Market Court dismisses claim that competitor's washing machine name and design caused consumer confusion.

Oy Electrolux Ab (hakija) vastaan Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa (vastaaja). Hakija oli keväällä 1985 ostanut Oy Wärtsilä Ab:n Pietarsaaren kiinteistöpesulakoneita valmistavan tuotantolinjan. Mainituissa tehtaissa oli valmistettu pesukoneita, linkoja ja kuivausrumpuja. Lisäksi Oy Wärtsilä Ab oli markkinoinut yksinmyyntisopimuksen perusteella erään toisen suomalaisen yhtiön valmistamia kuivauskaappeja. Mainittujen oranssin väristen pesulakoneiden markkinoinnissa käytetyssä tuotenimessä oli ilmaisu Peko. Pesukoneen etupanelissa oli "uurrutusta".

Hakija muutti mainittujen tehtaiden pesulakonetuotantoa asteittain siten, että siellä syksystä 1985 lähtien valmistettiin ainoastaan linkoja. Hakija lopetti mainittujen tehtaiden aikaisemman pesulakonetuotannon mukaisten pesulakoneiden markkinoinnin tammikuussa 1986. Edellä mainittujen Suomessa valmistettujen kuivauskaappien markkinoinnin hakija lopetti vuonna 1985 kaappien valmistajan sanottua myyntisopimuksen irti.

Vastaaja oli aikaisemmin Oy Wärtsilä Ab:n yhteistoimintaliike toimien Oy Wärtsilä Ab:n valmistamien pesulakoneiden valtuutettuna huoltoliikkeenä ja markkinoiden sen valmistamia pesulakoneita. Vastaaja oli toimiessaan Oy Wärtsilä Ab:n yhteistoimintaliikkeenä käyttänyt noin kymmenen vuoden ajan nimeä Pekopa.

Oy Wärtsilä Ab:n ja hakijan keväällä 1985 solmiman yrityskaupan jälkeen vastaaja markkinoi edellä mainittuja Suomessa valmistettuja oranssin värisiä kuivauskaappeja. Vastaaja jatkoi myös Oy Wärtsilä Ab:n valmistamien oranssin väristen linkojen ja kuivausrumpujen markkinointia. Vuoden 1986 alkupuolella vastaaja ryhtyi markkinoimaan erään toisen suomalaisen yhtiön valmistamia oranssin värisiä linkoja ja kuivausrumpuja. Lokakuussa 1985 vastaaja ryhtyi markkinoimaan Belgiassa valmistettuja oranssin värisiä pesukoneita, joiden etupanelissa oli "uurrutusta". Vastaajan markkinoimien pesulakoneiden etupanelissa oli nimi Pekopa.

Hakijan ja vastaajan markkinoimien pesulakoneiden tuotenimessä oli kummassakin ilmaisu Peko. Vastaajan markkinoimien pesukoneiden etupanelissa oleva "uurrutus" oli samantyyppinen kuin hakijan aikaisemmin markkinoimissa pesukoneissa ollut "uurrutus". Vastaajan markkinoimien pesulakoneiden oranssi väri oli lähes sama kuin hakijan aikaisemmin lyhyen ajan markkinoimien pesulakoneiden oranssi väri.

Mainitut hakijan aiemmin markkinoimat pesulakoneet eivät olleet ulkomuodoltaan omaperäisiä. Vastaajan markkinoimassa pesukoneessa oli merkintä "made in Belgium". Pesulakoneiden ostajilla on erityisasiantuntemusta pesulakoneiden valmistuksesta ja markkinoinnista. Oy Wärtsilä Ab:n myytyä pesulakonetuotantonsa tilanne pesulakoneiden markkinoilla oli muuttunut.

Vastaajan markkinoimien pesulakoneiden nimi, väri ja pesukoneessa ollut "uurrutus" ei ollut voinut aiheuttaa sekaantumisvaaraa markkinoitujen pesulakoneiden kaupallisen alkuperän suhteen tai antaa harhaanjohtavaa kuvaa vastaajan markkinoiman pesukoneen maantieteellisestä alkuperästä. Vastaajan markkinointi ei ollut harhaanjohtavaa eikä hakijan kannalta sopimatonta.

SopMenL_1_§ ja SopMenL_2_§

OY ELECTROLUX AB:N VAATIMUS

Hakija on vaatinut, että Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepaa sopimattomasta menettelystä elinkeinotoiminnassa annetun lain (SopMenL) 1 ja 2 §:n nojalla sakon uhalla kielletään

1. markkinoimasta pesukoneita, linkoja, kuivausrumpuja ja kuivauskaappeja, jotka paneleissa käytetyn uurrutuksen ja oranssin värin johdosta ovat ulkoasultaan sekoitettavissa hakijan aiemmin markkinoimien edellä mainittujen pesulakoneiden kanssa,

2. käyttämästä markkinoinnissaan sellaista ilmaisua, joka on omiaan harhauttamaan kuluttajaa tuotteen alkuperän suhteen, kuten esim. käyttämästä pesukoneiden, linkojen, kuivausrumpujen ja kuivauskaappien markkinoinnissa tunnusta, joka on sekoitettavissa hakijan edellä mainittujen pesulakoneiden markkinoinnissa käyttämän tunnuksen kanssa, sekä

3. markkinoimasta ulkomailta tuotuja pesukoneita siten, että vastaajan markkinoimien pesukoneiden ja hakijan aiemmin markkinoimien pesukoneiden ulkoasun samankaltaisuudesta johtuen asiakaskuntaa johdetaan harhaan tuotteiden kotimaisuuden suhteen.

Lisäksi hakija on vaatinut, että vastaaja velvoitetaan korvaamaan hakijan oikeudenkäyntikulut 21 000 markalla korkoineen.

Oy Electrolux Ab osti 1.4.1985 voimaan astuneella sopimuksella Oy Wärtsilä Ab:ltä Pietarsaaren tehtaiden pesulakoneita valmistavan tuotantolinjan. Ennen mainittua yrityskauppaa Wärtsilä vastasi Pietarsaaressa tuotettujen pesulakoneiden valmistuksesta ja markkinoinnista. Valmistus käsitti kiinteistöpesukoneet, lingot ja kuivausrummut. Tämän lisäksi Wärtsilä markkinoi yksinoikeudella erään toisen suomalaisen yhtiön valmistamia kuivauskaappeja.

