Market court dismisses claims for injunctions based on contract breach and trade secret misuse, ruling it lacks jurisdiction. The court found no unfair competition violations and stated the market court cannot adjudicate private contract disputes or trade secret claims. Consequently, the application was rejected, and the parties bear their own costs.
Legislator summary
AI generatedThe market court dismissed Teknorex's application against Sadolin and Sesoma, ruling that it lacked jurisdiction to hear claims based on alleged contract breach or trade secret misuse. Teknorex argued that Sadolin had improperly used its manufacturing formulas and that Sesoma, formed by former employees, was attempting to poach its business. The court held that such matters fall outside the market court's competence, which is limited to unfair competition under specific statutes, and found no evidence of such violations. As a result, the claims were rejected without examination, and the parties were ordered to bear their own litigation costs.
Legislator headnote
AI generatedLagen om marknadsdomstolen 4, 6 och 7 §; The market court lacks jurisdiction to adjudicate claims based on alleged contract breach or trade secret misuse, as these fall outside its statutory mandate to address unfair competition.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
Oy Teknorex Ab (TR) vastaan Sadolinin Painovärit Oy (SP) ja Sesoma Oy. 19.5.1981.-Hakemus perustui sopimusrikkomukseen ja väitettyyn liikesalaisuuden väärinkäyttöön. Näillä perusteilla tehtyjen vaatimusten tutkiminen ei kuulunut markkinatuomioistuimen toimivaltaan. Vastaajien ei ollut näytetty muutoin menetelleen markkinoinnissaan sopimattomasti.
SopMenL_1_§
OY TEKNOREX AB:N VAATIMUS
TR on vaatinut, että SP:tä ja Sesoma Oy:tä sopimattomasta menettelystä elinkeinotoiminnassa annetun lain (SopMenL) säännösten nojalla sakon uhalla kielletään markkinoimasta sellaisia silkkipainovärejä sekä samaan ryhmään kuuluvia tuotteita, jotka SP on valmistanut käyttäen oikeudettomasti hyväkseen TR: n omistamia valmistuskaavoja.
Lisäksi TR on vaatinut, että SP velvoitettaisiin luovuttamaan hallussaan olevat TR:n omistamat valmistuskaavat takaisin.
TR on kehittänyt eräiden silkkipainovärien ja samaan ryhmään kuuluvien tuotteiden valmistusmenetelmät ja kaavat (reseptit). TR valmisti aikaisemmin itse noita tuotteita. Myöhemmin niitä on valmistutettu muilla yrityksillä. Tuotteet on vuodesta 1957 alkaen koko ajan valmistettu TR:n nimellä. TR on yksin markkinoinut tuotteet.
TR teki vuonna 1969 puheena olevia tuotteita koskevan suullisen yhteistyösopimuksen Oy Sadolinin Painoväritehdas Ab:n, nykyisen Sadolinin Painovärit Oy:n (SP) kanssa. Sopimuksen mukaan SP ryhtyi valmistamaan tuotteita TR:n menetelmien ja kaavojen mukaisesti sekä yksinomaan TR:lle. TR toimitti SP:lle etiketit, joissa tuotteiden valmistajaksi ilmoitettiin TR. Tuotteita valmistettiin TR:n kulloinkin tekemien tilausten mukaiset määrät. Kysymyksessä oli siten TR:n oma tuotanto, jonka teknisestä toteutuksesta SP huolehti.
Suullinen sopimus sisälsi ehdon, jonka mukaan alalla mahdollisesti tapahtuvan teknisen edistyksen mukaisesti kaavoja kehitetään siten, että kummankin yhtiön hallussa oleviin kaavoihin aina tehdään yhtäpitävät muutosmerkinnät. Edelleen sovittiin, että jomman kumman osapuolen halutessa lopettaa yhteistyön asiasta tuli ilmoittaa niin hyvissä ajoin, ettei kummallekaan osapuolelle aiheudu asiasta tuntuvaa haittaa.
