Consumer Protection Act prohibits misleading advertising implying state supervision or lawyer services without qualification.
Legislator summary
AI generatedThe Market Court ordered Mauri Mantere to be fined and prohibited from making specific misleading claims in his advertising. Mantere argued that his association was supervised by the Ministry of Justice and that he could not always disclose his non-lawyer status. The court ruled that implying state supervision creates an unfair impression of special status and using terms like 'legal affairs office' misleads consumers into believing a lawyer is providing the service.
Legislator headnote
AI generatedKSL 2 luku 1 §; KSL 2 luku 2 §; KSL 2 luku 7 §: Advertising that implies state supervision of an association or suggests services are provided by a lawyer when they are not constitutes misleading information prohibited under the Consumer Protection Act.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
KA vastaan oikeudenkäyntiasiamies Mauri Mantere (vastaaja). Markkinoinnissa esitetyt virheelliset viittaukset siihen, että oikeusministeriö valvoisi Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys r.y:n jäseniä, olivat sopimattomia. Ilmaisu "lakiasiaintoimisto" antoi vaikutelman, että kysymys olisi lakimiehen palvelusten markkinoinnista. Kun vastaaja ei ollut lakimies eikä hänen palveluksessaan päätoimisesti työskennellyt lakimiestä, mainittu ilmaisu ja yleinen viittaus lakiasioiden hoitoon olivat sopimattomia.
KSL_2_luku_1_§
KULUTTAJAASIAMIEHEN HAKEMUS
Vaatimukset
KA on vaatinut, että Mauri Manteretta kuluttajansuojalain (KSL) 2 luvun 1, 2 ja 7 §:n nojalla sakon uhalla kielletään markkinoinnissaan
1) viittaamasta siihen, että Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. on oikeusministeriön valvoma yhdistys; 2) käyttämästä sanaa "lakiasiaintoimisto" tai muuta ilmaisua, jota hallitsee "laki"sana; sekä 3) jättämästä kertomatta koulutuksensa, mikäli hän käyttää ilmaisua, joka viittaa siihen, että hän ammattimaisesti suorittaa oikeudenkäyntiasiamiehen tehtäviä.
Hakemuksen tausta
Mantere on markkinoinut oikeuspalvelujaan sanomalehdissä julkaistuilla ilmoituksilla. Lehti-ilmoitukset ovat olleet yhteisilmoituksia, joissa hän on esiintynyt Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n jäsenenä. Yhteisilmoituksissa on ollut seuraava teksti: "Näiden lakiasiaintoimistojen asiamiehet ovat Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n valvomia jäseniä. Yhdistystä valvoo oikeusministeriö." Vaihtoehtoisesti on käytetty tekstiä "Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistyksen valvomia jäseniä". Ilmoitukset on sijoitettu joko "Lakiasiaintoimistoja" tai "Oikeusasiaintoimistoja" -otsikon alle.
Vaatimusten perusteet
1)-kohta
Suomen Asianajajaliitto valvoo jäsentensä toimintaa lakiin perustuen. Lisäksi liiton jäsenten toiminta on myös oikeuskanslerin valvonnan alaista. Asianajajaliiton jäsenet markkinoivat oikeuspalvelujaan yhteisilmoituksilla sanomalehtien rivi-ilmoitusten joukossa. Nyt käsiteltävänä olevaa markkinointia suoritetaan samalla tavalla ja yhteisilmoitukset julkaistaan yleensä asianajajaliiton ilmoitusten läheisyydessä. Kuluttaja, joka sanomalehti-ilmoituksen perusteella hakee oikeuspalveluja, ei yleensä ole perehtynyt lainsäädäntöön, joka sääntelee näitä palveluksia tarjoavien toimistojen nimityksiä ja toimistojen haltijoiden kelpoisuusehtoja. Markkinointi, jossa ilmoitetaan toiminnan olevan viranomaisten valvonnan alaista, on omiaan herättämään kuluttajissa tavanomaista suurempaa luottamusta.