Vastaaja, Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa oli Wärtsilän valtuuttama huoltoliike, joka edellä mainittujen pesulakoneiden huollon lisäksi markkinoi ulkomailta tuomiaan pesukoneita hotelli- ja suurpesulakäyttöön. Tämän lisäksi vastaajalla oli oikeus markkinoida Wärtsilän valmistamia pesulakoneita.

Hakija jatkoi syksyyn 1985 saakka samanlaisten pesulakoneiden valmistusta kuin mitä Wärtsilä oli valmistanut. Syksyllä 1985 hakija muutti markkinoimiensa koneiden ulkonäköä.

Wärtsilän ja hakijan solmiman yrityskaupan sopimuslausekkeiden mukaisesti kaikki Wärtsilän pesulakoneiden valmistukseen liittyvät immateriaaliset oikeudet siirtyivät hakijalle. Näihin oikeuksiin kuului myös Wärtsilän aputoiminimi PEKO.

Edellä mainitun yrityskaupan astuttua voimaan vastaaja jatkoi yhtiön ja Wärtsilän välisen huolto- ja markkinointisopimuksen mukaisesti yhteistoimintaa hakijan kanssa. Sen lisäksi, että vastaaja hoiti hakijan valmistamien pesulakoneiden huoltotehtäviä vastaaja myös jatkoi kyseisten pesulakoneiden markkinointia.

Vastaajan jatkaessa huolto- ja myyntisopimuksen perusteella nyttemmin hakijan valmistamien pesulakoneiden huoltoa ja markkinointia hakijan tietoon tuli, että vastaaja markkinoi Belgiassa valmistettuja pesukoneita sekä erään pietarsaarelaisen yhtiön valmistamia kuivausrumpuja ja linkoja sekä Jäähdytyskoneen valmistamia kuivauskaappeja. Kyseiset pesulakoneet olivat ulkoasultaan paneleissa käytetyn värin ja uurrutuksen johdosta lähes identtiset hakijan tammikuuhun 1986 saakka markkinoimien pesulakoneiden kanssa. Vastaajan markkinoimiin pesulakoneisiin oli etupaneliin painettu tunnus PEKOPA, mikä tunnus helposti oli sekoitettavissa hakijan markkinoimiin PEKO tunnuksella varustettuihin pesulakoneisiin. Uurrutus oli ollut tunnusomaista nimenomaan Wärtsilän valmistamille pesulakoneille. Samoin oranssia väriä on ollut Suomessa markkinoiduista pesulakoneista vain Wärtsilän PEKO pesulakoneissa. Näistä seikoista on tunnistettu, että kysymys on nimenomaan PEKO-koneista.

Markkinoitujen pesulakoneiden samankaltaisuudesta johtuen vastaaja oli jäljittelemällä hakijan markkinoimia pesulakoneita aiheuttanut sekaantumisvaaran vastaajan ja hakijan pesulakoneiden välillä. Sekoitettavuuden vaaraa lisäsi samankaltaisen tunnuksen käyttäminen pesulakoneissa.

Edellä kuvattujen markkinointitoimenpiteiden sekä eräistä henkilösuhteista johtuvien seikkojen vuoksi kesällä 1985 vastaajan ja Wärtsilän välillä solmittu ja hakijalle yrityskaupan sekä vastaajan kanssa jatkuneen sopimussuhteen myötä siirtynyt huolto- ja markkinointisopimus irtisanottiin.

Siitä huolimatta, että hakija nyttemmin on muuttanut markkinoimiensa pesulakoneiden ulkomuotoa, hakijan aiemmin markkinoimien pesulakoneiden ja vastaajan nykyisin markkinoimien pesulakoneiden sekaantumisvaarasta aiheutunut haitta ei ole poistunut. Markkinoimalla lähes identtisen ulkoasun omaavia pesulakoneita ja käyttämällä pesulakoneiden etupaneliin painettua tunnusta PEKOPA, mikä tunnus helposti on sekoitettavissa hakijan käyttämään tunnukseen PEKO, vastaaja on aiheuttanut epätietoisuutta markkinoimiensa pesulakoneiden alkuperän suhteen. Sen lisäksi, että PEKO on hakijan rekisteröimä aputoiminimi se myös muodostaa vakiinnutetun tavaramerkin. Tavaramerkkinä PEKO oli Oy Wärtsilä Ab:n käytössä siitä lähtien, kun Wärtsilä osti Pietarsaaren Konepaja Oy:n osakekannan vuonna 1937.

Vastaajan markkinoimista pesulakoneista pesukoneet on tuotu Belgiasta, joten näiden tuotteiden osalta ei ole kyse kotimaisesta tuotteesta. Markkinoimalla pesulakoneita, jotka ulkoasun osalta ovat selvästi sekoitettavissa hakijan aiemmin markkinoimiin tunnetusti kotimaisiin pesulakoneisiin vastaaja on pyrkinyt oikeudettomasti hyötymään kotimaisuuden mukanaan tuomasta edusta markkinoinnissa. Vastaaja on myös pyrkinyt hyödyntämään hakijan saavuttamaa goodwill-arvoa ja vahingoittamaan hakijan elinkeinotoimintaa.

KOMMANDIITTIYHTIÖ PESULAKONEPALVELU PEPAN VASTINE

Vastaaja on kiistänyt menettelynsä olleen SopMenL:n vastaista ja vaatinut hakemuksen hylkäämistä. Lisäksi vastaaja on vaatinut, että hakija velvoitetaan korvaamaan vastaajan oikeudenkäyntikulut 20 000 markalla korkoineen.

Vastaaja markkinoi eri valmistajien tekemiä standardikoneita. Vastaaja on erikoistunut pesuloiden peruskorjaukseen ja huoltoon.

Vastaaja käyttää markkinoinnissaan ja edustamissaan koneissa valmistajien alkuperäisiä konekilpiä ja tunnuksia. Huoltopalvelun helpottamiseksi tuotteeseen kiinnitetään yhtiön omat logot ja yhteystiedot kuten normaalissa liiketoiminnassa.

