga om FPM-1 000. Excentern tillverkas av maskintillverkaren i enlighet med maskintypen efter det att exenterns form slutligen har uppstått. Excentrarna hör till den maskin den tillverkats för. Den slutliga utformingen av excentrarna kommer till genom utprovning under produktutvecklingsarbetet.

Excentertekniken har använts även i fråga om andra transwrap förpackningsmaskiner på marknaden. Man har inte visat att excentrarna skulle ha varit identiska med motsvarande delar i de av sökanden tillverkade maskinerna.

Kragdelen

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att omformningen av filmen till ett rör (vändkragen) förverkligats genom samma princip som till exempel tillämpats i fråga om FPM-1 000. M 40 V har en rektangulär kragdel. Även FPM-1 000 och vissa andra transwrap förpackningsmaskiner på marknaden har en rektangulär kragdel. En yrkesman inom branschen behöver inte en ritning för att tillverka en kragdel.

Rektangulära kragdelar förekommer även hos andra förpackningsmaskiner på marknaden. Det har inte visats att M 40 V:s kragdel skulle vara identisk med motsvarande delar i sökandens maskiner.

Maskineriet för lodrätröret och filmdriften

M 40 V:s lodrätrör är rektangulärt liksom FPM-1 000:s lodrärör. Filmdriften sker som friktionsdrift hos M 40 V liksom hos FPB-1 000 och vissa andra transwrap förpackningsmaskiner på marknaden.

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att transmissions- och spänningsmekanismen för spoldriften förverkligats på ett egenartat sätt i fråga om M 40 V. Driften av filmspolen har enligt nämnda utlåtande hos M 40 V lösts på samma sätt som i fråga om Finnbagger H2. Påkopplingen av filmdriften sker på ett annat sätt i fråga om M 40 V än i fråga om Finnbagger H2. Finnbagger H2 är inte s.k. transwrap förpackningsmaskin.

Rektangulära lodrätrör förekommer även hos andra förpackningsmaskiner på marknaden. Likaså har friktionsdriftsprincipen tillämpats även i fråga om andra förpackningsmaskiner på marknaden. M 40 V:s lodrätrör- och filmdriftsmaskineri har inte visats vara identiskt med motsvarande delar i fråga om sökandens maskiner.

Lodrät- och vågrätfogningsanordningarna

I STF:s metallaboratoriums utlåtande konstateras att M 40 V:s lodrät- och vågrätfogning förverkligats med samma princip som tillämpats till exempel i fråga om förpackningsmaskinen FPM-1 000. Man har inte företett utredning om konstruktions lösningarna för fogningsanordningarna i fråga om FPM-1 000 och FP 3 600. M 40 V skiljer sig från FPM-2 500 i fråga om fogningsanordningarna bland annat genom att avskiljningen av påsen som skall förpackas hos M 40 V sker med ett upphettat bett och i fråga om FPM-2 500 med ett mekaniskt bett.

Den lodrät- och vågrätfogningsprincip som tillämpats i fråga om nämnda av sökanden tillverkade maskiner har tillämpats även i fråga om andra förpackningsmaskiner på marknaden. Fogningsanordningarna är annorlunda hos M 40 V än de som förekommer hos sökandens maskiner. Den avbrytarlösning som tillämpats i fråga om sökandens maskiner har använts också i fråga om andra förpackningsmaskiner på marknaden.

Fogbildningen

M 40 V fungerar med fortgående uppvärmda fogningsanordningar liksom även FPM-2 500 och FPM-1 000. I M 40 V förekommer samma material som i nämnda maskiner tillverkade av sökanden. M 40 V skiljer sig från sökandens maskiner bl.a. på det sättet att fogningsanordningarna kan bilda en särskild fog som går att sluta. Fogen är annorlunda än de fogar sökandens maskiner förfärdigar.

Fortgående uppvärmda fogningsanordningar förekommer även hos andra förpackningsmaskiner på marknaden. Dessa fogningsanordningar är inte sökandens affärshemlighet. Utformningen av M 40 V:s fog skiljer sig från utformningen av sökandens maskiners fogar.

Material- och komponentvalen

M 40 V, FPM-2 500 och FPM-1 000 har enligt den företedda utredningen över etthundra elkomponenter. En del av materialen och komponenterna till M 40 V har skaffats från samma tillverkare som tillverkar materialen och komponenterna för de maskiner sökanden tillverkar. Enligt den företedda utredningen förekommer i M 40 V högst fem helt identiska komponenter som i de maskiner sökanden tillverkar. Alla komponenter i M 40 V förekommer fritt tillgängliga på marknaden.

