Market court dismisses unfair competition ban due to lack of trade secret misuse and no market confusion risk.
Legislator summary
AI generatedThe market court dismissed the plaintiff's request for an interim ban on the defendant's production and sale of a cleaning fluid. The court found that while the defendants copied the plaintiff's formula, they did not prove the former employees misappropriated trade secrets or used confidential technical instructions improperly. Furthermore, the court determined there was no danger of market confusion because the defendants' product packaging clearly distinguished the manufacturer and differed in color and labeling from the plaintiff's product. Consequently, the claim based on unfair competition under the relevant statute was rejected as unfounded.
Legislator headnote
AI generatedOtillbFörfL 6 §; 4 §: The market court lacks jurisdiction to examine claims based on alleged unlawful use of trade secrets or technical models under the unfair competition act, and a ban is not granted where product packaging clearly distinguishes the manufacturer and no market confusion or unfair trade practices are proven.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
Termoteam Oy (hakija) vastaan Lahden Lämpömestarit, Markku Mäntylä ja Tapani Jauhiainen niminen avoin yhtiö (vastaaja). 12.5.1982.-Vastaajan ei ollut näytetty aiheuttaneen sekaantumisvaaraa markkinoimansa tuotteen kaupallisen alkuperän suhteen. Vaatimusta väitetystä liikesalaisuuden väärinkäytöstä ei tutkittu.
SopMenL_1_§
TERMOTEAM OY:N VAATIMUS
Hakija on vaatinut, että vastaajaa sopimattomasta menettelystä elinkeinotoiminnassa annetun lain (SopMenL) 1 §:n nojalla sakon uhalla kielletään jatkamasta KN 1 nimisen puhdistusnesteen valmistusta ja myyntiä. Hakija on myös vaatinut, että kielto annetaan väliaikaisena siihen saakka, kunnes asia on lopullisesti ratkaistu.
Hakija harjoittaa Hollolan kunnassa pesu ja puhdistuskemikaalien ja tarvikkeiden valmistusta, maahantuontia, vientiä ja myyntiä. Eräs hakijan päätuotteista on TermoMax merkkinen raskasöljykattiloiden puhdistusneste, jonka koostumuksen hakija oli aikanaan itse useiden kokeilujen ja laajan kehittelytyön jälkeen määritellyt ja näin tuotteen kokonaan luonut. Tuotteelle oli myös hankittu vakaa markkinaalue ja säännölliset asiakassuhteet.
Hakijan tuotteiden edustajana oli 28.1.198011.9.1981 toiminut rakennusmestari Markku Mäntylä. Varastomiehenä oli toiminut Tapani Jauhiainen, joka myös erosi hakijan palveluksesta syyskuun puolivälissä 1981. Jauhiainen oli toiminut varastomiehenä valmistuspuolella. Molemmat olivat olleet yhtiössä sellaisessa asemassa, että he tulivat tietämään tuotteiden tarkan koostumuksen ja saivat näin tietoonsa liikesalaisuuden.
Heti hakijan palveluksesta erottuaan Mäntylä ja Jauhiainen ryhtyivät harjoittamaan Hollolan kunnassa kaupparekisteritietojen mukaan keskuslämmityskattiloiden puhdistusta sekä teollisuuskemikaalien valmistusta ja myyntiä toiminimellä Lahden Lämpömestarit, Markku Mäntylä ja Tapani Jauhiainen. Sanottu avoin yhtiö merkittiin kaupparekisteriin 8.10.1981. Mäntylä ja Jauhiainen ryhtyivät valmistamaan ja kauppaamaan hakijan asiakkaille omaa puhdistusnestettään tyyppimerkiltään KN 1 hakijan tuotteen Termo-Maxin tilalle.