Yhdistyslain mukaan oikeusministeriö valvoo kaikkien rekisteröityjen yhdistysten toimintaa. Valvonnan korostaminen markkinoinnissa luo kuitenkin vaikutelman, että kysymyksessä oleva yhdistys olisi muista rekisteröidyistä yhdistyksistä poikkeavassa asemassa. Vaikutelmaa korostaa vielä se seikka, että asianajajaliitto on lain nojalla erityisen ja jatkuvan valvonnan kohteena.
Mantereen markkinointi on tältä osin kuluttajien kannalta sopimatonta ja näin ollen KSL 2 luvun 1 §:n 1 momentin vastaista.
2)-kohta
Nykysuomen sanakirjan määritelmän mukaan sana "lakimies" tarkoittaa samaa kuin lainoppinut, juristi, tuomari. Yleisessä kielenkäytössä sanaa "lakimies" käytetään määritelmän mukaisesti oikeustieteen kandidaatin tutkinnon, sitä vastaavan aikaisemman tutkinnon tai sitä korkeamman oikeustieteellisen tutkinnon suorittaneesta henkilöstä.
Sanomalehti-ilmoitus, jossa käytetään sanayhdistelmää "lakiasiaintoimisto" tai jossa sana "laki" on hallitsevassa asemassa, on omiaan luomaan kuluttajissa vaikutelman, että toimiston hoidosta vastaa lakimieskoulutuksen saanut henkilö. Mantere ei ole suorittanut oikeustieteellistä tutkintoa. Siten hänen käyttämänsä markkinointi-ilmaisu "lakiasiaintoimisto" on harhaanjohtava ja näin ollen ristiriidassa KSL 2 luvun 2 §:n kanssa.
3)-kohta
Monet oikeuspalveluja tarvitsevat kuluttajat saavat tietoja näitä palveluja tarjoavista elinkeinonharjoittajista pääasiassa lehti-ilmoittelun perusteella. Tämä lehti-ilmoittelu on etupäässä ns. rivi-ilmoittelua. Tunnusomaista tälle markkinointimuodolle on, että mainoksiin sisältyy varsin vähän asiatietoja. Kuluttaja, joka tekee päätöksensä oikeuspalvelujen hankkimisesta pelkästään rivi-ilmoituksen perusteella, ei vallitsevan käytännön perusteella saa minkäänlaista tietoa asianajajaliittoon kuulumattomien elinkeinonharjoittajien pätevyydestä. Kuluttajan taloudellisen turvallisuuden kannalta on erityisen tärkeää, että hän päätöksentekotilanteessa on tietoinen siitä, millä muodollisella pätevyydellä oikeudenkäyntipalveluja tarjoava elinkeinonharjoittaja ammattiaan harjoittaa.
Suomessa ollaan yleisesti sitä mieltä, että koulutus pätevöittää tiettyjen tehtävien hoitamiseen. Tämän näkemyksen ilmentymänä voidaan pitää esimerkiksi valtion viroille asetettuja pätevyysvaatimuksia sekä eräiden ammattien harjoittamisen edellytykseksi säädettyjä ammattitutkintoja.
Mantereen markkinointi, jossa hän sijoittamalla mainoksensa sellaisen otsikon alle tai osallistumalla yhteisilmoitukseen, joka viittaa siihen, että hän ammatikseen suorittaa oikeudenkäyntiasiamiehen tehtäviä ja josta puuttuu hänen koulutustaan koskeva tieto, on ristiriidassa KSL 2 luvun 1 §:n 2 momentin kanssa.
MANTEREEN VASTINE
Mantere on kiistänyt markkinointinsa olevan KSL:n vastaista. Hän on vaatinut, että KA:n vaatimukset hylätään.