Oy Wärtsilä Ab:n ja kuivauskaappien valmistajan välinen yksinmyyntisopimus on valmistajan puolesta ilmoitettu rauenneeksi Oy Electrolux Ab:n ja Oy Wärtsilä Ab:n välisen yrityskaupan jälkeen sen johdosta, että sopimuksessa ollut yhteistyön olennainen ehto, jonka mukaan "Wärtsilä ostaa ja myy sopimustuotteet omissa nimissään ja omaan lukuunsa..." em. yrityskaupan yhteydessä luonnollisesti lakkasi olemasta voimassa. Lisäksi hakija sanoi huoltosopimuksen irti ja ryhtyi kilpailemaan omalla huoltotoiminnallaan. Hakija kieltäytyi toimittamasta varaosia vastaajan hallussa Wärtsilä-sopimuksen perusteella vielä oleviin PEKO-koneisiin.

Hakijan ostettua Oy Wärtsilä Ab:ltä yhtiön Pietarsaaren pesulakoneita valmistavan tuotantolinjan lopetettiin asteittain kaikki Wärtsilän PEKO-mallisten pesukoneiden, linkojen ja kuivausrumpujen eli kaikkien kotimaassa kehitettyjen koneiden valmistus. Samalla siirrettiin Tanskasta linkovalmistus Pietarsaaren tuotantolinjalle. Yrityskaupan jälkeen hakija ryhtyi tuomaan maahan ulkomaisia kilpailevia tuotteita.

Hakemuksessa tarkoitettu ajanjakso, johon harhaanjohtavuusväite perustuu, on lyhyt, keväästä 1985 tammikuuhun 1986. Hakemuksen taustalla on pesulakonemarkkinoilla vallitseva kilpailutilanne ja erityisesti yritysten omistussuhteissa Oy Wärtsilä Ab:n ja hakijan keväällä 1985 solmitun yrityskaupan johdosta tapahtuneet muutokset.

Eri merkkiset standardipesulakoneet ovat ulkomuodoltaan lähes samanlaisia sen vuoksi, että tekniset seikat eivät anna tilaa kovin suurille variaatiomahdollisuuksille. Oy Wärtsilä Ab:n ja ennen em. yrityskauppaa sen kanssa kilpailleen Oy Electrolux Ab:n koneiden väri ja ulkoasu on vaihdellut valmistussarjojen mukaan eri vuosina niin kuin muotivirtaukset kulloinkin ovat edellyttäneet. Yrityskaupan jälkeen hakija muutti PEKO-koneiden värin punaiseksi, niin kuin muissakin pohjoismaissa, markkinoidessaan eri merkeillä ja väreillä samoja koneita asiakkaille.

Vastaaja markkinoi pesulakoneita, joista pesukone on ulkomailla valmistettu. Kaikki muut vastaajan markkinoimat, hakemuksessa tarkoitetut koneet ovat kotimaisia. Vastaajan markkinoimat tuotteet eivät ole sekoitettavissa hakijan ulkomailla valmistamien tuotteiden tai kotimaassa valmistamien linkojen kanssa. Vastaajan markkinoimista tuotteista ei myöskään synny virheellistä kuvaa tuotteiden kotimaisuuden suhteen. Pesukoneessahan on merkintä "made in Belgium". Asia on päinvastoin niin, että hakija antaa PEKO aputoiminimen puitteissa väärän kuvan tuotteidensa kotimaisuudesta. PEKO tunnus edusti aikaisemmin lähes kokonaisuudessaan kotimaista tuotantoa, mutta tällä hetkellä suuri osa koneista valmistetaan ulkomailla. PEKO-tuotevalikoima ei enää yrityskaupan jälkeen yhtä poikkeusta lukuunottamatta edusta kotimaista tuotantoa.

Vastaaja on myynyt ensimmäisen Belgiassa valmistetun pesukoneen vasta lokakuussa 1985. Sitä ennen myytiin etupäässä Oy Wärtsilä Ab:n valmistamia pesukoneita samoin kuin muitakin sen valmistamia pesulakoneita. Vastaajalla on yhä muutama kappale hakemuksessa tarkoitettuja vanhoja Wärtsilän valmistamia PEKO koneita. Tehtaalta nämä koneet loppuivat vuoden 1985 lopussa. Vuoden 1986 alussa vastaaja ryhtyi markkinoimaan erään toisen suomalaisen yhtiön valmistamia linkoja ja kuivauskaappeja.

Vastaaja ei ole antanut virheellisiä tietoja markkinoimiensa koneiden alkuperästä. Vastaaja ei ole koskaan väittänyt, että sille siirtyneiden belgialaisten pesulakoneiden edustuksen tarkoittamat tuotteet olisivat kotimaisia.

Pesulakone- ja elintarviketeollisuudessa käytetään yleensä ruostumattoman teräksen pintakäsittelynä "uurrutusta" tai pintaharjausta naarmuuntumisen estämiseksi koneiden valmistusvaiheessa. "Uurrutus" on normaali tekninen ominaisuus eikä mikään markkinointioikeudellisesti relevantti seikka. Vaikka variaatiomahdollisuudet uurrutusta käytettäessä eivät ole kovin suuret, hakijan vertailemien koneiden uurrutus ei ole identtinen. Vanhojen PEKO-koneiden uuurrutus (kevyt uurrutus 35 mm) on käsityön tulos. Belgialainen uurrutus (voimakas uurrutus 50 mm) on koneellisesti tehty.

Värit ovat pesulakoneissa vaihdelleet muodin ja asiakkaiden toivomusten mukaan. Myös hakija on markkinoinut samanaikaisesti samoja tai lähes identtisiä koneita eri merkkisinä ja eri värisinä, jolloin joku värivaihtoehto on ollut sama tai läheisesti muistuttanut kilpailevan tuotteen ulkonäköä. Tämä on pesulakonemarkkinoilla tavallista.

Nimi PEKO on alunperin lyhennys nimestä Pietarsaaren Konepaja ja sitä on käytetty yleisnimenä Oy Wärtsilä Ab:n Pietarsaaren Konepajan, myöhemmin Pietarsaaren tehtaan tuotteista.

PEKOPA on lyhennys nimestä Pesulakonepalvelu. Kysymyksessä on toiminimilain 3 §:n tarkoittama toissijainen tunnus, jota on vakiinnutettu noin 10 vuoden ajan kiinteistöpesuloiden erikoisliikkeen tunnuksena markkinoitaessa pesulakoneita ja vastaajan toimiessa Oy Wärtsilä Ab:n yhteistoimintaliikkeenä. Eräässä vaiheessa tunnusta on käytetty muodossa Pe.ko.pa. PEKOPA- ja PEKO -tunnusten rinnakkaiskäyttö oli jatkunut useita vuosia ilman, että PEKOPA-tunnusmerkkiä PEKO-tunnuksen haltijoiden taholta olisi koettu häiritsevänä, harhaanjohtavana tai PEKO-tunnukseen sekoitettavissa olevana.