SP katkaisi toimituksensa TR:lle 25.2.1980 syytä ilmoittamatta ja ilman minkäänlaista varoitusta tai irtisanomista. TR:lle ei enää toimitettu edes niitä tuotteita, joista oli tehty tilaukset. Pyrittäessä neuvottelemaan SP:n kanssa tilanteesta SP:n edustajat kiistivät jopa alussa mainitun suullisen sopimuksen olemassaolon. SP kieltäytyi yhteistoiminnan jatkamisesta. SP ei myöskään suostunut luovuttamaan TR:n omistamia valmistuskaavoja takaisin.
SP oli 7.3.1980 lähettänyt TR:n asiakaskunnalle kirjeen, jonka mukaan kysymyksessä olevien tuotteiden markkinoinnista vastedes huolehtisi Sesoma Oy. Viimeksi mainitun yhtiön toimivina osakkaina olivat kaksi aikaisemmin TR:n palveluksessa myyntitehtävissä ollutta, vuoden 1979 marraskuun lopussa irtisanoutunutta henkilöä. SP on ilmeisesti halunnut "kaapata" TR:ltä paitsi valmistusmenetelmät ja -kaavat myös tuotteiden markkinoinnin sekä siinä tarkoituksessa myötävaikuttanut kilpailevan yhtiön perustamiseen ja markkinoinnin siirtämiseen sille.
SP ja Sesoma Oy ovat yhteistuumin menettelyllään rikkoneet selostetun yhteistyösopimuksen ehtoja vastaan sekä käyttäneet hyvän liiketavan vastaista ja sopimatonta menettelyä, joka on vahingoittanut TR:n elinkeinotoimintaa.
TR on myös ajanut SP:tä ja Sesoma Oy:tä vastaan vahingonkorvauskannetta yleisessä tuomioistuimessa. Helsingin raastuvanoikeus on päätöksellään 23.2.1981 katsonut, että TR:n ja SP:n välillä on ollut sopimussuhde, jonka rikkomisesta SP on tuomittu vahingonkorvaukseen.
SADOLININ PAINOVÄRIT OY:N VASTINE
SP on kiistänyt syyllistyneensä SopMenL:n säännösten vastaiseen markkinointiin. SP on vaatinut, että hakemus jätetään tutkimatta tai hylätään aiheettomana.
TR on perustanut kieltohakemuksensa siihen, mitä se katsoo aikanaan yhtiöiden välillä sovituksi. Helsingin raastuvanoikeuden 23.2.1981 julistamaan päätökseen on haettu muutosta. Liikesuhteen katkaisemisen johdosta asia on siten edelleen vireillä yleisessä tuomioistuimessa, joka siis ratkaisee yhtiöiden välisen sopimuksesta aiheutuvan riidan. Koska myös kieltohakemus perustuu sopimuksen vastaiseksi väitettyyn menettelyyn, markkinatuomioistuimen tulisi joko jättää asia sillensä tai odottaa yleisen tuomioistuimen lopullista päätöstä.
SP on valmistanut silkkipainovärejä jo 1950-luvulla. Niiden valmistuksessa SP on soveltanut monivuotisen kokemuksensa perusteella syntyneitä kaavoja. SP oli myös aikaisemmin markkinoinut hakemuksessa tarkoitettuja tuotteita.
SP:n tuotekehittely suoritetaan osaksi Kööpenhaminassa alalla jo kaksisataa vuotta toimineen SP:n emoyhtiön Sadolin & Holmbladin keskuslaboratoriossa, osaksi SP:n oman henkilökunnan voimin. SP ei ole voinut "kaapata" sellaisten omien tuotteidensa markkinointia, joita se valmisti ja markkinoi jo ennen ryhtymistään TR:n kanssa yhteistyöhön.