1)-kohta
Mantere on Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n jäsen. Rekisteröitynä yhdistyksenä po. yhdistys on oikeusministeriön valvonnan alainen. Oikeusministeriö on yhdistyksen rekisteröidessään mm. yhdistyslain 27 §:n edellyttämällä tavalla todennut, ettei yhdistys toimi vastoin lakia ja hyviä tapoja. Oikeusministeriön yhdistysrekisteritoimistolla on muutoinkin pitkälle menevät valvontavaltuudet. Eräitä yhdistyksiä on määrätty lakkautettavaksikin oikeusministeriön päätöksen nojalla. Siten oikeusministeriö kiistattomasti valvoo yhdistyksiä.
Oikeusministeriö valvoo kaikkia yhdistyksiä ja kuhunkin yhdistykseen kohdistuva valvonta riippuu yhdistyksen luonteesta ja sen toiminnan tavoitteista. Valvonnan saattaminen yleisön tietoon on jokaisen yhdistyksen oma asia. Mantere ja muut po. ilmoitukseen osallistuneet ovat katsoneet tarpeelliseksi antaa yleisölle tiedon siitä, miten ja kenen toimesta po. yhdistyksen jäsenten valvonta on järjestetty. Tämän järjestelmän vallitessa viittaus valvontaan on asianmukainen. Viitauksen käyttämisestä on nyttemmin luovuttu.
2)-kohta
Mantere ei ole suorittanut oikeustieteellistä tutkintoa eikä hänen palveluksessaan ole tällaista henkilöä. Mantere on koulutukseltaan merkonomi ja hän on suorittanut siihen liittyvän oikeusopin jatkotutkinnon. Mantere on suorittanut myös kiinteistönvälittäjän tutkinnon ja on laillistettu kiinteistönvälittäjä. Hän on vuodesta 1970 lähtien harjoittanut ammatikseen lakiasioiden hoitamista, vuodesta 1980 alkaen itsenäisesti.
Lakiasiaintoimisto nimitystä ovat perinteisesti käyttäneet muutkin kuin oikeustieteellisen tutkinnon suorittaneet henkilöt. KSL:n voimaantulo ei voi tehdä tällaista vakiintuneeseen tapaan perustuvaa käytäntöä lainvastaiseksi.
Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n jäseneksi hyväskytään vain määrätynlaisen käytännön asianajokokemuksen omaavia henkilöitä. Mantereen jäsenyys mainitussa yhdistyksessä ja pitkäaikainen ammatinharjoittaminen ovat osoituksena siitä, että Mantere pystyy hoitamaan lakiasioita. Muodollisen tutkinnon puuttuminen ei osoita sitä, että henkilö ei olisi muutoin kykenevä ja pätevä hoitamaan lakiasioita. KA:n tarkoittamaa ilmaisua ei enää käytetä.
3)-kohta
Mantere on syyskuusta 1982 alkaen ilmoituksissaan kertonut, että hän on merkonomi ja laillistettu kiinteistönvälittäjä.
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT
Mantere hoitaa ammattimaisesti kuluttajien lakiasioita. Hän on koulutukseltaan merkonomi ja on laillistettu kiinteistönvälittäjä. Mantere ei ole suorittanut tuomarinvirkaan vaadittavaa tutkintoa.
Mantere on Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n jäsen. Yhdistyksen sääntöjen 2 §:n mukaan "Yhdistyksen tarkoituksena on koota eri puolilla maata olevat asianajotehtävissä työskentelevät itseoppineet ja myös lainopillisen tutkinnon suorittaneet henkilöt, jotka eivät kuulu Suomen Asianajajaliittoon, jäseninään kiinteään yhteistoimintaan omien yleisten etujensa parantamiseksi, vastuuntunnon kohottamiseksi sekä ammattipätevyyden kehittämiseksi ja edistää heidän yhteisiä harrastuksiaan sekä ammattietujaan ja -oikeuksiaan. Yhdistys toimii muutenkin siten, että sen jäsenet muodostavat hyvää asiamiestapaa ja hyvää asioiden hoitoa noudattavan asiamieskunnan."