Hakija oli toimittanut vastaajien puhdistusnestettä KN 1 ja omaa Termo-Max puhdistusnestettään laboratorioon tutkittavaksi. Tällöin havaittiin, että vastaajien puhdistusneste oli koostumukseltaan lähes täysin samanlainen kuin hakijan tuote Termo-Max. Tiettävästi KN 1 on ainoa vastaajan valmistama ja markkinoima tuote.
Mäntylä ja Jauhiainen olivat suoraan kopioineet hakijan tuotteen valmistuskaavan. Kahden tällaisen kattilanpuhdistusaineen koostumus ei mitenkään sattumalta voi olla samanlainen tai edes samankaltainen.
Mäntylä oli hakijan edustajana ollessaan oikeudettomasti hankkinut tietoonsa hakijan liikesalaisuuden ja käyttänyt sitä elinkeinotoiminnassa hyväkseen. Jauhiainen oli käyttänyt hyväkseen hänelle uskottua teknistä ohjetta, ao. puhdistusnesteen reseptiä. Ottaen huomioon, että KN 1 puhdistusnesteen valmistajayhtiön yhtiömiehet olivat molemmat olleet hakijan palveluksessa sekä sen, että heidän tuotteensa koostumus on lähes samanlainen kuin hakijan Termo-Max tuotteen koostumus, Mäntylä ja Jauhiainen olivat syyllistyneet sopimattomaan menettelyyn elinkeinotoiminnassa.
Vastaajien tuotteen markkinoinnissa on käytetty hyväksi hakijan hyvää mainetta alan markkinoilla. Mäntylä, joka oli hoitanut vastaajan tuotteen myyntityön, oli esitellyt tuotetta kertomalla, että hänen yrityksensä tiedot ja taidot ovat peräisin hakijayhtiöstä ja että KN 1 on sama aine kuin hakijan vastaava valmiste, mutta sitä halvempi.
Vastaajan tuotteen KN 1 pakkaus on ulkomuodoltaan samanlainen kuin hakijan tuotteen pakkaus. Tuotetarra on tosin erilainen. Siinä on myös selvästi ilmoitettu, että kysymys on Lahden Lämpömestareiden tuotteesta. Aineen käyttöohje on suoraan kopioitu hakijan tuotteen ohjeesta. Pakkauksen kyljessä oleva varoitustarra on aivan samanlainen kuin hakijan tuotepakkauksessa oleva vastaava tarra. Kuluttaja voi siten luulla vastaajan tuotteen olevan hakijayhtiöstä peräisin, varsinkin, kun hakijan palveluksessa aikaisemmin ollut Mäntylä tekee tuotteen myyntityötä.
LAHDEN LÄMPÖMESTARIT, MARKKU MÄNTYLÄ JA TAPANI JAUHIAINEN NIMISEN AVOIMEN YHTIÖN VASTINE
Vastaaja on kiistänyt menetelleensä elinkeinotoiminnassaan hyvän liiketavan vastaisesti tai muutoin hakijan kannalta sopimattomasti ja vaatinut hakemuksen hylkäämistä. Liikesalaisuuden väärinkäyttö ei voi olla kieltohakemuksen perusteena.
Oy Keskuslaboratorio Ab:n tutkimuksen mukaan KN 1 kattilanpuhdistusaine muistuttaa koostumukseltaan hakijan valmistamaa ja markkinoimaa Termo-Max puhdistusainetta. Mikäli tutkimus olisi tehty kaikista markkinoilla olevista keskuslämmityskattiloiden puhdistusnesteistä, olisi havaittu, että ne kaikki muistuttavat perusrakenteeltaan toisiaan. Samankaltaisuus johtuu käytännöllisistä syistä. Keskuslämmityskattiloiden lämmönsiirtopintoihin kertyvän noen ja karstakerrostuman poistamiseen tehoaa tietty yksinkertainen aineyhdistelmä, joka on puhdistukseen käytettävien eri nimisten tuotteiden perustana. Eri aineosien osuutta muuntelemalla kukin yritys voi yrittää kehittää tätä perustuotetta edelleen. Hakemuksessa todetaan, että kahden kattilanpuhdistusaineen koostumus ei voi olla sattumalta samankaltainen. Sattumasta ei luonnollisesti olekaan kysymys, koska vastaajan tiedossa oli ollut, mikä on karstakerrostumiin tehoava perusyhdiste. Tätä yhdistettä vastaaja oli pyrkinyt parantamaan ja kehittämään.