TR on toiminut pääasiallisesti myyntiyhtiönä. Sillä ei ole tuotekehittelyyn tarvittavaa henkilökuntaa eikä tarpeellisia laboratorioita. TR ryhtyi 1965 markkinoimaan SP:n kiiltäviä silkkipainovärejä. Mattasilkkipainovärejä SP ryhtyi valmistamaan TR:lle 1969 TR:n antamien reseptien mukaan. Ne on kuitenkin sen jälkeen uudistettu ja kehitetty SP:n ja sen emoyhtiön laboratorioissa. Nykyiset reseptit ovat 11 vuoden tuotekehittelyn tulos ja niiden mukaan valmistettu tuote on uusi. SP ei sitoutunut olemaan myymättä silkkipainovärejä muiden myyntikanavien kautta. TR:llä ei siis ole ollut yksinmyyntioikeutta.
Silkkipainovärien tuotantomäärät ovat suhteessa SP:n muihin tuotteisiin suhteellisen vähäiset. Noita tuotteita myydään pääasiallisesti pienehköille yrityksille, jotka käyttävät niitä omassa toiminnassaan mm. julisteiden valmistamiseen. SP:llä ei ollut intressiä luoda erillistä myyntiorganisaatiota niin pientä osa-aluetta varten.
TR:n myötävaikutuksella perustettiin 25.2.1980 Oy Scanink Ab, jonka tarkoituksena on valmistaa painovärejä. Yrityksen henkilökunta koostuu SP:ltä siihen siirtyneistä henkilöistä. Eräs näistä kopioi ennen lähtöään SP:n reseptejä, joita oli tarkoitus käyttää uudessa yrityksessä. Hänet on tuomittu yleisessä tuomioistuimessa rangaistukseen liikesalaisuuden väärinkäyttämisestä. Tämän "kaappausyrityksen" jälkeen SP lopetti toimitukset TR:lle.
TR:n kanssa ei ollut sovittu mistään määrätystä menettelystä yhteistoiminnan loppumisen varalta. TR oli tavallisen ostajan asemassa sillä erotuksella, että TR 1969 halusi myymiään värejä valmistettavan omien reseptiensä mukaisesti.
SESOMA OY:N VASTINE
Sesoma Oy on kiistänyt syyllistyneensä SopMenL:n säännösten vastaiseen markkinointiin. Sesoma Oy on vaatinut, että hakemus joko jätetään tutkimatta tai hylätään aiheettomana. Lisäksi Sesoma Oy on vaatinut, että TR velvoitettaisiin korvaamaan sen oikeudenkäyntikulut markkinatuomioistuimessa.
Hakemus perustuu ensi sijassa sopimusoikeudellisille näkökohdille. Asiassa on lähinnä kysymys siitä, mitä oikeuksia SP:llä ja TR:llä oli kuhunkin reseptiin yhteistoiminnan alkaessa ja vastaavasti sen loppuessa. Kanne on itse asiassa kohdistettu kokonaan SP:tä vastaan. Mainituilla sopimusoikeudellisilla perusteilla kieltohakemusta ei voida tutkia SP:n osalta. Yhtä vähän niiden perusteella voidaan rakentaa ratkaisua Sesoma Oy: n osalta. Hakemus tulisi jättää sopimusoikeudellisilla perusteilla tehtynä tutkimatta.
Mikäli sopimusoikeudelliset näkökohdat eivät olisi hakemuksessa ratkaisevia, ainoaksi mahdollisuudeksi jäisi hakemuksen tutkiminen SopMenL 4 §:n valossa. Mainitussa lainkohdassa on kysymys teknisen esikuvan tai ohjeen uskomisesta toiselle. Tältäkään osin markkinatuomioistuin ei voi toimivaltansa puitteissa asiaa tutkia.
Mikäli hakemus kuitenkin katsottaisiin Sesoma Oy:n osalta tutkimiskelpoiseksi sen vuoksi, että sillä ei ole ollut mitään sopimussuhdetta TR:n kanssa, hakemus olisi hylättävä perusteettomana. Se seikka, että kaksi Sesoma Oy:ssä toimivaa henkilöä on aikaisemmin työskennellyt SP:ssä, ei ole esteenä myyntitoiminnan harjoittamiselle myöhemmin sen enempää SP:n kuin minkään muunkaan yrityksen kanssa. Lisäksi Sesoma Oy:n markkinointiyhteistyö SP:n kanssa alkoi vasta sen jälkeen, kun SP:n ja TR:n yhteistyö Sesoma Oy:stä riippumattomista syistä oli lakannut. Sesoma Oy:n toiminta ei ole käynnistynyt millään tavoin riidanalaisten silkkipainovärien varaan eikä suhteeseen SP:n kanssa. SP:n ja TR:n välisistä reseptiasioista Sesoma Oy: llä ei ole ollut mitään tietoa.