Mantere markkinoi palveluksiaan po. alalle tavanomaisella tavalla sanomalehtien liike- ja ammattiosoitteiden palstalla julkaistuilla rivi-ilmoituksilla. Mantereen ilmoitukset on julkaistu em. yhdistyksen jäsenten yhteisilmoituksina.
1. Etelä-Suomen Sanomissa 1.9.1981 julkaistussa Mantereen ym. yhteisilmoituksessa on ollut seuraava teksti: "Näiden lakiasiaintoimistojen asiamiehet ovat Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n valvomia jäseniä. Yhdistystä valvoo oikeusministeriö."
Yhdistyslain mukaan oikeusministeriön tehtävänä on yhdistystä rekisteröitäessä tarkastaa, että yhdistyksen säännöt ovat lain mukaiset ja että yhdistyksen tarkoitus ei ole lain ja hyvien tapojen vastainen. Oikeusministeriölle ei ole määrätty yhdistyksiin kohdistuvia yleisiä valvontatehtäviä. Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. ei ole oikeusministeriön erityisvalvonnan alainen.
Mantereen palveluksien markkinoinnissa käytetty viittaus oikeusministeriön valvontaan on omiaan antamaan vaikutelman, että oikeusministeriö valvoisi mainitun yhdistyksen ja sen jäsenten toimintaa kuluttajien kannalta merkityksellisellä tavalla. Kun oikeusministeriö ei suorita tällaista valvontaa, po. viittaus on kuluttajien kannalta sopimaton.
2. Mantereen ym. yhteisilmoitus Etelä-Suomen Sanomissa 1.9. 1981 on julkaistu otsikon "Lakiasiaintoimistoja" alla. Ilmoituksesta ei käy selville, ettei Mantere ole lakimies.
Lakiasioita hoitavat ammattimaisesti pääasiassa asianajajat, yleiset oikeusavustajat ja muut tuomarinvirkaan vaadittavan tutkinnon suorittaneet henkilöt, joita yleisessä kielenkäytössä kutsutaan lakimiehiksi.
Lakiasiat, jotka annetaan toisen henkilön hoidettaviksi, ovat usein kuluttajille tärkeitä. Niillä saattaa olla olennainen merkitys esim. kuluttajien taloudellisen turvallisuuden kannalta. Tärkeän lakiasian hoitoa koskevassa asiassa kuluttajilla tulee olla jo palveluksen hankkimista suunnitellessaan riittävästi tietoja markkinoituja palveluksia koskevista keskeisistä seikoista. Tällainen seikka on tavallisesti mm. tieto siitä, tuleeko palveluksen suorittamaan lakimies vai ei.
Lakiasiain hoitoa koskevien palveluksien markkinoinnissa annetut tiedot ovat yleisesti niukkoja. Palveluksien suorittajan koulutus on pääteltävissä usein vain toimistosta käytetystä nimityksestä. Ilmaisu lakiasiaintoimisto tai muu hallitseva yleinen viittaus lakiasioiden hoitoon on omiaan antamaan vaikutelman, että kysymys on lakimiehen palveluksien markkinoinnista. Mantereen markkinointi antaa tällaisen vaikutelman. Mantere ei ole lakimies eikä hänen palveluksessaan päätoimisesti työskentele lakimiestä. Koska Mantereen markkinoinnista ei ilmene, että kysymys ei ole lakimiehen palveluksista, markkinoinnissa käytetty sana lakiasiaintoimisto ja yleinen viittaus lakiasioiden hoitoon ovat kuluttajien kannalta sopimattomia.