Myöskään hakijan omat tuotteet eivät ole tässä suhteessa omaperäisiä. Hakija ei ole itse kehittänyt perusyhdistettä. Termo-Max on lisäksi parannettu painos hakijan toisesta pääartikkelista, Termo-Cleanista, eikä suinkaan pitkän tuotekehittelyn tulos.
Asiakkaille ei ole koskaan yritetty antaa sellaista kuvaa, että myyty kattilanpuhdistusaine olisi hakijan tuote. Tuotteet ovat samankaltaisia, koska niissä on käytetty samoja pääraakaaineita. Myös Oy Keskuslaboratorio Ab:n lausunnossa todetaan aineiden olevan vain samankaltaisia. Lausunnon epämääräisyys selittyy sillä, että vain tarkan tutkimuksen avulla, jos silläkään, saadaan tutkittavista aineista selville kaikki niihin pieninä määrinä käytetyt tehoaineet.
Hakijan ja vastaajan tuotepakkausten samanlaisuus johtuu siitä, että kovin monenlaisia 30 litran muovikanistereita ei ole markkinoilla. Pakkauksen kyljessä oleva etiketti on täysin erilainen kuin hakijan tuotteessa ja siitä käy valmistaja selvästi ilmi. Tuotteen väri on keltainen, hakijan tuotteen väri on sininen.
Vapaa kilpailu, vaikka se saattaa johtaa kilpailijan markkinaosuuden pienenemiseen, on sallittua. Kilpailijan tuotteen jäljitteleminen, jos sellaisesta tässä tapauksessa kuitenkin katsottaisiin olevan kysymys, ei ole sinänsä kiellettyä. Jäljittely ei ole hyvän tavan vastaista, jos tuotteiden samankaltaisuus johtuu niiden käyttötarkoituksesta tai tuotteen teknisistä tai muista ominaisuuksista. Vastaaja suorittaa huomattavasti enemmän keskuslämmityskattiloiden puhdistusta kuin puhdistukseen tarvittavan nesteen myyntiä. Näin ollen vastaaja ei edes suoranaisesti kilpaile hakijan kanssa.
KULUTTAJA-ASIAMIEHEN (KA) KANNANOTTO
KA on ilmoittanut, että hän ei ryhdy toimenpiteisiin hakemuksen johdosta.
TODISTELU
Markkinatuomioistuimessa on kuultu hakijan nimeäminä todistajina dipl.ins. Eino Ilmari Piirilää ja piiriedustaja Seppo Tapani Kirmasta.
VAATIMUS VÄLIAIKAISESTA KIELLOSTA
Käsitellessään asiaa 19.4.1982 markkinatuomioistuin on hylännyt hakijan väliaikaista kieltoa koskevan vaatimuksen.
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT
Termoteam Oy:n hakemuksessa esitetty kieltovaatimus perustuu osaksi siihen, että Lahden Lämpömestarit, Markku Mäntylä ja Tapani Jauhiainen nimisen avoimen yhtiön yhtiömies Mäntylä olisi oikeudettomasti hankkinut tietoonsa hakijan liikesalaisuuden ja käyttänyt sitä omassa elinkeinotoiminnassaan ja että yhtiömies Jauhiainen olisi käyttänyt hänelle uskottua teknistä esikuvaa hyväkseen omassa elinkeinotoiminnassaan.