TR:llä ei ole mitään perusteita vaatia Sesoma Oy:lle kieltoa markkinoida SP:n sen enempää kuin muidenkaan valmistamia tuotteita. Sesoma Oy:n ja SP:n jälleenmyyntisuhde ei sisällä mitään SopMenL 1-3 §:n säännösten vastaista.
Riidanalaiset valmistusohjeet näyttävät olevan nykyisessä muodossaan SP:n kehittämiä ainakin siinä määrin, että SP voi niitä hyödyntää taloudellisessa toiminnassaan. SP:llä on siten oikeus valmistaa reseptien perusteella silkkipainovärejä tai samaan ryhmään kuuluvia tuotteita ja markkinoida niitä. Tämänkään vuoksi Sesoma Oy:tä ei voida jälleenmyyjänä kieltää noita tuotteita markkinoimasta.
KULUTTAJA-ASIAMIEHEN (KA) KANNANOTTO
KA on ilmoittanut, ettei hän ryhdy toimenpiteisiin hakemuksen johdosta.
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT
TR:n hakemus perustuu SP:n osalta väitettyyn, näiden asianosaisten väliseen vuonna 1969 tehtyyn suulliseen sopimukseen. TR katsoo, että sillä tuon sopimuksen mukaan on yksinmyyntioikeus SP:n valmistamiin silkkipainoväreihin. Hakemuksessa tarkoitetut valmistuskaavat on luovutettu SP:lle saman sopimuksen perusteella.
Myös TR:n hakemus Sesoma Oy:tä vastaan perustuu siihen, että Sesoma Oy on yhdessä SP:n kanssa rikkonut puheena olevaa TR:n ja SP:n välistä yhteistyösopimusta.
Sopimussuhteen rikkomisen ohella TR:n hakemuksen sekä SP:tä että Sesoma Oy:tä vastaan voidaan oikeudellisesti katsoa perustuvan väitetystä TR:n valmistuskaavojen luvattomasta käytöstä muodostuvaan liikesalaisuuden väärinkäyttämiseen.
Markkinatuomioistuin katsoo markkinatuomioistuimesta annetun lain 4, 6 ja 7 §:n nojalla, ettei väitettyyn sopimuksen rikkomiseen tai liikesalaisuuden väärinkäytämiseen perustuvan kieltovaatimuksen tutkiminen kuuluu sen toimivaltaan.
SP:n ja Sesoma Oy:n ei ole näytetty menetelleen markkinoinnissaan SopMenL:n 1 §:ssä tarkoitetulla tavalla sopimattomasti.
Markkinatuomioistuimesta annetun lain 15 §:n 3 momentin mukaan asianomaiset vastaavat itse oikeudenkäyntikuluistaan markkinatuomioistuimessa.
MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU
Teknorex Oy:n hakemus jätetään tutkittavaksi ottamatta siltä osin kuin vaatimus perustuu väitettyyn sopimuksen rikkomiseen tai liikesalaisuuden väärinkäyttämiseen.
Muilta osin Teknorex Oy:n vaatimukset hylätään.
Sesoma Oy:n vaatimus oikeudenkäyntikulujen korvaamisesta hylätään.
Läsnä: Huttunen,puheenjohtaja, Valkonen, varapuheenjohtaja, Wilhelmsson, Heiniö, Heikkilä, Henriksson ja Kortekangas.