4. Oikeutta ammattimaiseen lakiasioiden hoitamiseen ei ole rajoitettu lakimiehille. Eräitä poikkeuksia lukuun ottamatta saa esim. oikeudenkäyntiasiamiehenä ja -avustajana toimia paitsi asianajaja myös muu rehellinen ja muutoin siihen toimeen sopiva ja kykenevä henkilö, joka hallitsee itseään ja omaisuuttaan. Jos lakimieskoulutusta vailla olevan henkilön markkinointi ei anna virheellistä vaikutelmaa, että kysymys on lakimiehen palveluksista, kuluttajien kannalta ei ole välttämätöntä, että markkinoinnissa aina kerrotaan palveluksien tarjoajan koulutus.
MARKKUNATUOMIOISTUIMEN RATKAISU
Markkinatuomioistuin harkitsee KSL 2 luvun 1 ja 7 §:n nojalla oikeaksi kieltää Mauri Manteretta 50 000 markan sakon uhalla markkinoinnissaan
1) viittaamasta siihen, että Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. on oikeusministeriön valvoma yhdistys, ja
2) käyttämästä ilmaisua lakiasiaintoimisto tai muuta sanan lakiasiat hallitsemaa yleisviittausta, ellei markkinoinnista selvästi ilmene, että kysymys ei ole lakimiehen palveluksista.
Kieltoja on noudatettava heti.
Vaatimukset kiellon ulottamisesta laajemmalti hylätään.
Läsnä: Huttunen, puheenjohtaja, Valkonen, varapuheenjohtaja, Wilhelmsson, Aaltonen, Heiniö, Henriksson, Modeen, Ollikainen ja Ojala
---
[SV]
KO mot rättegångsombudet Mauri Mantere (svaranden). - I marknadsföringen framförda felaktiga hänvisningar till, att justitieministeriet skulle övervaka Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.f:s medlemmar, var otillbörliga. Uttrycket "juridisk byrå" gav det intrycket, att det skulle vara fråga om marknadsföring av en jurists tjänster. Då svaranden inte var jurist och det i hans tjänst inte fanns någon heltidsanställd jurist, var nämnda uttryck och den allmänna hänvisningen till skötsel av juridiska uppdrag otillbörliga.
KSL_2_kap._1_§
KONSUMENTOMBUDSMANNENS ANSÖKAN
Yrkanden
KO har yrkat, att Mauri Mantere med stöd av 2 kap. 1, 2 och 7 §§ konsumentskyddslagen (KSL) vid vite förbjuds att vid sin marknadsföring 1) hänvisa till att Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. är en av justitieministeriet övervakad förening; 2) använda ordet "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) eller något annat uttryck, som domineras av ordet "laki" (lag); samt 3) underlåta att ange sin utbildning, såvida han använder ett uttryck, som ger en antydan om att han yrkesmässigt utför ett rättegångsombuds uppgifter.
Ansökningens bakgrund
Mantere har marknadsfört sina juridiska tjänster genom annonser i olika tidningar. Annonserna har haft karaktär av samannonser, i vilka han har uppträtt som medlem av Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. Samannonserna har haft följande text: "Näiden lakiasiaiantoimistojen asiamiehet ovat Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n valvomia jäseniä. Yhdistystä valvoo oikeusministeriö". (Dessa juridiska byråers ombud är av Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. övervakade medlemmar. Föreningen övervakas av justitieministeriet). Alternativt har följande text använts: "Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistyksen valvomia jäseniä" (Av Finlands Rättegångsombudsmannaförening övervakade medlemmar). Annonserna har varit placerade under rubriken "Lakiasiaintoimistoja" (Juridiska byråer) eller "Oikeusasiaintoimistoja" (Rättssaksbyråer).