Markkinatuomioistuimen toimivaltaan ei, ottaen huomioon SopMenL 6 §:n säännökset, kuulu hakemuksen tutkiminen siltä osin kuin sen on katsottava perustuvan sanotun lain 4 §:n säännÖksessä mainittuun liikesalaisuuden ja teknisen esikuvan väitettyyn oikeudenvastaiseen käyttämiseen elinkeinotoiminnassa.
Vastaaja valmistaa ja markkinoi samankaltaista keskuslämmityskattiloiden puhdistuksessa käytettävää puhdistusnestettä kuin hakija. Vastaajan tuotteella on hakijan tuotteesta selvästi eroava nimi. Vastaajan tuotteen pakkauksessa olevassa tarrassa on lisäksi ilmoitettu tuotetta valmistavan ja markkinoivan elinkeinonharjoittajan nimi. Vastaajan valmistama ja markkinoima tuote on siten ollut markkinoinnissa selvästi erotettavissa hakijan tuotteesta. Vastaajan ei muullakaan tavalla ole tuotteensa markkinoinnissa näytettty aiheuttaneen sekaantumisvaaraa markkinoimansa tuotteen ja hakijan markkinoiman vastaavan tuotteen kaupallisen alkuperän suhteen, eikä muutenkaan menetellen markkinoinnissaan hyvän liiketavan vastaisesti tai muutoin hakijan kannalta sopimattomasti.
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU
Termoteam Oy:n hakemus jätetään SopMenL 6 §:n nojalla tutkimatta siltä osin kuin siinä esitetyn kieltovaatimuksen on katsottava perustuvan sanotun lain 4 §:n vastaiseen menettelyyn. Muilta osin kieltovaatimus tutkitaan ja hylätään aiheettomana.
Termoteam Oy velvoitetaan markkinatuomioistuimesta annetun lain 14 §:n 2 mom:n nojalla korvaamaan valtiolle sen varoista asiassa maksettu todistajan palkkio 140 markkaa.
Läsnä: Valkonen, puheenjohtaja, Tala, Aaltonen, Heiniö, Ollikainen, Tammilehto ja Vasara.
---
[SV]
Termoteam Oy (sökanden) mot Lahden Lämpömestarit, Markku Mäntylä och Tapani Jauhiainen benämnda öppna bolag (svaranden). - Svaranden hade inte visats ha förorsakat risk för förväxling beträffande den marknadsförda produktens kommersiella ursprung. Yrkandet beträffande påstått missbruk av affärshemlighet upptogs inte till prövning.
OtillbFörfL_1_§
TERMOTEAM OY:S YRKANDE
Sökanden har yrkat, att svaranden med stöd av 1 § lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (OtillbFörfL) vid vite måtte förbjudas att fortsätta med framställning och försäljning av en rengöringsvätska av märket KN 1. Sökanden har också yrkat, att förbudet måtte meddelas temporärt tills saken är slutligt avgjord.
Sökanden idkar i Hollola kommun framställning, import och försäljning av tvätt och rengöringskemikalier och tillbehör. En av sökandens huvudprodukter är en rengöringsvätska av märket TermoMax för värmepannor, som eldas med tung brännolja. Sökanden har själv efter ett flertal experiment och ett omfattande utvecklingsarbete fastställt västskans sammansättning och således helt skapat produkten. Produkten har också ett stabilt marknadsområde med regelbundna kundförhållanden.
Såsom representant för sökandens produkter under tiden 28.1.1980 11.9.1981 hade verkat byggmästaren Markku Mäntylä. Tapani Jauhiainen hade varit lagerkarl och också han hade slutat arbeta hos sökanden i mitten av september 1981. Jauhiainen hade varit lagerkarl på produktionsavdelningen. Båda hade i bolaget innehaft en sådan ställning, att de fick reda på produkternas exakta sammansättning och fick således kännedom om affärshemligheter.