Huvudmotorns avbrytare

I det andra utlåtandet från STF:s eltekniska laboratorium nämns: "I manöveringskretsarna förekom ett identiskt förverkligande i förpackningsmaskinerna M 40 V och FPM-2 500. Det var avstängningen av huvudmotorn på så sätt att den styraxel huvudmotorn driver blir i önskat läge med tanke på följande start." I utlåtandets sammandrag konstateras: "Detta avbrytarfunktion för huvudmotorn är å andra sidan enkel, dvs. åskådlig och det kräver få skilda delar, varför det är möjligt att man oberoende av varandra kan hitta på dylika lösningar."

I eltekniska laboratoriets andra utlåtande konstateras: Avstängningen: Avstängning av huvudmotorn med detaljerade skeden (avstängningssituationen) är enkel och åskådlig, varför avstängningen är lätt och rätlinjig att genomföra för en som känner till de enskilda delarna. Vid en närmare granskning kan man konstatera att avbrytarens funktionsduglighet inte är garanterad med icke urvald från hyllan på måfå tagna induktiva kopplingarna (Omron TL-X2Y2) och halvledarkoppling (International Rectifier A 2 410)."

I sammandraget till eltekniska laboratoriets andra utlåtande konstateras att stanna maskinen med styraxeln i ett visst läge är en allmänt bekant åtgärd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

I avstängningsanordningarna för M 40 V och FPM-2 500 är avstängningsresultatet det samma men lösningarna divergerar bl. a. sålunda, att i fråga om M 40 V påverkar avstängningskontaktorn indirekt motorkontaktorn och i fråga om FPM-2 500 stannar avstängningskontaktorn direkt motorn.

Komponenttillverkarna garanterar inte med de uppgifter de givit i broschyrerna att olika komponentkombinationer i alla praktiska situationer skulle fungera. För att säkra funktionssäkerheten bör komponentanvändarna utföra test i planeringsoch provkörningsskedet.

M 40 V:s avbrytarkoppling har förverkligats på ett allmänt känt sätt. Det har inte visats att M 40 V:s avbrytare skulle vara identisk med den avbrytare som förekommer på de maskiner sökanden tillverkar.

Fogningsanordningarnas uppvärmning

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras: "Fogningsanordningarnas uppvärmning: Fogningsanordningarnas elektriska lösningar är enkla i fråga om förpackningsmaskinerna M 40 V, FPM-1 000, FPM-2 500 och Finn-Box 20 L. De elektriska delarna i förpackningsmaskinen M 40 V:s fogningsanonordningar skiljer sig från motsvarande delar hos ovan nämnda maskiner."

I sammandraget till STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras att elsystemet för M 40 V:s fogningsanordningar är allmänt känt och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

Den Z automat som använts i fråga om M 40 V förekommer inte hos någon maskin som tillverkats av sökanden. M 40 V skiljer sig från till exempel FPM-2 500, Finn-Box 20 L och FPS-2 000 LL i fråga om antalet värmemotståndselement, effekt och spänning. Det har inte ens visats att, Finn-Box 20 L i fråga om fogningsanordningarnas uppvärmning skulle ha planerats innan tillverkningen av M 40 V.

Uppvärmningskopplingen i fråga om M 40 V:s fogningsanordningar har förverkligats på ett allmänt känt sätt. Det har inte visats att uppvärmningskopplingen i fråga om M 40 V:s fogningsanordningar skulle vara identisk med motsvarande delar i de maskiner sökanden tillverkar.

Motorbromsningen

I M 40 V och FPM-2 500 förekommer samma tillverkares 0,37 kilowats kortslutningsmotor, som bromsas med 24 volts likströmsspänning. I fråga om vardera kopplas spänningen på och av i princip på samma sätt med användning av kontaktorns "hjälpströmbrytare".

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras att en likströmsbromsning av en trefas otaktsmaskin är allmänt känd. I utlåtandets sammandrag konstateras att otaktsmotorns likströmsbromsning är allmänt känd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

Det är allmänt kunskap att bromsa en otaktsmotor på ovan anfört sätt. Det har inte visats att bromsningskopplingen i fråga om M 40 V skulle vara identisk med motsvarande delar hos de av sökanden tillverkade maskinerna.