Yrkandenas grunder
Punkt 1
Finlands Advokatförbund övervakar med stöd av lagen sina medlemmars verksamhet. Dessutom övervakas förbundets medlemmars verksamhet av justitiekanslern. Advokatförbundets medlemmar marknadsför sina juridiska tjänster genom samannonser bland tidningarnas radannonser. Den nu avsedda marknadsföringen sker på samma sätt och samannonserna placeras i allmänhet i närheten av advokatförbundets annonser. Konsumenten, som letar efter juridiska tjänster bland tidningsannonserna, är i regel inte insatt i den lagstiftning, som reglerar benämningarna på de byråer som erbjuder dessa tjänster och kompetensvillkoren för byråernas innehavare. Marknadsföring, där det uppges att verksamheten övervakas av myndigheterna, är ägnad att inge konsumenterna större förtroende än vanligt.
Alla registrerade föreningars verksamhet övervakas enligt föreningslagen av justitieministeriet. Ett framhävande av övervakningen i samband med marknadsföringen ger dock det intrycket, att den ifrågavarande föreningen skulle ha en annan ställning än de andra registrerade föreningarna. Intrycket förstärks ytterligare av att advokatförbundet med stöd av lagen står under särskild och fortgående övervakning.
Manteres marknadsföring är på denna punkt otillbörlig mot konsumenterna och strider sålunda mot 2 kap. 1 § 1 mom. KSL.
Punkt 2
Ordet "lakimies" (jurist) betyder enligt definitionen i Nykysuomen sanakirja benämnda ordbok detsamma som lagkunnig, jurist, domare. I allmänt språkbruk används ordet "lakimies" definitionsmässigt om person, som avlagt den nuvarande eller motsvarande tidigare juris kandidatexamen eller högre juridisk examen än detta.
En tidningsannons, där "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) används eller där ordet "laki" (lag, juridisk) intar en dominerande ställning, är ägnad att ge konsumenterna det intrycket, att en person med juridisk utbildning svarar för byråns skötsel. Mantere har inte avlagt någon juridisk examen. Det av honom använda marknadsföringsuttrycket "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) är vilseledande och strider sålunda mot 2 kap. 2 § KSL.
Punkt 3
Många konsumenter som behöver juridiska tjänster får i huvudsak uppgifter om de näringsidkare, som erbjuder dessa tjänster, genom tidningarnas annonser. Dessa annonser är oftast s.k. radannonser. Det är betecknande för denna marknadsföringsform, att annonserna innehåller litet sakuppgifter. Den konsument, som träffar sitt avgörande rörande anskaffning av juridiska tjänster enbart på basen av en radannons, får enligt rådande praxis inga som helst uppgifter om kompetensen för näringsidkare som inte hör till advokatförbundet. Det är med tanke på konsumentens ekonomiska trygghet av speciellt stor betydelse, att han då han träffar sitt avgörande är medveten om vilken formell kompetens den näringsidkare, som erbjuder honom sina rättegångstjänster, har i sitt yrke.
I Finland har man allmänt den uppfattningen, att en viss utbildning medför kompetens att sköta vissa uppgifter. Som ett uttryck för denna uppfattning kan man se till exempel de för statliga tjänster uppställda kompetenskraven samt de yrkesexamina, som stadgats för bedrivande av vissa yrken.
Manteres marknadsföring, där han genom att placera sin reklam under en sådan rubrik eller genom att delta i sådan samannonsering, som ger en antydan om att han utför att rättegångsombuds uppgifter yrkesmässigt och som saknar uppgift om hans utbildning, står i strid med 2 kap. 1 § 2 mom. KSL.
MANTERES BEMÖTANDE
Mantere har bestridit, att hans marknadsföring skulle strida mot KSL. Han har yrkat, att KO:s yrkanden ogillas.
Punkt 1
Mantere är medlem av Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. Den ifrågavarande föreningen är i egenskap av registrerad förening underställd justitieministeriets övervakning. Justitieministeriet har vid registreringen av föreningen bl.a. på det sätt som förutsätts i föreningslagens 27 § konstaterat, att föreningen inte verkar i strid med lagen och god sed. Justitieministeriets föreningsregisterbyrå har även annars långtgående övervakningsbefogenheter. Vissa föreningar har till och med upplösts efter ett beslut av justitieministeriet. Det är alltså obestridligt, att justitieministeriet övervakar föreningarna.