PEKOPA- ja PEKO-tunnusten tarkoittamia tuotteita ei markkinoida laajalle yleisölle. Pesulakoneiden ja -kalusteiden kauppa, asennus ja huolto muodostavat oman erikoisalansa. Pesulakoneiden markkinointi kohdistuu erityistä asiantuntemusta edustavaan asiakaskuntaan.

Mitään sellaista sekaantumisvaaraa, joka olisi aiheutunut vastaajan markkinoinnista, ei ole aiheutunut. Kysymys on ollut lopetettavan ja lopetetun tuotannon markkinoinnista. Hakemuksessa tarkoitetut tuotteet eivät edes varsinaisesti ole kilpailleet keskenään. Kysymyshän on ollut hakemuksessa tarkoitettuna ajankohtana saman lopetettavan tai lopetetun tuotannon markkinoinnista.

Vastaaja on toiminut ainoastaan jälleenmyyjänä eri merkkisille koneille sekä huoltoliikkeenä Wärtsilän PEKO-koneille. Vastaaja on luonnollisesti pyrkinyt hyödyntämään Oy Wärtsilä Ab:n ja muiden valmistajien goodwill-arvoa toimiessaan näiden valmistajien yhteistoimintaliikkeenä.

TODISTELU

Markkinatuomioistuimessa on kuultu hakijan nimeäminä todistajina myyntipäällikkö Leif Lindforsia, tuotesuunnittelija Sven Svahnbäckiä ja rakennusmestari Martti Rankkaa sekä vastaajan nimeäminä todistajina markkinointipäällikkö Ahti Länsisalmea, myyntipäällikkö Aimo Haverista ja myyntipäällikkö Timo Kyllöstä.

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT

Hakija ja vastaaja markkinoivat kiinteistöpesuloihin tarkoitettuja pesulakoneita: pesukoneita, linkoja, kuivauskaappeja ja kuivausrumpuja. Asiassa esitetyn selvityksen mukaan mainittuja pesulakoneita markkinoidaan lähinnä rakennusliikkeille, valtion ja kuntien hankintalaitoksille ja kiinteistöjen isännöitsijöille.

Hakija, Oy Electrolux Ab oli keväällä 1985 ostanut Oy Wärtsilä Ab:n Pietarsaaren tehtaiden kiinteistöpesulakoneita valmistavan tuotantolinjan. Mainituissa tehtaissa oli valmistettu pesukoneita, linkoja ja kuivausrumpuja. Lisäksi Oy Wärtsilä Ab oli markkinoinut yksinmyyntisopimuksen perusteella erään toisen suomalaisen yhtiön valmistamia kuivauskaappeja.

Mainitut Oy Wärtsilä Ab:n markkinoimat pesulakoneet olivat oranssin värisiä ja pesukoneen etupanelissa oli "uurrutusta". Tuotenimenä koneissa oli Oy Wärtsilä Ab:n vuodesta 1937 saakka erilaisissa tuotteissaan käyttämä nimi Peko, joka oli lyhennys nimestä Pietarsaaren Konepaja. Markkinoituihin linkoihin oli merkitty nimeksi Peko, pesukoneeseen Pekomatic, kuivausrumpuun Pekotropic ja kuivauskaappiin Peko Föhn.

Hakija, Oy Electrolux Ab muutti Pietarsaaren tehtaiden pesulakonetuotantoa asteittain siten, että siellä syksystä 1985 lähtien valmistettiin ainoastaan linkoja. Syksystä 1985 lähtien valmistetut lingot muutettiin väriltään punaisiksi. Myös muiden hakijan markkinoimien pesulakoneiden väri muutettiin punaiseksi. Hakijan markkinoimien punaisten pesukoneiden etupanelissa ei myöskään ollut "uurrutusta". Hakija lopetti Pietarsaaren tehtaiden aikaisemman pesulakonetuotannon mukaisten, oranssin väristen pesulakoneiden markkinoinnin tammikuussa 1986. Edellä mainittujen Suomessa valmistettujen kuivauskaappien markkinoinnin hakija lopetti vuonna 1985 kaappien valmistajan sanottua myyntisopimuksen irti.

Vastaaja, Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa oli aikaisemmin Oy Wärtsilä Ab:n yhteistoimintaliike toimien Oy Wärtsilä Ab:n valmistamien pesulakoneiden valtuutettuna huoltoliikkeenä ja markkinoiden sen valmistamia pesulakoneita. Hakija, Oy Electrolux Ab oli vuoden 1985 loppupuolella sanonut irti vastaajan ja Oy Wärtsilä Ab:n välisen huoltosopimuksen. Vastaaja oli toimiessaan Oy Wärtsilä Ab:n yhteistoimintaliikkeenä käyttänyt noin kymmenen vuoden ajan nimeä Pekopa, joka oli lyhennys nimestä Pesulakonepalvelu.

Oy Wärtsilä Ab:n ja hakijan keväällä 1985 solmiman yrityskaupan jälkeen vastaaja markkinoi edellä mainittuja Suomessa valmistettuja kuivauskaappeja. Vastaaja jatkoi myös Oy Wärtsilä Ab:n valmistamien linkojen ja kuivausrumpujen markkinointia. Vuoden 1986 alkupuolella vastaaja ryhtyi markkinoimaan erään toisen suomalaisen yhtiön valmistamia linkoja ja kuivausrumpuja. Lokakuussa 1985 vastaaja ryhtyi markkinoimaan Belgiassa valmistettuja pesukoneita.

Mainitut vastaajan markkinoimat kuivauskaapit, kuivausrummut ja lingot olivat oranssin värisiä. Myös Belgiassa valmistettu pesukone oli oranssin värinen ja sen etupanelissa oli "uurrutusta". Koneiden etupanelissa oli nimi Pekopa.

Markkinatuomioistuin toteaa, että siltä osin kuin kysymys on tuotemerkeistä Peko ja Pekopa, markkinatuomioistuin ei tutki asiaa toiminimi- tai tavaramerkkilain pohjalta.