---
[SV]
Oy Teknorex Ab (TR) mot Sadolinin Painovärit Oy (SP) och Sesoma Oy. - Ansökan grundade sig på ett avtalsbrott och ett påstått missbruk av affärshemlighet. På dessa grunder hörde prövningen av de framställda yrkandena inte till marknadsdomstolens kompetens. Det hade inte visats att svarandena i övrigt in sin marknadsföring skulle ha förfarit otillbörligt.
OtillbFörfL_1_§
OY TEKNOREX AB:S YRKANDE
TR har yrkat, att SP och Sesoma OY med stöd av stadgandena i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (OtillbFörfL) vid vite måtte förbjudas att marknadsföra sådana sidentryckfärger samt produkter inom samma grupp, som SP tillverkat genom att utan rätt utnyttja tillverkningsformler tillhörande TR.
Dessutom har TR yrkat, att SP måtte åläggas att återlämna de TR tillhörande tillverkningsformlerna som bolaget har i sin besittning.
TR har utvecklat tillverkningsmetoder och formler (recept) för vissa sidentryckfärger samt produkter tillhörande denna grupp. TR har tidigare själv tillverkat dessa produkter. Senare har man låtit andra företag tillverka dessa produkter. Produkterna har fr.o.m. år 1957 tillverkats i TR:s namn. TR har ensamt marknadsfört produkterna.
År 1969 ingick TR ett muntligt samarbetsavtal med Oy Sadolinin Painoväritehdas Ab, numera Sadolinin Painovärit Oy (SP) gällande ifrågavarande produkter. Enligt avtalet inledde SP tillverkningen av produkterna enligt TR:s metoder och formler samt enbart för TR:s räkning. TR levererade etiketter till SP i vilka tillverkaren angavs vara TR. Av produkter tillverkades sådana mängder som TR i varje enskilt fall beställde. Det var sålunda fråga om TR:s egen produktion, vars tekniska förverkligande ombesörjdes av SP.
Det muntliga avtalet innehöll ett villkor enligt vilket formlerna till följd av eventuella tekniska framsteg inom branschen utvecklas sålunda, att enahanda ändringsanteckningar görs till formlerna hos båda bolagen. Ytterligare kom man överens om att såframt den ena parten önskade sluta med samarbetet skulle man meddela om detta i så god tid, att ingendera parten åsamkades kännbar olägenhet av uppsägningen.
Utan att uppge någon orsak och utan föregående varning eller uppsägning avbröt SP sina leveranser till TR 25.2.1980. Inte ens de produkter, som TR hade beställt, levererades. Då man försökte ubderhandla med SP om situationen bestred SP:s representanter t.o.m. existensen av det tidigare nämnda muntliga avtalet. SP vägrade att fortsätta med samarbetet. SP gick ej heller med på att återlämna tillverkningsformlerna till TR.
SP hade 7.3.1980 sänt till SP:s kundkrets ett brev enligt vilket marknadsföringen av de ifrågavarande produkterna i framtiden skulle ombesörjas av Sesoma Oy. Aktiva aktionärer i det sistnämnda bolaget var två personer, vilka tidigare hade varit i TR:s tjänst vid försäljningen och som sagt upp sig i slutet av november 1979. SP hade uppenbart velat "kapa" av TR förutom tillverkningsmetoderna och -formlerna även marknadsföringen av produkterna och i detta syfte bidragit till att grunda ett konkurrerande bolag och att överföra marknadsföringen till detta bolag.
SP och Sesoma Oy har i samförstånd genom sitt förfarande brutit mot villkoren av det ovan relaterade samarbetsavtalet samt använt mot god affärssedd stridande och otillbörligt förfarande som skadat TR:s näringsverksamhet.
TR har även i allmän domstol fört skadeståndstalan mot SP och Sesoma Oy. Helsingfors rådstuvurätt har i sitt beslut 23.2.1981 ansett, att ett avtalsförhållande existerat mellan TR och SP och har dömt SP till skadeersättning för avtalsbrott.
SADOLININ PAINOVÄRIT OY:S BEMÖTANDE
SP har bestridit att det gjort sig skyldigt till sådan marknadsföring som är i strid med stadgandena i OtillbFörfL. SP har yrkat, att ansökan måtte lämnas utan prövning eller förkastas såsom ogrundad.