Justitieministeriet övervakar alla föreningar och övervakningen av varje enskild förening beror på föreningens beskaffenhet och målet för dess verksamhet. Det är varje förenings egen sak att informera allmänheten om övervakningen. Mantere och de andra deltagarna i den ifrågavarande annonsen har funnit det vara av behovet påkallat att underrätta allmänheten om hur och på åtgärd av vem övervakningen av den ifrågavarande föreningens medlemmar har ordnats. Under det rådande systemet är hänvisningen till övervakningen
sakenlig. Numera har man avstått från att använda hänvisningen.
Punkt 2
Mantere har inte avlagt någon juridisk examen och han har inte någon person med sådan examen i sin tjänst. Mantere har merkonomutbildning och han har avlagt en därtill ansluten fortsättningsexamen i rättslära. Mantere har dessutom avlagt fastighetsmäklarexamen och är en auktoriserad fastighetsmäklare. Han har skött juridiska frågor yrkesmässigt från och med år 1970, från och med år 1980 självständigt.
Benämningen "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) har traditionellt använts även av andra än personer med juridisk examen. KSL:s ikraftträdande kan inte göra en sådan på hävdvunnen sed baserad praxis lagstridig.
Till medlem av Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. godkänns endast personer med ett visst slags praktisk erfarenhet av advokatuppdrag. Manteres medlemskap i nämnda förening och hans långvariga yrkesutövning utgör ett bevis på att han är förmögen att handha juridiska frågor. Avsaknaden av formell examen utgör inget bevis på att en människa inte annars skulle vara förmögen och kompetent att sköta juridiska frågor. Det av KO åsyftade uttrycket används inte mera.
Punkt 3
Mantere har från och med september 1982 omtalat i sina annonser, att han är merkonom och auktoriserad fastighetsmäklare.
MOTIVERINGAR FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Mantere sköter yrkesmässigt konsumenters juridiska frågor. Han är merkonom till utbildningen och är auktoriserad fastighetsmäklare. Mantere har inte avlagt examen som fordras för domarämbetet.
Mantere är medlem av Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. Enligt 2 § i föreningens stadgar är "Föreningens syfte att samla i advokatuppgifter arbetande självlärda personer och även personer, som avlagt juridisk examen och som inte hör till Finlands Advokatförbund, i olika delar av landet såsom sina medlemmar till ett fast samarbete för förbättrande av deras egna allmänna intressen, höjande av deras ansvarskänsla samt utvecklande av deras yrkeskompetens och att befrämja deras gemensamma strävanden samt deras yrkesförmåner och -rättigheter. Föreningen verkar även i övrigt så, att dess medlemmar bildar en ombudskår som iakttar god ombudssed och god skötsel av ärenden".
Mantere marknadsför sina tjänster på ett för den ifrågavarande branschen normalt sätt genom radannonser i tidningarnas spalt för affärs- och yrkesadresser. Manteres annonser har publicerats såsom samannonser för ifrågavarande förenings medlemmar.
1. En samannons av Mantere o.a., som publicerats 1.9.1981 i Etelä-Suomen Sanomat, har haft följande text: "Näiden lakiasiaintoimistojen asiamiehet ovat Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y:n valvomia jäseniä. Yhdistystä valvoo oikeusministeriö" (Dessa juridiska byråers ombud är av Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. övervakade medlemmar. Föreningen övervakas av justitieministeriet).
På justitieministeriet ankommer enligt föreningslagen att vid inregistreringen av en förening kontrollera, att föreningens stadgar är förenliga med lagen och att föreningens syftemål inte strider mot lag och god sed. Justitieministeriet har inte påförts några allmänna övervakningsuppgifter gällande föreningarna. Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys - Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. står inte under justitieministeriets specialövervakning.
