Legislator Case Law & Legislation
MT:1983:8 AI generated

Market court dismisses fine for continuing to distribute materials containing prohibited unsubstantiated cost comparison claims.

Case Number MT:1983:8
Court / Authority
Jurisdiction Finland (FI)
Decision Date
Outcome Dismissed

Legislator summary

AI generated

The market court dismissed the applicant's request to enforce a 100,000 mark fine against the respondent for distributing marketing materials containing prohibited cost comparisons. The court had previously ruled that the respondent's claims regarding savings from owning versus renting mats were based on unproven facts and violated good business practices. Although the new materials removed general percentage claims, the court found the specific case study and the respondent failed to prove the individual marketing situations met the required truthfulness standards.

Legislator headnote

AI generated

SopMenL 1 §; SopMenL 2 §: A cost comparison in marketing must be based on proven facts; continuing to distribute materials containing comparisons based on unproven facts, even without general percentage claims, constitutes a violation of good business practices.

Keywords

AI generated
unsubstantiated cost comparison good business practices marketing prohibition proven facts requirement market court fine truthfulness standard prohibited claims

Cited Legislation

AI generated
SopMenL 1 §
SopMenL 2 §
AI generated

Need to analyze how this precedent applies to your matter?

Cross-reference this judgment against statutes, commentaries, and subsequent citing case law inside Legislator AI.

Open in Legislator →

Full text

Oy Dust-Tex Ab (hakija) vastaan Oy Sanimat Ab (vastaaja). Vastaajaa oli markkinatuomioistuimen päätöksellä kielletty mm. käyttämästä markkinoimansa LA-omamaton ja hakijan markkinoiman vuokramaton kustannusvertailussa todistamattomiin seikkoihin perustuvia prosentuaalisia tai markkamääräisiä säästöväitteitä ja perusteena toteennäyttämätöntä sanottujen mattojen pesu- ja huoltotarpeen rinnastusta. Uudessa esitteessä ei ollut enää yleistä säästöprosenttiväitettä. Nimetyn liikkeenharjoittajan laskelma vuokramatoista LA-omamattoihin siirtymisellä saavutetuista säästöistä ei yksinään ollut kieltopäätöksen sanamuodon vastainen. Asetettua uhkasakkoa ei tuomittu maksettavaksi.

SopMenL_1§ SopMenL_2§

OY DUSTTEX AB:N VAATIMUS

Oy DustTex Ab on vaatinut, että markkinatuomioistuimen 9.6.1982 Oy Sanimat Ab:lle kieltomääräysten tehosteeksi asettama 100 000 markan uhkasakko tuomitaan maksettavaksi.

Markkinatuomioistuin kielsi päätöksellään n:o 1982:9 vastaajaa käyttämästä markkinoimansa LAomamaton ja hakijan markkinoiman vuokramaton kustannusvertailussa todistamattomiin seikkoihin perustuvia prosentuaalisia tai markkamääräisiä säästöväitteitä sekä käyttämästä sanotun kustannusvertailun perusteena toteennäyttämätöntä LAomamaton ja vuokramaton pesu ja huoltotarpeen rinnastusta.

Markkinatuomioistuin totesi päätöksen perusteluissa muun ohessa, että vastaaja oli perustanut mainosesitteensä ja kustannusvertailulomakkeensa seikkoihin, joita se ei ollut kyennyt osoittamaan riidattomiksi tosiasioiksi. Vastaajan käyttämät kustannusvertailut perustuivat todistamattomiin seikkoihin ja ne saattoivat olla omiaan johtamaan harhaan. Markkinatuomioistuin piti vertailuja hyvän tavan vastaisina ja hakijan kannalta sopimattomina.