Genast efter att Mäntylä och Jauhiainen hade avgått ur sökandens tjänst började de enligt handelsregisteruppgifter att i Hollola kommun idka rengöring av centralvärmepannor samt framställning och försäljning av industrikemikalier under firman Lahden Lämpömestarit, Markku Mäntylä och Tapani Jauhiainen. Sagda öppna Bolag antecknades i handelsregistret 8.10.1981. Mäntylä och Jauhainen började tillverka och saluföra en egen rengöringsvätska med typbeteckningen KN 1 i stället för sökandens produkt Termo-Max till sökandens kunder.
Sökanden hade vid ett laboratorium låtit undersöka svarandens rengöringsvätska KN 1 och sin egen rengöringsvätska Termo-Max. Härvid framkom, att svarandens rengöringsvätska till sammansättningen var nästan likadan som sökandends produkt Termo-Max. Veterligen var KN 1 den enda produkt som svaranden framställde och marknadsförde.
Mäntylä och Jauhiainen hade direkt kopierat framställningsschemat för sökandens produkt. Sammansättningen hos två
rengöringsmedel av detta slag kan inte på något sätt av en slump vara likadan eller ens nästan likadan.
Mäntylä hade då han var representant för sökanden utan laga rätt anskaffat uppgift om sökandens affärshemlighet och utnyttjat denna i näringsverksamhet. Jauhiainen hade utnyttjat en teknisk anvisning, den ifrågavarande vätskans recept, som hade anförtrotts honom. Med beaktande av att båda bolagsmännen i det bolag som framställde rengöringsvätskan KN 1 hade varit anställda hos sökanden samt att sammansättningen av deras produkt var nästan likadan som sammansättningen av sökandens produkt Termo-Max, hade Mäntylä och Jauhiainen gjort sig skyldiga till otillbörligt förfarande i näringsverksamhet.
I marknadsföringen av sin produkt hade svaranden utnyttjat sökandens goda rykte på branschens marknad. Mäntylä, som hade haft hand om försäljningen av svarandens produkt, hade presenterat produkten genom att berätta, att hans företags kunskap och skicklighet härstammade från sökandebolaget och att KN 1 var samma ämne som sökandens motsvarande preparat, men billigare än detta.
Förpackningen för svarandens produkt KN 1 är till det yttre likadan som förpackningen för sökandens produkt. Etiketten är visserligen annorlunda. På den har också klart angivits att det är fråga om en produkt från Lahden Lämpömestarit. Bruksanvisningen har direkt kopierats från bruksanvisningen för sökandens produkt. Det varningsmärke som finns på sidan av förpackningen är alldeles likadan som motsvarande märke på sökandens förpackning. Konsumenten kan således tro att svarandens produkt kommer från sökandebolaget, i synnerhet då Mäntylä, som tidigare var anställd hos sökanden, sköter försäljningen av produkten.
LAHDEN LÄMPÖMESTARIT, MARKKU MÄNTYLÄ OCH TAPANI JAUHIAINEN BENÄMNDA ÖPPNA BOLAGS BEMÖTANDE
Svaranden har bestridit att den använt förfarande som stridit mot god affärssed eller eljest varit otillbörligt mot sökanden och har yrkat, att ansökan måtte förkastas. Utnyttjande av affärshemlighet kan inte ligga till grund för ansökan.
Inte heller sökandens egna produkter är i detta avseende speciella. Sökanden har inte själv utvecklat grundsammansättningen. Termo-Max är dessutom en förbättrad version av sökandens andra huvudprodukt, Termo-Clean, och inte alls resultatet av någon lång produktutveckling.
Svaranden har aldrig försökt ge kunderna den bilden, att den sålda rengöringsvätskan skulle vara sökandens produkt. Produkterna liknar varandra, därför att samma huvudråämnen använts i dem. Också i Oy Keskuslaboratorio Ab:s utlåtande konstateras att ämnena endast liknar varandra. Utlåtandets obestämdhet förklaras av att endast med hjälp av en noggrann undersökning, om ens med ens sådan, kan man få fram alla verksamma substanser som i små mängder använts i de undersökta vätskorna.