Den vid marknadsföringen av Manteres tjänster använda hänvisningen till justitieministeriets övervakning är ägnad att ge det intrycket, att justitieministeriet skulle övervaka nämnda förenings och dess medlemmars verksamhet på ett sätt som är av betydelse för konsumenterna. Då justitieministeriet inte verkställer sådan övervakning, är den ifrågavarande hänvisningen otillbörlig mot konsumenterna.
2. Manteres m.fl. samannons i Etelä-Suomen Sanomat 1.9.1981 har publicerats under rubriken "Lakiasiaintoimistoja" (Juridiska byråer). Av annonsen framgår inte, att Mantere inte är jurist.
Juridiska ärenden sköts yrkesmässigt huvudsakligen av advokater, allmänna rättsbiträden och andra personer med för domarämbetet erforderlig examen, vilka enligt allmänt språkbruk kallas jurister.
Lagfrågor, som uppdras åt någon annan person att skötas, är ofta viktiga för konsumenterna. De kan vara av väsentlig betydelse t.ex. med tanke på konsumenternas ekonomiska trygghet. I ett ärende gällande ombesörjandet av en viktig juridisk fråga bör konsumenterna redan då de planerar anskaffningen av en tjänst känna tillräckligt väl till de viktigaste omständigheterna rörande marknadsförda tjänster. En sådan omständighet är vanligtvis bl.a. uppgiften därom, huruvida tjänsten kommer att lämnas av en jurist eller inte.
De uppgifter, som lämnas vid marknadsföringen av tjänster gällande skötseln av juridiska frågor, är i allmänhet knappa. Vilken utbildning den som lämnar tjänsterna har kan man ofta endast sluta sig till av den benämning som använts om byrån. Uttrycket "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) eller någon annan dominerande allmän hänvisning till skötseln av juridiska frågor ger lätt det intrycket, att det gäller marknadsföring av en jurists tjänster. Manteres marknadsföring ger ett sådant intryck. Mantere är inte jurist och i hans tjänst arbetar ingen jurist i huvudsyssla. Emedan av Manteres marknadsföring inte framgår, att det inte är fråga om en jurists tjänster, är det vid marknadsföringen använda ordet "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) och den allmänna hänvisningen till skötseln av juridiska frågor otillbörliga mot konsumenterna.
4. Rätten till yrkesmässig skötseln av juridiska frågor är inte begränsad till juristerna. Med vissa undantag får t.ex. såsom rättegångsombud och -biträde uppträda inte endast en advokat utan även annan redbar och annars för uppdraget lämplig samt skickad person som råder över sig och sin egendom. Om en sådan persons, som saknar juristutbildning, marknadsföring inte ger det oriktiga intrycket, att det är fråga om en jurists tjänster, är det inte ur konsumenternas synpunkt nödvändigt, att vid marknadsföringen alltid uppges vilken utbildning den som erbjuder tjänsterna har.
MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Marknadsdomstolen prövar med stöd av 2 kap. 1 och 7 §§ KSL rättvist att vid vite av femtiotusen (50 000) mark förbjuda Mauri Mantere att vid sin marknadsföring
1) hänvisa till att Suomen Oikeudenkäyntiasiamiesyhdistys Finlands Rättegångsombudsmannaförening r.y. är en av justitieministeriet övervakad förening, och
2) använda uttrycket "lakiasiaintoimisto" (juridisk byrå) eller någon annan allmän hänvisning, som domineras av ordet lakiasiat (juridiska frågor), såvida inte av marknadsföringen klart framgår, att det inte är fråga om en jurists tjänster.
Förbuden skall iakttas omedelbart.
Yrkandena på ett mera vittomfattande förbud förkastas.
Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Aaltonen, Heiniö, Henriksson, Modeen, Ollikainen och Ojala.