Hakijan ja vastaajan markkinoimien po. pesulakoneiden tuotenimessä on ilmaisu Peko. Vastaajan markkinoimien pesukoneiden etupanelissa oleva "uurrutus" on samantyyppinen kuin hakijan aikaisemmin markkinoimissa po. pesukoneissa ollut "uurrutus". Vastaajan markkinoimien pesulakoneiden oranssi väri on lähes sama kuin hakijan aikaisemmin lyhyen ajan markkinoimien pesulakoneiden oranssi väri.

Mainitut hakijan aiemmin markkinoimat pesulakoneet eivät ole olleet ulkomuodoltaan omaperäisiä. Vastaajan markkinoimassa pesukoneessa on merkintä "made in Belgium". Pesulakoneiden ostajilla on erityisasiantuntemusta pesulakoneiden valmistuksesta ja markkinoinnista. Oy Wärtsilä Ab:n myytyä pesulakonetuotantonsa tilanne pesulakoneiden markkinoilla on muuttunut.

Edellä mainituilla perusteilla markkinatuomioistuin katsoo, että vastaajan markkinoimien pesulakoneiden nimi, väri ja pesukoneessa oleva "uurrutus" eivät ole voineet aiheuttaa sekaantumisvaaraa markkinoitujen pesulakoneiden kaupallisen alkuperän suhteen tai antaa harhaanjohtavaa kuvaa vastaajan markkinoiman pesukoneen maantieteellisestä alkuperästä. Siten hakemuksessa tarkoitettu vastaajan markkinointi ei ole ollut harhaanjohtavaa tai hakijan kannalta sopimatonta.

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU

Markkinatuomioistuin harkitsee oikeaksi hylätä Oy Electrolux Ab:n hakemuksen.

Oy Electrolux Ab velvoitetaan suorittamaan Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepalle oikeudenkäyntikuluina vaaditut kaksikymmentätuhatta (20 000) markkaa 16 prosentin korkoineen päätöksen tiedoksisaantipäivästä lukien.

Läsnä: Huttunen, puheenjohtaja, Valkonen, varapuheenjohtaja, Wilhelmsson, Aaltonen, Heiniö, Luukko, Maijala, Modeen ja Ollikainen.

---

[SV]

Oy Elektrolux Ab (sökanden) mot Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa (svaranden). Sökanden hade på våren 1985 köpt Oy Wärtsilä Ab:s produktionslinje i Jakobstad som tillverkar fastighetstvätterimaskiner. I nämnda fabriker hade tillverkats tvätterimaskiner, centrifuger och torktrummor. Därtill hade Oy Wärtsilä Ab på basen av ett ensamförsäljningsavtal marknadsfört torkskåp tillverkade av ett annat finskt bolag. I det vid marknadsföringen av nämnda orangefärgade tvätterimaskiner nyttjade produktnamnet förekom uttrycket Peko. Tvätterimaskinens frampanel var "räfflad".

Sökanden förändrade tvätterimaskinsproduktionen i nämnda fabriker stegvis så att man där från och med hösten 1985 tillverkade enbart centrifuger. Sökanden upphörde med marknadsföringen av de tvätterimaskiner vilka ingick i nämnda fabrikers tidigare tvätterimaskins produktion i januari 1986. Sökanden upphörde med marknadsföringen av ovannämnda i Finland tillverkade torkskåp år 1985 efter att skåptillverkaren sagt upp försäljningsavtalet.

Svaranden samarbetade tidigare med Oy Wärtsilä Ab genom att fungera som Oy Wärtsilä Ab:s auktoriserade serviceaffär och genom att marknadsföra dess tvättmaskiner. Svaranden hade då den verkat som samarbetare med Oy Wärtsilä Ab i cirka 10 års tid använt namnet Pekopa.

Efter det mellan Oy Wärtsilä Ab och sökanden våren 1985 ingångna företagsköpet marknadsförde svaranden ovannämnda i Finland tillverkade orangefärgade torkskåp. Svaranden fortsatte också med marknadsföringen av de av Oy Wärtsilä Ab tillverkade orangefärgade centrifugerna och torktrummorna. I början av år 1986 började svaranden marknadsföra orangefärgade centrifuger och torktrummor tillverkade av ett annat finskt företag. I oktober 1985 började svaranden marknadsföra i Belgien tillverkade orangefärgade tvättmaskiner på vilkas frampanel fanns "räfflor". På de av svaranden marknadsförda tvätterimaskinernas frampanel fanns namnet Pekopa.

I vartdera produktnamnet på de av sökanden och svaranden marknadsförda tvättmaskinerna förekom uttrycket Peko. Den "räffling" som fanns på frampanelen på de av svaranden marknadsförda tvättmaskinerna var av samma typ som den räffling som fanns på de av sökanden tidigare marknadsförda tvättmaskinerna. Den orangefärgen på de av svaranden marknadsförda tvättmaskinerna var nästan identisk med orangefärgen på de av sökanden tidigare under en kort tid marknadsförda tvätterimaskinerna.

Nämnda av sökanden tidigare marknadsförda tvätterimaskiner var inte till sin yttre form egenartade. På den av svaranden marknadsförda tvätterimaskinen fanns anteckning "made in Belgium". Köparna av tvätterimaskiner har specialsakkännedom om tillverkning och marknadsföring av tvätterimaskiner. Efter att Oy Wärtsilä Ab sålt sin tvätterimaskinsproduktion hade situationen på tvätterimaskinsmarknaden förändrats.

Namnet, färgen och den "räffling" som funnits på den av svaranden marknadsförda tvätterimaskinerna hade inte kunnat förorsaka fara för sammanblandning i fråga om de marknadsförda tvätterimaskinernas kommersiella ursprung eller ge en vilseledande bild beträffande den av svaranden marknadsförda tvätterimaskinen. Svarandens marknadsföring var inte vilseledande och inte heller otillbörlig med hänsyn till sökanden.

OtillbFörfL_1_§, OtillbFörfL_2_§ och OtillbFörfL_6_§

OY ELECTROLUX AB:S YRKANDE

Sökanden har yrkat att Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa med stöd av 1 och 2 § i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet 2 (OtillbFörfL) vid vite förbjuds att

1. marknadsföra tvättmaskiner, centrifuger, torktrummor och torkskåp vilka på grund av den i panelen använda räfflingen och orange färgen till sitt yttre kan förväxlas med de av sökanden tidigare marknadsförda ovannämnda tvätterimaskinerna,

2. i sin marknadsföring använda sådant uttryck som är ägnat att vilseleda konsumenten i fråga om produktens ursprung, såsom t.ex. att vid marknadsföringen av tvättmaskiner, centrifuger, torktrummor och torkskåp använda en beteckning som kan förväxlas med det kännetecken som sökanden i samband med marknadsföringen av ovannämnda tvätterimaskiner använt, samt

3. marknadsföra från utlandet importerade tvättmaskiner på ett sådant sätt att kundkretsen vilseleds ifråga om produkternas hemland på grund av att de av svaranden marknadsförda tvättmaskinernas och de av sökanden tidigare marknadsförda tvättmaskinernas utseende är så likartat.