TR har stött sin förbundsansökan på det som TR anser att tidigare har överenskommits mellan bolagen. Man har sökt ändring till det utslag som avkunnats av Helsingfors rådstuvurätt 23.2.1981. På grund av att affärsförhållandet avbrutits är ärendet sålunda fortfarande anhängigt i allmän domstol, vilken alltså skall avgöra tvisten som uppstått mellan bolagen genom avtalet. Emedan även förbundsansökan stöder sig på ett påstått avtalskränkande förfarande, borde marknadsdomstolen antingen avskriva målet eller invänta allmänna domstolens slutliga utslag.
SP har tillverkat sidetryckfärger redan på 1950-talet. Vid tillverkningen har SP tillämpat de formler som uppstått under företagets mångåriga erfarenhet. SP hade redan tidigare marknadsfört de i ansökan avsedda produkterna.
SP:s produktutveckling sker dels i Köpenhamn vid SP:s moderbolag Sadolin & Holmblads centrallaboratorium som verkat redan två hundra år inom branschen och dels genom SP:s egen personals försorg. SP har inte kunnat "kapa" marknadsföringen av sådana egna produkter som den tillverkade och marknadsförde redan innan den inledde sitt samarbete med TR.
TR har huvudsakligen verkat som ett försäljningsbolag. Det har inte för produktutvecklingen nödig personal och ej heller laboratorier. År 1965 började TR marknadsföra SP:s glansiga sidentryckfärger. År 1969 började SP tillverka matta sidentryckfärger för TR enligt de recept som bolaget fått av TR. Dessa recept har därefter emellertid förnyats och vidareutvecklats i SP:S och dess moderbolags laboratorier. De nuvarande recepten är ett resultat av 11 års produktutveckling och den produkt som tillverkas enligt dem är ny. SP har inte förbundit sig att inte sälja sidentryckfärger genom andra försäljningskanaler. TR har sålunda inte haft ensamrätt till försäljning.
De producerade mängderna av sidentryckfärger är relativt ringa i jämförelse med SP:s andra produkter. Dessa produkter säljs huvudsakligen till mindre företag, vilka använder dem i sin egen verksamhet bl.a. för tillverkning av affischer. SP har inte haft intresse för att skapa en separat försäljningsorganisation för ett såpass litet delområde.
Med TR:s medverkan grundades 25.2.1980 Oy Scanink Ab, vars syfte är att tillverka tryckfärger. Företagets personal utgörs av personer som flyttat över från SP. En av dessa personer kopierade SP:s recept innan han lämnade företaget med avsikt att använda recepten i det nya företaget. Han har blivit dömd till straff i allmän domstol för missbruk av affärshemlighet. Efter detta "kapningsförsök" inställde SP leveranserna till TR.
Med TR hade man inte kommit överens om något bestämt förfarande med tanke på samarbetets upphörande. TR var i samma ställning som en vanlig köpare från vilken den avvek endast därigenom, att TR år 1969 önskade få de försålda färgerna tillverkade enligt sina egna recept.
SESOMA OY:S BEMÖTANDE
Sesoma Oy har bestridit att det gjort sig skyldigt till sådan marknadsföring som är i strid med stadgandena i OtillbFörfL. Sesoma Oy hat yrkat, att ansökan antingen lämnas utan prövning eller förkastas såsom ogrundad. Dessutom har Sesoma Oy yrkat, att TR måtte åläggas att ersätta dess rättegångskostnader i marknadsdomstolen.
Ansökan grundar sig i främsta rummet på kontraktsrättsliga synpunkter. I ärendet är det närmast fråga om vilka rättigheter SP och TR hade till varje enskilt recept vid den tidpunkt då samarbetet inleddes och motsvarande då det upphörde. Käromålet är i själva verket i sin helhet riktat mot SP. På ovan nämnda avtalsrättsliga grunder kan förbudsansökan inte prövas för SP:s del. Lika lite kan man med stöd av dessa grunder bygga upp ett avgörande för Sesoma Oy:s del. Ansökan, som stöder sig på avtalsrättsliga grunder borde lämnas utan prövning.