Kieltopäätökseen johtaneessa oikeudenkäynnissä selvitettiin, että vuokramattojen suunniteltuihin vaihtoväleihin ja LA-omamatosta käytännössä saatuihin kokemuksiin perustuva rinnastus ei ollut yleistettävissä sekä että siihen perustuva kustannusvertailu ei täyttänyt markkinoinnissa tehtävän vertailun edellyttämää totuudellisvaatimusta. Myös selvitettiin, että LAomamaton käyttämisestä saattoi aiheutua suurempia huonetilojen siivouskuluja kuin vuokramaton käyttämisestä. Kustannusvertailussa oli niin ollen sivuutettu ovimattojen käyttäjien kannalta olennainen kustannuserä.

Markkinatuomioistuimen päätöksestä huolimatta vastaaja on jakanut LA-omamattoa koskevaa mainosesitettä, joka sisältää markkinatuomioistuimen päätöksessä kiellettyjä todistamattomiin seikkoihin perustuvia säästöväitteitä. Esitteessä oleva erään liikkeenharjoittajan lausunto sisältää LA-omamaton ja vuokramaton kustannusten markkamääräisen ja prosentuaalisen vertailun. Siinä on jopa erikseen mainiten sivuutettu muut siivouskulut lausumalla: "Päivittäistä puhdistusta ei ole erikseen arvioitu, koska se sisältyy kiinteisiin kuluihin." Lausunnon antajan toteamus, jonka mukaan hän on ollut siivouksellisen lopputuloksen kannalta yhtä tyytyväinen molempiin järjestelmiin, on vuorostaan sen laatuinen käytännössä saatu kokemus, johon markkinatuomioistuin perusteluissaan viittaa ja jollaista se ei ole pitänyt riittävänä selvityksenä siitä, että rinnastus voitaisiin yleistää kaikkiin olosuhteisiin.

OY SANIMAT AB:N VASTINE

Vastaaja on kiistänyt rikkoneensa markkinatuomioistuimen kieltopäätöstä.

Markkinatuomioistuimen kieltopäätös nojautui siihen tosiseikkaan, että vastaaja oli sitä ennen käyttänyt esitteissä ja kustannusvertailulomakkeissa valmiiksi painettuja vertailulukuja. Niillä oli väitetty, että vuokramattojen vaihdot kaksitoista, kaksikymmentäkuusi ja viisikymmentäkaksi kertaa vuodessa olisi korvattavissa LA-omamatoilla kolmella, kuudella ja kahdellatoista peruspuhdistuksella vuodessa. Kun vastaaja ei pystynyt tarpeeksi selvästi osoittamaan väitettä oikeaksi, mm. selvä todistusaineisto eli asiakkaiden vuosisopimukset olisi ollut pakko luovuttaa myös kilpailijan nähtäväksi, niin vastaajaa kiellettiin yleisesti mainosmielessä käyttämästä sanottua väitettä.

Hakemuksen perusteena olevassa esimerkkitapauksessa vastaajan edustaja on tutustunut asiakkaan tiloihin ja niihin seikkoihin, jotka vaikuttavat LA-omamattojen peruspuhdistustarpeeseen. Hän on arvioinut, että LA-omamattojen peruspuhdistusten määräksi riittää kuusi vuodessa tuossa nimenomaisessa tapauksessa. Vastaajan edustaja sai asiakkaalta tietää tällä olleiden vuokramattojen hinnan ja vaihtotiheyden. Niiden perusteella määräytynyttä asiakkaan ovimattojen senhetkistä vuosikustannusta on sitten vertailtu LA-omamattojen käyttämisestä tulevaisuudessa aiheutuviin kustannuksiin.

TODISTELU

MArkkinatuomioistuimessa on kuultu Oy Sanimat Ab:n todistajina yhtiön myyntipäällikköä Keijo Palmroosia. Hän on kertonut, että tarjotessaan asiakkaalle LA-omamattoja hän arvioi ensin, kuinka monta ja minkä suuruista mattoa tämä tarvitsee. Samoin hän selvittää, kuinka usein matot tulisi peruspuhdistaa. Mattojen määrä ja puhdistustarve arvioidaan aina asiakaskohtaisesti, ja tähän otetaan huomioon mm. arvioitu kulkijamäärä sekä katu-, piha- ja pysäköintialueet. Tämän arvion perusteella Palmroos tekee asiakkaalle laskelman LA-omamatoista aiheutuvista kustannuksista. Jos asiakkaalla on ennestään vuokramattoja, Palmroos vertaa arvioimiaan LA-omamattojen kustannuksia asiakkaan ilmoittamiin vuokramattojen kustannuksiin.