Dessutom har sökanden yrkat att svaranden åläggs ersätta sökandens rättegångskostnader med 21 000 mark jämte ränta.

Oy Electrolux Ab köpte med ett avtal som trädde ikraft den 1.4.1985 av Oy Wärtsilä Ab Jakobstads fabrikers produktlinje för tillverkning av tvätterimaskiner. Före nämnda företagsköp svarade Wärtsilä för tillverkningen och marknadsföringen av de i Jakobstad producerade tvätterimaskinerna. Tillverkningen omfattade fastighetstvättmaskiner, centrifuger och torktrummor. Förutom detta marknadsförde Wärtsilä med ensamrätt torkskåp tillverkade av ett annat finskt bolag.

Svaranden, Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa var en av Wärtsilä auktoriserad seviceaffär, som förutom servicen av ovannämnda tvätterimaskiner marknadsförde från utlandet importerade tvättmaskiner för hotell- och stortvätteribruk. Svaranden hade ytterligare rätt att maknadsföra av Wärtsilä tillverkade tvätterimaskiner.

Sökanden fortsatte fram till hösten 1985 med tillverkning av likadana tvätterimaskiner som Wärtsilä hade tillverkat. På hösten 1985 ändrade sökanden utseendet på de maskiner som sökanden marknadsförde.

I enlighet med avtalsklausulerna i företagsköpet mellan sökanden och Wärtsilä övergick alla de med Wärtsiläs tvätterimaskinstillverkning sammanhörande immateriella rättigheterna till sökanden. Till dessa rättigheter hörde även Wärtsiläs bifirma PEKO.

Efter att ovannämnda företagsköp trätt ikraft fortsatte svaranden i enlighet med service- och marknadsföringsavtalet mellan bolaget och Wärsilä att samarbeta med sökanden. Förutom att svaranden skötte serviceuppdragen för de av sökanden tillverkade tvättmaskinerna fortsatte svaranden också med marknadsföringen av ifrågavarande tvätterimaskiner.

På grund av likheten ifråga om de marknadsförda tvätterimaskinerna hade svaranden genom att efterbilda de av sökanden marknadsförda tvätterimaskinerna förorsakat fara för sammanblandning mellan svarandens och sökandens tvätterimaskiner. Risken för sammanblandning ökades genom att likartade kännetecken användes på tvätterimaskinerna.

På grund av ovan relaterade marknadsföringsåtgärder och av vissa av personrelationer beroende omständigheter uppsades det mellan svaranden och Wärtsilä under sommaren 1985 ingångna service- och marknadsföringsavtalet, vilket genom företagsköpet övergick på sökanden och fortsatt med svaranden.

Trots att sökanden numera ändrat utseendet på de tvätterimaskiner som marknadsförs har inte den olägenhet som förorsakades av faran för sammanblandning mellan de av sökanden tidigare marknadsförda och de av svaranden nu marknadsförda tvätterimaskinerna avlägsnats. Genom att marknadsföra tvätterimaskiner med ett nästan identiskt utseende och genom att använda det på tvätterimaskinens frampanel tryckta kännetecknet PEKOPA, vilket kännetecken lätt kan sammanblandas med den av sökanden använda kännetecknet PEKO har svaranden förorsakat ovetskap om ursprunget ifråga om de marknadsförda tvätterimaskinerna. Förutom att PEKO är en av sökanden registrerad bifirma utgör det också ett inarbetat varumärke. Varumärket PEKO har varit i Oy Wärtsilä Ab:s användning allt sedan Wärtsilä år 1937 köpte aktiestocken i Pietarsaaren Konepaja Oy.

Av de svaranden marknadsförda tvätterimaskinerna har tvättimaskinerna importerats från Belgien, så vad dessa produkter ankommer är det inte fråga om en inhemsk produkt. Genom att marknadsföra tvätterimaskiner som till sitt utseende klart kan sammanblandas med de tvätterimaskiner som sökanden tidigare marknadsfört och vilka som kännt var inhemska tvätterimaskiner har svaranden på ett orättigmätigt sätt strävat till att dra nytta av den fördel som den omständigheten att produkten är inhemskt inneburit i marknadsföringen. Svaranden har också strävat till att utnyttja det goodwill värde som sökanden erhållit och att skada sökandens näringsverksamhet.

KOMMANDIITTIYHTIÖ PESULAKONEPALVELU PEPAS:S BEMÖTANDE

Svaranden har bestridit att dess förfarande skulle ha stridit mot OtillbFörfl och anhållit om att ansökan förkastas. Svaranden har därtill yrkat att sökanden åläggs ersätta svarandens rättegångskostnader med 20 000 mark jämte ränta.

Svaranden marknadsför standardmaskiner tillverkade av olika tillverkare. Svaranden har specialiserat sig på grundreparation och service av tvätterier.

Svaranden använder i marknadsföringen och på de maskiner som svaranden är represenant för tillverkrnas ursprungliga maskinskyltar och beteckningar. För underlättande av servicetjänsten fäster man på produkten företagets egna logon och kontaktuppgifter såsom i normal affärsverksamhet.

Ensamförsäljningsavtalet mellan Oy Wärtsilä Ab och tillverkaren av torkskåp har från tillverkarens sida uppsagts efter företagsköpet mellan Oy Electrolux Ab och Oy Wärtsilä Ab på grund av att det för samarbetet väsentliga villkoret som fanns i avtalet och enligt vilket "Wärtsilä köper och säljer avtalsprodukterna i sitt eget namn och för egen räkning ..." i samband med förutnämnda företagsköp naturligtvis upphörde att vara i kraft. Därtill uppsade sökanden serviceavtalet och började konkurrera med egen serviceverksamhet. Sökanden vägrade leverera reservdealr till de PEKO-maskiner som svaranden ännu innehade i stöd av Wärtsilä-avtalet.