Filmens löpbana och filmdriften

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras att filmbanan och filmgivningen i fråga om M 40 V skiljer sig från de lösningar som tillämpats för FPM-1 000 och att de givare som övervakar filmens matning och löpning (de induktiva kopplingarna) i fråga om FPM-1 000 och FPB-1 000 skiljer sig från M 40 V:s induktiva kopplingar. I utlåtandets sammandrag konstateras att filmbanans övervakning är allmänt känd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

Induktiva kopplingar används allmänt för att dirigera eller synkronisera maskiners verksamhet. Övervakningen av filmbanan har i fråga om M 40 V förverkligats på ett allmänt känt sätt. Det har inte visats att filmlöpningen och filmdriften i fråga om M 40 V skulle ha förverkligats på samma sätt som hos de maskiner sökanden tillverkar.

Koordinering av delfunktioner

I STF:s eltekniska laboratoriums andra utlåtande konstateras: "Delfunktionerna koordinerades i förpackningsmaskinerna av den sk. styraxeln (huvudaxeln, synkroniseringsaxeln, kungsaxeln, programaxeln). Ett dyligt programmaskineri (synkroniserare av delfunktioner) dikterade helt den fortgående automatiska verksamhet man önskade såframt blott grundförutsättningarna (till exempel ämne som doseras, förpackningsfilm, elektricitet) förelåg. Denna automatik, som dirigerades av att styraxeln mekaniskt roterade är en allmänt känd synkroniseringsmetod. Mycket mindre "automatik" utgjorde i fråga om förpackningsmaskinen M 40 V färdigt köpta paket, till exempel vissa motordirigeringar och temperaturreglerare. Elektronikandelen i maskinen utgjordes förutom av ovannämnda paket av vissa enskilda delar, såsom de induktiva kopplingarna, halvledarkopplingarna och tidsreläerna. Alla dessa finns allmänt tillgängliga och är allmänt använda delar."

I sammandraget till nämnda utlåtande konstateras att en synkronisering av delfunktionerna med hjälp av en sk. styraxel är allmänt känd och utgör sålunda allmän yrkeskunskap och -skicklighet.

I fråga om sina regleringsmöjligheter är M 40 V olik de maskiner sökanden tillverkar. Koordineringen av M 40 V:s delfunktioner har förverkligats på divergerande sätt jämfört med de maskiner sökanden tillverkar.

III Sammandrag av de påstådda affärshemligheterna

Marknadsdomstolen konstaterar att förbud i enlighet med OtillbFörfL 6 § 3 mom. enligt nämnda lagrum kan riktas enbart mot en näringsidkare.

Marknadsdomstolen konstaterar även att enligt OtillFörfL 4 § 2 mom. man inte utan laga rätt under sin anställningstid får utnyttja sådan kännedom om affärshemlighet man fått under den tid man varit anställd hos näringsidkare, ej heller yppa den i avsikt att bereda sig eller annan fördel eller skada annan. I lagrummet förbjuds inte att utnyttja sådan erfarenhetsmässig kunskap man erhållit under anställningsförhållandet efter det anställningen upphört.

M 40 V har vissa principiella likheter med de förpackningsmaskiner sökanden tillverkar. Dessa likheter är dock allmänt kända inom branschen. M 40 V har inte i mekaniskt hänseende konstruktionsmässigt likadana delar som de som förekommer i sökandens maskiner. M 40 V:s eltekniska lösningar är tämligen enkla i fråga om sin funktionsprincip. De har förverkligats med vanliga delar och komponenter. De eltekniska lösningar som använts i sökandens maskiner har inte i detalj kopierats då man tillverkat M 40 V.

I de lösningar rörande mekanik, elektrifiering och elektronik sökanden i fråga om M 40 V presenterat i individualiseringen av ansökan har inte visats att man skulle ha utnyttjat sådana tekniska förebilder eller teknisk anvisning gällande de maskiner sökanden tillverkar som avses i OtillbFörfL 4 § 3 mom.

Marknadsdomstolen anser att det inte visats att svarandena vid planeringen och tillverkningen av M 40 V i sin näringsverksamhet skulle ha utnyttjat sökandens affärshemligheter eller sådana tekniska anvisningar eller direktiv som anförtrotts svarandena för fullgörande av uppgift eller eljest för affärsändamål. Svarandena har inte heller eljest handlat i strid mot god affärssed eller otillbörligt med hänsyn till sökanden.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen finner fiktigt förkasta Finha Capital Oy:s yrkanden.

Finha Capital Oy ålägges ersätta Matti Jeromaas, Seppo Sukkis, Timo Sukkis och Thomeko Oy:s gemensamma rättegångskostnader med etthudrafemtioniotusen (159 000) mark samt Sinke Ky:s konkursbos uppskattade rättegångskostnader med tiotusen (10 000) mark, vardera beloppen jämte 16 procent ränta från den dag detta utslag delges.

Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Tala, Aaltonen, Maijala, Modeen, Mustonen, Ollikainen och Viljanen