Markkinatuomioistuimessa on lisäksi kuultu todistajana markkinointitoimiston omistajaa Esa Niskasta.

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT

Markkinatuomioistuin on 9.6.1982 antamassaan kieltopäätöksessä n:o 1982:9 muun ohessa kieltänyt Oy Sanimat Ab:tä 100 000 markan sakon uhalla käyttämästä markkinoimansa LA-omamaton ja hakijan markkinoiman vuokramaton kustannusvertailussa 1. todistamattomiin seikkoihin perustuvia prosentuaalisia tai markkamääräisiä säästöväitteitä ja 2. perusteena toteennäyttämätöntä sanottujen mattojen pesu- ja huoltotarpeen rinnastusta.

Kieltopäätöksen perusteluissa markkinatuomioistuin lausui:

"___ vastaajat ___ ovat pääasiallisesti syksyllä 1981 jakaneet mainosesitettä 'LA-omamatto. Haastaa muut ovimatot. Eduksesi.' Siinä ovat olleet mm. seuraavat lausumat.

- 'Hanki LA-omamatto, se vie suoraan säästölinjalle, säästö jopa 40 % ___.'

Lisäksi mainosesitteessä on esitetty erään nimetyn liikkeenharjoittajan laskelma vuokramatoista LA-omamattoihin siirtymisellä saavutetuista markkamääräisistä säästöistä.

Vastaajat ovat lisäksi markkinoinnissa käytetyissä painetuissa lomakkeissa verranneet LA-omamaton ja vuokramaton vuotuisia käyttökustannuksia. LA-omamaton vuotuisiksi kustannuksiksi on ilmoitettu maton kauppahinnan viidesosan ja maton vuotuisten huoltomenojen summa. Huoltomenojen suuruus riippuu paitsi maton koosta myös pesukertojen määrästä. Vertailun lähtökohtana on mainittuun lomakkeeseen painettu kohta, jonka mukaan LAomamaton 'pesukerrat 3, 6, 12 kertaa vuodessa vastaavaat öljykyllästettyjen mattojen vaihtovälejä 4, 2, 1 -viikkoa'.

Mainosesitteen säästöprosenttiväitteellä ja säästöesimerkillä sekä käyttökustannuslomakkeen laskelmalla vastaajat ovat vertailleet LA-omamaton kustannuksia vuokramaton kustannuksiin.

Kustannusvertailussa LA-omamaton eduksi saadut tulokset perustuvat pääasiallisesti siihen rinnastukseen, että LA-omamatto tarvitsisi pesettää keskimäärin noin neljä kertaa harvemmin kuin vuokramatto. Tämä rinnastus puolestaan perustuu lähinnä vuokramattojen suositeltuihin vaihtoväleihin sekä LA-omamatosta käytännössä saatuihin kokemuksiin. Tätä ei kuitenkaan voida pitää riittävänä selvityksenä siitä, että tämä pesutarpeen rinnastus olisi vastaajien suorittamalla tavalla yleistettävissä kaikkiin olosuhteisiin ja että siihen perustuva kustannusvertailu täyttäisi markkinoinnissa tehtävän vertailun edellyttämän totuudellisuusvaatimuksen.

VTT:n 5.11.1980 suorittaman tutkimuksen mukaan vuokramaton yli kulkeutui likaa 1-2 % mattoon jääneen lian määrästä. LA-omamaton vastaavat luvut olivat 8-12 %. Tutkimus osoittaa, että LAomamaton käyttämisestä saattaa aiheutua suurempia huonetilojen siivouskuluja kuin vuokramaton käyttämisestä. Kustannusvertailussa on kuitenkin sivuutettu ko. ovimattojen käyttäjien kannalta olennaiset lialta suojeltavien sisätilojen siivouskustannukset.