Efter att sökanden av Oy Wärtsilä Ab köpt bolagets produktionslinje i Jakobstad vilken tillverkade tvätterimaskiner upphörde man stegvis med tillverkningen av alla Wärtsilä tvätterimaskiner, centrifuger och torktrummor av modell PEKO, det vill säga tillverkningen av alla i hemlandet utvecklade maskiner. Samtidigt överfördes tillverkningen av centrifuger från Danmark till produktionslinjen i Jakobstad. Efter företagsköpet började sökanden importera utländska konkurrerande produkter.

Den tidsperiod som avses i ansökan och på vilken vilseledandet grundar sig, är kort, från våren 1985 till januari 1986. Bakgrunden till ansökan är den rådande konkurrenssituationen på tvätterimaskinsmarknaderna och särskilt de förändringar som skett i företagens ågoförhållanden på grund av det mellan Oy Wärtsilä Ab och sökanden ingångna företagsköpet.

Standardtvätterimaskiner av olika märken är till det yttre formatet nästan likadana av den orsaken att de tekniska faktorerna inte ger rum för särdeles stora variationsmöjligheter. Färgen och utseendet på Oy Wärtsilä Ab:s och Oy Electrolux Ab:s maskiner vilka innan företagsköpet konkurrerade med varandra, har varierat enligt tillverkningsserierna olika år på det sätt som modeströmningarna vid ifrågavarande tidpunkt har förutsatt. Efter företagsköpet ändrade sökanden färgen på PEKO-maskinerna till röd, såsom i de övriga nordiska länderna då sökanden under olika märken och i olika färger marknadsförde samma maskiner till kunderna.

Svaranden marknadsför tvätterimaskiner, av vilka tvätterimaskinen är tillverkad utomlands. Alla de övriga maskinerna som svaranden marknadsför och vilka ansökan avser är inhemska. De produkter som svaranden marknadsför kan inte sammanblandas med sökandens i utlandet tillverkade produkter eller de i hemlandet tillverkade centrifugerna. Man får inte heller en felaktig bild av att de av svaranden marknadsförda produkterna skulle vara inhemska. På tvättmaskinen finns ju anteckningen "made in Belgium". Det förhåller sig tvärtom så att sökanden inom ramen för bifirman PEKO ger en felaktig bild av hur inhemska dess produkter är. Beteckningen PEKO representerade tidigare nästan helt inhemsk produktion, men för närvarande tillverkas en stor del av maskinerna utomlands. Efter företagsköpet står PEKO-produkturvalet på ett undantag när inte mer för inhemsk produktion.

Svaranden har sålt den första i Belgien tillverkade tvätterimaskinen först i oktober 1985. Före det såldes främst tvätterimaskiner tillverkade av Oy Wärtsilä Ab liksom även övriga av boalget tillverkade tvätterimaskiner. Svaranden har ännu några exemplar av de i ansökan avsedda gamla Wärtsilätillverkade PEKO maskinerna. Dessa maskiner tog slut på fabriken i slutet av år 1985. Svaranden började i början av år 1986 marknadsföra centrifuger och torkskåp tillverkade av ett annat finskt företag.

Svaranden har inte gett felaktiga uppgifter beträffande ursprunget på de maskiner svaranden marknadsför. Svaranden har aldrig påstått att de produkter som avses i den representation av Belgiska tvätterimaskiner som överförts på svaranden skulle vara inhemska.

I tvätterimaskins- och livsmedelsindustrin används ofta såsom ytbehandling av rostfritt står "räffling" eller ytborstning för att förhindra uppkomsten av skråmor i tillverkningsskedet av maskinerna. "Räffling" är en normal teknisk egenskap och inte någon ur maknadsföringsrättslig syn sett viktig relevant faktor. Även om variationsmöjligheterna vid användning av räffling inte är särdeles stora, är räfflingen på de maskiner som sökanden jämfört inte identisk. Räfflingen på de gamla PEKO-maskinerna (lätt räffling 35 mm) är ett resultat av handarbete. Den Belgiska räfflingen (kraftig räffling 50 mm) är gjord maskinellt.

Färgerna på tvätterimaskinerna har varierat med modet och kundernas önskemål. Även sökanden har samtidigt marknadsfört samma eller nästan identiska maskiner av olika märke och olika färg varvid något färgalternativ varit likadant eller påminnt mycket om utseendet på en konkurrerande produkt. Det här är vanligt på tvätterimaskinsmarknaderna.

Namndet PEKO är ursprungligen en förkortning av namnet Pietarsaaren Konepaja och det har använts som ett allmänt namn på produkterna från Oy Wärtsilä Ab:s Pietarsaaren Konepaja, senare Jakobstadsfabriken.

PEKOPA är en förkortning av namnet Pesulakonepalvelu. Det är fråga om en i firmalagen 3 § avsett sekundärt kännetecken, som har inarbetats i ungefär 10 års tid som ett kännetecken för en specialaffär för fastighetstvätterier vid marknadsföringen av tvätterimaskiner och medan svaranden verkat såsom samarbetsaffär med Oy Wärtsilä Ab. I ett skede har beteckningen använts i formen Pe.ko.pa. Man hade fortsatt med parallellanvändningen av PEKOPA- och PEKO beteckningarna i många år utan att innehavarana av PEKO-beteckningen skulle ha upplevt PEKOPA-beteckningen såsom störande, vilseledande eller att den skulle kunna sammanblandas med PEKO-beteckningen.

De produkter som avses med PEKOPA- och PEKO-beteckningarna marknadsförs inte åt en bred publik. Handel med, installering och service av tvätterimaskiner och apparatur utgör en egen specialbransch. Marknadsföringen av tvätterimaskiner riktar sig till en kundkrets som rpresenterar en speciell sakkännedom.

Någon sådan fara för sammanblandning på grund av svarandens marknadsföring har inte förorsakats. Det är fråga om marknadsföringen av en produktion som man ämnar upphöra med och som man upphört med. De i ansökan avsedda produkterna har inte ens egentligen konkurrerat sinsemellan. Vid den i ansökan avsedda tidpunkten har det ju varit fråga om marknadsföring av samma produktion som skall upphöra eller som upphört.

Svaranden har endast verkat såsom återförsäljare av maskiner av olika märke samt såsom serviceaffär för Wärtsiläs PEKOmaskiner. Svaranden har naturligtvis strävat till att dra nytta av Oy Wärtsilä Ab:s och av de andra tillverkarnas goodwillvärde då svaranden samarbetat med dessa tillverkare.