Likheten beträffande sökandens och svarandens förpackningar beror på att det inte finns särskilt många slags 30 liters plastkanistrar på marknaden. Etiketten på sidan av förpackningen är helt olika sökandens etikett och av den framgår klart tillverkarens namn. Färgen på produkten är gul, färgen på sökandens produkt är blå.
Fri konkurrens, även om den kan leda till att konkurrentens marknadsandel minskar, är tillåten. Efterbildning av konkurrentens produkt, ifall det skulle anses vara fråga om detta, är i sig inte förbjudet. Efterbildning är inte stridande mot god sed, om produkternas likhet beror på deras användningsändamål eller produktens tekniska eller andra egenskaper. Svaranden sysslar i mycket större utsträckning med rengöring av centralvärmepannor än med försäljning av vätskan, som behövs för rengöringen, varför svaranden inte ens direkt konkurrerar med sökanden.
KONSUMENTOMBUDSMANNENS (KO) STÄLLNINGSTAGANDE
KO har meddelat, att han inte ämnar vidtaga åtgärder med anledning av ansökan.
BEVISNING
I marknadsdomstolen har såsom av sökanden kallade vittnen hörts dipl.ing. Eino Ilmari Piirilä och distriktsrepresentant Seppo Tapani Kirmanen.
YRKANDET OM INTERIMISTISKT FÖRBUD
Vid sitt sammanträde 19.4.1982 har marknadsdomstolen förkastat sökandens yrkande om interimistiskt förbud.
MOTIVERINGAR FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Förbudsyrkandet i Termoteam Oy:s ansökan grundar sig delvis på att bolagsman Mäntylä i Lahden Lämpömestarit, Markku och Tapani Jauhiainen benämnda öppna bolag skulle utan laga rätt ha anskaffat uppgift om sökandens affärshemlighet och utnyttjat den i egen näringsverksamhet och att bolagsman Jauhiainen skulle ha utnyttjat en honom anförtrodd teknisk förebild i egen näringsverksamhet.
Med beaktande av OtillbFörfL 6 § hör ej till marknadsdomstolens kompetens alt pröva ansökan till den del den bör anses grunda sig på påstått rättsstridigt utnyttjande i näringsverksamhet av sådan affärshemlighet och teknisk förebild som omnämns i 4 § sagda lag.
Svaranden framställer och marknadsför en liknande rengöringsvätska för centralvärmepannor som sökanden. Svarandens produktnamn skiljer sig klart från sökandens produktnamn. På den etikett som finns på förpackningen för svarandens produkt har dessutom angivits namnet på den näringsidkare som tillverkar och marknadsför produkten. Den av svaranden tillverkade och marknadsförda produkten har således har således i marknadsföringen klart kunnat särskiljas från sökandens produkt. Det har inte heller visats, att svaranden på annat sätt i marknadsföringen av sin produkt skulle ha förorsakat fara för förväxling beträffande det kommersiella ursprunget för sin egen produkt och sökandens motsvarande produkt, och inte heller i övrigt i sin marknadsföring använt förfarande, som stridit mot god affärssed eller eljest varit otillbörligt mot sökanden.
MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Termoteam Oy:s ansökan lämnas med stöd av 6 § OtillbFörfL utan pröving till den del det framförda förbudsyrkandet bör anses grunda sig på förfarande i strid med sagda lags 4 §. Till övriga delar prövas förbudsyrkandet och förkastas såsom ogrundat.
Termoteam Oy ålägges med stöd av lagen om marknadsdomstolen 14 § 2 mom. att ersätta staten det ur dess medel erlagda vittnesarvodet med 140 mark.
Närvarande: Valkonen, såsom ordförande, Tala, Aaltonen, Heiniö, Ollikainen, Tammilehto och Vasara.