Markkinatuomioistuin katsoo edellä mainituilla perusteilla, että vastaajat ovat perustaneet mainosesitteensä ja em. lomakkeensa kustannusvertailun seikkoihin, joita he eivät ole kyenneet osoittamaan riidattomiksi tosiasioiksi. Kustannusvertailut eivät sitten perustu todistettuhin seikkoihin ja ne saattavat olla omiaan johtamaan harhaan. Tämän vuoksi vertailuja on pidettävä hyvän liiketavan vastaisina ja hakijoiden kannalta sopimattomina.---"

Markkinatuomioistuimen edellä selostetun kieltopäätöksen jälkeen Oy Sanimat Ab on jakanut esitettä "LA-omamatto. Haastaa muut ovimatot. Eduksesi." osittain muutettuna. Aikaisempi lausuma "Hanki LA-omamatto, se vie suoraan säästölinjalle, säästö jopa 40 %", joka oli esitteen keskuaukeaman hallitseva lausuma, on uudessa esitteessä muutettu muotoon "Hanki LA-omamatto, se vie suoraan säästölinjalla puhtauteen." Siten uudessa esitteessä ei enää ole yleistä säästöprosenttiväitettä. Nimetyn liikkeenharjoittajan laskelma vuokramatoista LA-omamattoihin siirtymisellä saavutetuista säästöistä ei yksinään ole markkinatuomioistuimen kieltopäätöksen sanamuodon vastainen.

Vastaaja on markkinatuomioistuimen kieltopäätöksen jälkeen poistanut käyttökustannuslomakkeistaan painetun kohdan, jonka mukaan LA-omamaton "pesukerrat 3, 6, 12 vuodessa vastaavat öljykyllästettyjen mattojen vaihtovälejä 4,2, 1 -viikkoa". Käyttökustannuslomake ei siten enää sisällä yleistä po. mattojen pesu- ja huoltotarpeen rinnastusta. Hakija ei ole näyttänyt, etteikö LA-omamattojen yksittäisissä markkinatilanteissa käytettäisi todistelun mukaista menettelyä, jossa ensin arvioidaan asiakaskohtainen mattojen tarve ja niiden vuotuisten peruspuhdistusten määrä sekä näin syntyvät kustannukset. Hakija ei ole myöskään näyttänyt, että po. mattojen kustannusvertailua tehtäisiin yksittäisissä markkinointitilanteissa siten, että vertailu perustuisi mattojen yleiseen pesu- ja puhdistustarpeen rinnastukseen.

Edellä olevilla perusteilla markkinatuomioistuin katsoo jääneen näyttämättä, että vastaaja olisi rikkonut markkinatuomiistuimen kieltopäätöstä.

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU

Vaatimus markkinatuomioistuimen 9.6.1982 Oy Sanimat Ab:lle määräämän kiellon tehosteeksi asetetun uhkasakon tuomisemisesta maksettavaksi hylätään.

Läsnä: Huttunen, puheenjohtaja, Valkonen, varapuheenjohtaja, Wilhelmsson, Aaltonen, Heiniö, Henriksson, Jääsalo, Ojala ja Ollikainen

---

[SV]

Oy Dust-Tex Ab (sökanden) mot Oy Sanimat Ab (svaranden). Svaranden hade medelst marknadsdomstolens beslut bl.a. förbjudits att i en kostnadsjämförelse mellan den av svaranden marknadsförda LA-egenmattan och den av sökanden marknadsförda hyresmattan använda procentuella eller markbeloppsmässiga inbesparingspåståenden, som grundade sig på ostyrkta omständigheter. Likaså hade svaranden förbjudits att såsom grund för nämnda kostnadsjämförelse använda en ostyrkt generalisering beträffande sagda mattors tvätt- och servicebehov. I den nya broschyren fanns inte längre något allmänt påstående om procentuell inbesparing. En namngiven affärsidkares uträkning över de inbesparingar som uppnåtts vid övergång från hyresmattor till LA-egenmattor var inte ensam för sig stridande mot förbudsbelutets ordalydelse. Det utsatta vitet utdömdes inte.