BEVISNING

I marknadsdomstolen har hörts som vittnen de av sökanden åberopade försäljningschef Leif Lindfors, produktdesigner Sven Svahnbäck och byggmästare Martti Rankka samt de av svaranden åberopade marknadsföringschef Ahti Länsisalmi, försäljningschef Aimo Haverinen och försäljningschef Timo Kyllönen.

MOTIVERINGARNA FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Sökanden och svaranden marknadsför tvätterimaskiner avsedda för fastighetstvätterier: tvätterimaskiner, centrifuger, torkskåp och torktrummor. I enlighet med den i ärendet företedda utredningen marknadsförs nämnda tvätterimaskiner närmast åt byggnadsföretag statens, och kommunernas anskaffningsinrättningar och åt disponenter för fastigheter.

Sökanden, Oy Electroluc Ab hade på våren 1985 av Oy Wärtsilä Ab köpt företagets produktionslinje vid Jakobstads fabriker, vilken tillverkade fastighetstvätterimaskiner. I nämnda fabriker hade tillverkats tvätterimaskiner, centrifuger och torktrummor. Därtill hade Oy Wärtsilä Ab på basen av ett ensamförsäljningsavtal marknadsfört torkskåp tillverkade av ett annat finskt bolag.

Nämnda av Oy Wärtsilä Ab marknadsförda tvätterimaskiner var orange till färgen och tvätterimaskinens frampanel var "räfflade". På maskinerna fanns som produktnamn det av Oy Wärtsilä Ab ända från år 1937 på sina olika produkter använda nämnet Peko, som var en förkortning av namnet Pietarsaaren Konepaja. På de marknadsförda centrifugerna hade antecknats namnet Peko, på tvättmaskinen Pekomatic, på torktrumman Pekotropic och på torkskåpet Peko Föhn.

Sökanden, Oy Electrolux Ab, ändrade tvätterimaskinsproduktionen vid Jakobstads fabriker stegvis så att där från och med hösten 1985 tillverkades endast centrifuger. Man ändrade färgen på de centrifuger som man började tillverka från och med hösten 1985 till röd. Man ändrade också färgen till röd på de andra tvätterimaskinerna som sökanden marknadsförde. Frampanelen på de av sökanden marknadsförda röda tvättmaskinerna var inte heller "räfflade". Sökanden upphörde i januari 1986 med marknadsföringen av orangefärgade tvätterimaskiner i enlighet med den tidigare tvätterimaskinsproduktionen vid Jakobstads fabriker. Sökanden upphörde med marknadsföringen av förutnämnda i Finland tillverkade torkskåp år 1985 efter att skåptillverkaren sagt upp försäljningsavtalet.

Svaranden, Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepa, samarbetade tidigare med Oy Wärtsilä Ab och verkade som auktoriserad seviceaffär för de av Oy Wärtsilä Ab tillverkade tvätterimaskinerna samt marknadsförde av Oy Wärtsilä Ab tillverkade tvätterimaskiner. Sökanden, Oy Electrolux Ab, hade i slutet av år 1985 sagt upp serviceavtalet mellan svaranden och Oy Wärtsilä Ab. Svaranden hade, då den verkat som Oy Wärtsilä Ab:s samarbetsaffär i cirka tio års tid använt namnet Pekopa, som var en förkortning av namnet Pesulakonepalvelu.

Efter den mellan Oy Wärtsilä Ab och sökanden på våren 1985 ingångna företagsaffären marknadsförde svaranden förutnämnda i Finland tillverkade torkskåp. Svaranden fortsatte också med maknadsföringen av de av Oy Wärtsilä Ab tillverkade centrifugerna och torktrummorna. I början av år 1986 började svaranden marknadsföra cenrifuger och torktrummor tillverkade av ett annat finskt företag. I oktober 1986 började svaranden marknadsföra i Belgien tillverkade tvättmaskiner.

Nämnda av svaranden marknadsförda torkskåp, torktrummor och centrifuger var orangefärgade. Även den i Belgien tillverkade tvättmaskinen var orangefärgad och på dess frampanel var "räfflade". På maskinernas frampanel fanns namnet Pekopa.

Marknadsdomstolen konstaterar att till den del som det är fråga om produktmärkerna Peko och Pekopa lämnar marknadsdomstolen ärendet utan prövning på basen av firma- och varumärkeslagen.

I produktnamnen för de av sökanden och svaranden marknadsförda ifrågavarande tvätterimaskinerna finns uttrycket Peko. "Räfflingen" på frampanelen på de tvättmaskiner som marknadsförs av svaranden är av samma typ som den "räffling" som fanns på de ifrågavarande tvättmaskiner som sökanden tidigare marknadsförde. Den orangefärg på de tvätterimaskiner som svaranden marknadsför är nästan samma som orangefärgen på de tvätterimaskiner som sökanden tidigare under en kort tid marknadsförde.

Nämnda av sökanden tidigare marknadsförda tvätterimaskiner har inte till sin yttre form varit egenartade. På den tvätterimaskin som svaranden marknadsför finns anteckningen "made in Belgium". Tvätterimaskinsköparna har special sakkännedom om tillverkningen och marknadsföringen av tvätterimaskiner. Efter att Oy Wärtsilä Ab sålt sin tvätterimaskinsproduktion har situationen förändrats på tvätterimaskinsmarknaderna.

På ovannämnda grunder anser marknadsdomstolen att namnet, färgen på de av svaranden marknadsförda tvätterimaskinerna och "räfflingen" på tvätterimaskinerna inte har kunnat förorsaka fara för sammanblandning ifråga om de marknadsförda tvätterimaskinernas kommersiella ursprung eller ge en vilseledande bild av de av svaranden marknadsförda tvättmaskinens geografiska ursprung. Sålunda har svarandens marknadsföring vilken ansökan avser inte varit vilseledande eller otillbörlig med hänsyn till sökanden.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen finner riktigt förkasta Oy Electrolux Ab:s ansökan.

Oy Electrolux Ab åläggs att ersätta Kommandiittiyhtiö Pesulakonepalvelu Pepas rättegångskostnader med yrkade tjugotusen (20 000) mark jämte 16 procents ränta från delfående av beslutet.

Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Aaltonen, Heiniö, Luukko, Maijala, Modeen och Ollikainen.