Om de avtalsrättsliga synpunkterna i ansökan inte är avgörande, återstår det som enda möjlighet att pröva ansökan med beaktande av 4 § OtillbFörfL. I nämnda lagrum rör det sig om anförtroende av teknisk förebild eller teknisk anvisning till annan. Ej heller till denna del kan marknadsdomstolen pröva saken inom ramen av sin kompetens.
Om ansökan emellertid för Sesoma Oy:s del skulle anses kunna prövas på grund av att bolaget inte haft ett avtalsförhållande med TR, borde ansökan förkastas såsom ogrundad. Det faktum att två hos Sesoma Oy arbetande personer tidigare arbetat hos SP utgör inget hinder för ett senare försäljningsarbete med SP och ej heller med något annat företag. Dessutom inleddes Sesoma Oy:s marknadsföringssamarbete med SP först efter det att SP:s och TR:s samarbete hade upphört på grund av orsaker som inte berodde på Sesoma Oy. Sesoma Oy:s verksamhet har inte börjat så, att den på något sätt skulle ha byggt på de omstridda sidentryckfärgerna eller förhållandet med SP. Sesoma Oy har inte haft någon kännedom om eventuella receptfrågor mellan SP och TR.
TR kan på inga som helst grunder yrka, att Sesoma Oy förbjudes att marknadsföra SP:s eller andra företags produkter. Sesoma Oy:s och SP:s återförsäljningsförhållande innebär inte någonting som står i strid med stadgandena i 1 - 3 § OtillbFörfL.
De omstridda tillverkningsrecepten i deras nuvarande form förefaller att vara utvecklade av SP åtminstone i så hög grad, att SP kan utnyttja dem i sin ekonomiska verksamhet. SP har därigenom rätt att tillverka sidentryckfärger eller andra produkter tillhörande samma grupp enligt recepten och marknadsföra dessa produkter. Även av denna orsak kan Sesoma Oy inte förbjudas att såsom återförsäljare marknadsföra dessa produkter.
KONSUMENTOMBUDSMANNENS (KO) STÄLLNINGSTAGANDE
KO har meddelat, att han ej ämnar vidtaga åtgärder med anledning av ärendet.
MOTIVERINGAR FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
TR:s ansökan, till den del den gäller SP, stöder sig på påstått muntligt år 1969 ingått avtal mellan parterna. TR anser, att det med stöd av avtalet har rätt till ensamförsäljning av sidentryckfärger tillverkade av SP. De i ansökan avsedda tillverkningsformlerna har överlåtits till SP genom samma avtal.
Även TR:s ansökan mot Sesoma Oy stöder sig på att Sesoma Oy tillsammans med SP brutit mot ovannämnda samarbetsavtal mellan TR och SP.
Förutom brott mot avtalsförhållandet kan TR:s ansökan mot såväl SP som Sesoma Oy rättsligt anses stöda sig på missbruk av affärshemlighet, vilket innebär påstådd olovlig användning av TR:s tillverkningsformler.
Marknadsdomstolen anser med stöd av 4, 6 och 7 § lagen om marknadsdomstolen, att den inte är behörig att pröva ett yrkande på förbud som stöder sig på påstått avtalsbrott eller missbruk av affärshemlighet.
Det har inte bevisats, att SP och Sesoma Oy skulle ha förfarit otillbörligt på sätt som avses i 1 § OtillbFörfL.
Enligt 15 § 3 mom. lagen om marknadsdomstolen svarar parterna själva för sina rättegångskostnader i marknadsdomstolen.
MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Teknorex Oy:s ansökan lämnas utan prövning till den del den stöder sig på påstått avtalsbrott eller missbruk av affärshemlighet.
Till övriga delar förkastas Teknorex Oy:s yrkanden.
Sesoma Oy:s yrkande på ersättning av rättegångskostnader förkastas.
Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Heiniö, Heikkilä, Henriksson och Kortekangas.