OtillbFörfL_1_§ och OtillbFörfL_2_§

OY DUSTTEX AB:S YRKANDE

OY DustTex Ab har yrkat att det vite om 100 000 mark marknadsdomstolen 9.6.1982 förelagt Oy Sanimat Ab i syfte att förstärka förbud utdömes.

Marknadsdomstolen förbjöd i sitt utslag n:o 1982:9 svaranden att i samband med en kostnadsjämförelse mellan LAegenmattan och en av sökanden marknadsförd hyresmatta använda procentuella eller i mark angivna påståenden om inbesparing, vilka grundar sig på ostyrkta fakta, samt att som grund för sagda kostnadsjämförelse använda en ostyrkt jämförelse angående behovet att tvätta och underhålla LAegenmattan och hyresmattan.

Marknadsdomstolen konstaterade i motiveringarna för sitt avgörande bland annat att svaranden hade grundat sin reklambroschyr och kostnadsjämförelseblankett på omständigheter, som den inte kunde visa vara ostridiga fakta. De kostnadsjämförelser svaranden använde grundade sig på ostyrkta fakta och kunde vara ägnade att vara vilseledande. Marknadsdomstolen ansåg jämförelserna strida mot god affärssed och vara otillbörliga ur sökandens synvinkel sedda.

Under den rättegång som ledde till förbudet reddes ut att en jämförelse som baserade sig på de planerade bytesintervallerna för bytesmattorna och de praktiska erfarenheter man hade av LA-mattan inte gick att generalisera samt att en kostnadsjämförelse som grundade sig på jämförelsen inte uppfyllde kraven på sanning vid jämförelse i marknadsföringen. Man redde också ut att en användning av LA-egenmattan kunde medföra högre städningskostnader för rumsutrymmen än vad en användning av hyresmattan medförde. Man hade vid kostnadsjämförelsen sålunda förbigått en ur dörrmatteanvändarnas synpunkt sedd väsentlig kostnadspost.

Trots marknadsdomstolens utslag har svaranden distribuerat en reklambroschyr rörande LA-egenmattan, som innehåller de i marknadsdomstolens utslag förbjudna påståendena om inbesparing, vilka grundar sig på ostyrkta fakta. I broschyren förekommer ett uttalande av en näringsidkare, i vilket ingår en i mark angiven och procentuell jämförelse angående LA-egenmattans och hyresmattans kostnader. Man har rent av med ett skilt omnämnande förbigått de övriga städningskostnaderna genom att säga: "Den dagliga rengöringen har inte skilt uppskattats till värdet, eftersom den ingår i de fasta kostnaderna." Avgivarens av uttalandet konstaterande att han i fråga om det städmässiga slutresultatet är lika nöjd med båda systemen är i sin tur en sådan i praktiken erhållen erfarenhet, som marknadsdomstolen i sina motiveringar hänvisar till och som den inte ansåg vara en tillräcklig utredning över att jämförelsen skulle kunna generaliseras att gälla alla förhållanden.

SANIMAT AB:S BEMÖTANDE

Svaranden har bestridit att den brutit mot marknadsdomstolens förbud.

Marknadsdomstolens förbud grundade sig på det faktum att svaranden innan det i broschyrer och kostnadsjämförelserblanketter använt färdigt tryckta jämförelsesiffror. Med stöd av dessa siffror hade man påstått att man kunde ersätta hyresmattornas byten tolv, tjugosex och femtiotvå gånger i året med tre, sex och tolv grundrengöringsgånger för LA-egenmattorna i året. Då svaranden inte tillräckligt tydligt kunde styrka påståendets riktighet, bl.a. skulle man ha varit tvungen att för en konkurrent förete det självklara bevismaterialet, kundernas årsavtal, förbjöds svaranden att allmänt i reklamsyfte använda sagda påstående.

I det exempelfall som ligger till grund för ansökan har svarandens representant bekantas sig med kundens utrymmen och de omständigheter, som inverkar på behovet av grundrengöring av LA-egenmattan. Eepresentanten har beräknat att det årliga tillräckliga antalet grundrengöringar för LA-egenmattornas del i detta specifika fall uppgår till sex. Svarandens representant fick av kunden uppgifter angående priset på och bytesintervallerna för de bytesmattor som funnits här. Den dåtida årskostnaden för dörrmattorna, som bestämts utgående från dessa uppgifter, har sedan jämförts med de kostnader, som i framtiden uppstår vid en användning av LA-egenmattor.

BEVISNING

I marknadsdomstolen har som Oy Sanimat Ab:s vittne hörts bolagets försäljningschef Keijo Palmroos. Han har berättat, att då han åt en kund erbjuder LA-egenmattor, han först beräknar hur många och hur stora mattor kunden behöver. Han utreder samtidigt hur ofta mattorna borde grundrengöras.Mattmängden och rengöringsbehovet beräknas alltid skilt för varje kund och härvid beaktas bl.a. det beräknade antalet beträdare samt gatu-, gårds- och parkeringsområdena. Utgående från denna beräkning uppgör Palmroos åt en kund en kostnadskalkyl över LA-egenmattornas kostnader. Om kunden tidigare har hyresmattor jämför Palmroos sina kalkyler över LA-egenmattornas kostnader med de kostnader för hyresmattor kunden uppgivit.

I marknadsdomstolen har som vittne dessutom hörts ägaren av en marknadsföringsbyrå Esa Niskanen.

MOTIVERINGARNA FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen har i sitt förbudsbeslut 9.6.1982 n:o 1982: 9 bland annat förbjudit Oy Sanimat Ab vid vite av 100 000 mark att vid kostnadsjämförelse mellan den av Oy Sanimat Ab marknadsförda LA-egenmattan och den av sökanden marknadsförda hyresmattan

1. använda procentuella eller i mark angivna påståenden om inbesparing, vilka grundar sig på ostyrkta fakta och

2. som grund för kostnadsjämförelsen använda en ostyrkt jämförelse av sagda mattors behov av tvätt och underhåll.

I motiveringarna till förbudet uttalade marknadsdomstolen:

" - - - svarandena - - - har huvudsakligen under hösten 1981 delat ut en reklambroschyr med innehållet "LA-egenmattan. Utmanar de övriga dörrmattorna. Till din fördel." I broschyren har ingått bl.a. följande uttalanden.

- Skaffa Dig en LA-egenmatta, den leder Dig direkt in på sparlinjen, inbesparlinjen t.o.m. 40 %.

Dessutom har man i reklambroschyren presenterat en namngiven affärsidkares kalkyl över de årliga inbesparingarna vid övergång från hyresmattor till LA-egenmattor.

Svarandena har dessutom på de i sin marknadsföring använda tryckta blanketterna jämfört LA-egenmattans och hyresmattans årliga brukskostnader. Som årliga kostnader för LA-egenmattan har man angivit en summa uppgående till en femtedel av mattans inköpspris och mattans årliga underhållskostnader. Underhållskostnadernas storlek beror förutom på mattans storlek även på antalet tvättomgånger. Som utgångspunkt för jämförelsen till en punkt i blanketten enligt vilken antalet årliga tvättomgångar för en LA-egenmatta "3, 6, 12 gånger motsvarar bytesintervallerna för de oljeimpregnerade mattorna 4, 2, 1 veckor".

Med påståendet om inbesparingsprocent en i reklambroschyren och sparexmplet samt kalkylen på brukskostnadsblanketten har svarandena jämfört LA-egenmattans kostnader med hyresmattans kostnader.

Resultaten i kostnadsjämförelsen till LA-egenmattans fördel grundar sig huvudsakligen på en utgångspunkt enligt vilken LA-egenmattan skulle behöva tvättas cirka fyra gånger mera sällan än hyresmattan. Denna jämförelse i sin tur grundar sig närmast på de rekommenderade bytesintervallerna för hyresmattor och de praktiska erfarenheter man erhållit beträffande LA-egenmattan. Detta kan dock inte anses som en tillräcklig utredning över att denna jämförelse beträffande tvättbehovet på det sätt svaranden anfört skulle gå att generalisera att gälla alla förhållanden och att en därpå grundande kostnadsjämförelse skulle uppfylla kravet på sanning som förutsätts för en jämförelse i marknadsföringen.

Enligt en undersökning utförd av STFC 5.11.1980 var den mängd smuts som inte blev i hyresmattan 1 - 2 % av den mängd som stannade i mattan. För LA-egenmattans vidkommande var motsvarande siffror 8 - 12 %. Undersökningen utvisar att en användning av LA-egenmattan kan medföra högre kostnader för städning av rumsutrymmena än vad användningen av hyresmattan medför. I kostnadsjämförelsen har dock dessa ur dörrmatteanvändarnas synvinkel sedda väsentliga kostnader för städning av de inre utrymmen, som måste skyddas mot smuts, förgbigåtts.

På ovan anförda grunder anser marknadsdomstolen svarandena grundat sin reklambroschyr och ovannämnda kostnadsjämförelseblankett på omständigheter, vilka de inte ostridigt kunnat visa utgöra styrkta fakta. Kostnadsjämförelserna grundar sig sålunda inte på styrkta fakta och kan vara ägnade att vara vilseledande. Av denna orsak bör jämförelserna anses stridande mot god affärssed och vara otillbörliga ur sökandenas synvinkel sedda. - -

Efter det ovan refererade förbud givits av marknadsdomstolen har Oy Sanimat Ab delat ut broschyren "LA-egenmattan. Utmanar de övriga dörrmattorna. Till Din fördel." i delvis förändrad form. Det tidigare uttalandet "Skaffa Dig en LA-egenmatta, den leder Dig direkt in på sparlinjen, inbesparingen t.o.m. 40 %," som var det dominerande uttalet på broschyrens mittuppslag, har i den nya broschyren erhållit lydelsen "Skaffa Dig en LA-egenmatta, den leder Dig på sparlinjen direkt till renhet." I den nya borschyren finns sålunda inte något generellt påstående om inbesparingsprocent. Den med namn angivna affärsidkarens kalkyl om uppnådda inbesparingar vid övergång från hyresmattor till LA-egenmattor strider inte ensam för sig mot ordalydelsen i marknadsdomstolens förbud.

Efter det marknadsdomstolens förbud givits har svaranden ur sina kostnadsjämförelseblanketter avlägsnat punkten, enligt vilken "antalet årliga tvättomgångar, 3, 6, 12 gånger motsvarar bytesintervallerna för de oljeompregnerade mattorna 4, 2, 1 veckor". Brukskostnadsblanketten innehåller sålunda inte längre en generell jämförelse angående tvätt- och rengöringsbehovet för ifrågavarande mattor. Sökanden har inte visat att i de enskilda marknadsföringssituationerna beträffande LA-egenmattan inte skulle tillämpas ett vid bevisningen anfört förfarande, där man först för var kunds del bedömt behovet av mattor och dessas årliga antal grundrengöringar samt de kostnader som sålunda uppstår. Sökanden har inte heller visat att i den enskilda marknadsföringdssituationen kostnadsjämförelsen beträffande mattorna skulle utföras sålunda att jämförelsen skulle grunda sig på en allmän jämförelse av mattornas tvätt- och underhållsbehov.

På ovan anförda grunder anser marknadsdomstolen det ostyrkt att svaranden skulle ha brutit mot marknadsdomstolens förbud.

MARKNADSDOMSTOLEN AVGÖRANDE

Yrkandet att det marknadsdomstolen 9.6.1982 OY Sanimat Ab förelagda vite i syfte att för stärka förbud utdömes förkastas.

Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Aaltonen, Heiniö, Henriksson, Jääsalo, Ojala och Ollikainen.