Market court dismissed tying claim against monopoly holder for alleged unfair business practices.

Automaattivuokraajat r.y.(hakija) vastaan Raha-automaattiyhdistys (RAY). 4.11.1980. - Hakija katsoi, että RAY monopoliasemaansa hyväksi käyttäen sopimattomalla tavalla painosti liikkeenharjoittajia tekemään sopimuksia myös viihde- ja tavaravoittoautomaateista. RAY:n ei katsottu syyllistyneen SopMenL 1 §:n vastaiseen menettelyyn.

SopMenL_1_§

AUTOMAATTIVUOKRAAJAT R.Y:N VAATIMUS

Hakija on vaatinut, että markkinatuomioistuin SopMenL:n säännösten nojalla sakon uhalla kieltää RAY:tä jatkamasta Automaattivuokraajat r.y:n jäseniin kohdistuvia painostustoimenpiteitä. RAY on käyttänyt hyväkseen monopoliasemaansa rahaautomaattien vuokraajana ja painostanut automaatteja toimitiloihinsa hankkivia yksityisiä liikkeenharjoittajia tekemään vuokrasopimuksia RAY:n kanssa myös muista kuin rahaautomaateista.

RAY:llä on rahaautomaattiasetuksen (676/1967) 1 §:n nojalla yksinoikeus pitää lainkohdan tarkoittamia rahaautomaatteja käytettävänä. Muita kuin varsinaisia rahaautomaatteja saavat myös yksityiset automaattivuokraajat vuokrata liikkeenharjoittajille vuoden 1981 loppuun saakka. Näitä muita automaatteja ovat esim. viihde, musiikki ja tavaravoittoautomaatit. Myös RAY harjoittaa muidenkin kuin rahaautomaattien vuokrausta. Tällöin RAY kilpailee samoista markkinoista yksityisten automaattivuokraajien kanssa. Selvästi tuottavimpia kaikista automaateista ovat rahaautomaatit, joiden päätyyppejä ovat pajatso ja valssikoneautomaatti. Pajatso on ollut jo kauan markkinoilla. Sen sijaan valssikone on suhteellisen uusi tulokas automaattimarkkinoilla. Pääasiassa sen avulla RAY pystyy hallitsemaan automaattimarkkinoita.

Rahaautomaatin kuukausituotto saattaa merkitä huomattavaa osaa pienen kahvilan omistajan liikevaihdosta. Tätä seikkaa hyväksi käyttäen RAY:n piiriasiamiehet maan eri osissa pakottavat pienyrittäjiä tekemään sopimuksia muistakin automaateista RAY:n kanssa. Yrittäjälle ilmoitetaan, että ellei hän tee sopimusta RAY:n kanssa myös viihde ja tavaravoittoautomaatista, RAY ei vuokraa myöskään rahaautomaattia yritykselle. Lisäksi painostetaan ilmoittamalla, että RAY kieltäytyy vuokraamasta mitään automaattia vuoden 1982 alusta lukien, jolloin kaikki automaatit musiikkiautomaatteja lukuun ottamatta siirtyvät RAY:n monopoliksi.

RAY on valssikoneiden avulla pyrkinyt luomaan markkinoilla keinotekoisen kilpailutilanteen siten, että se on palkinnut sopimuksiin taipuvat yrittäjät luovuttamalla valssikoneen silloin, kun yrittäjä on vuokrannut RAY:ltä myös muita automaatteja. RAY:n menettely on taloudellista painostusta. Yhdistyksen jäsenet ovat RAY:n menettelyn johdosta kärsineet huomattavia tappioita markkinoiden menetyksinä.

RAHA-AUTOMAATTIYHDISTYKSEN VASTINE

RAY on kiistänyt syyllistyneensä väitettyyn hyvän liiketavan vastaiseen tai muutoin sopimattomaan menettelyyn.

RAY on julkisoikeudellinen yhdistys, jolle on annettu yksinoikeus raha-automaattien ja ajanvieteautomaattien vuokraamiseen (arpajaislaki 491/1965 ja ajanvieteautomaateista annettu laki 426/1976). Arpajaislain 3 §:n mukaan RAY pitää mainittuja pelilaitteita käytettävänä varojen hankkimiseksi yleisen kansanterveyden edistämiseen, lastensuojelun tukemiseen, aistiviallisten huoltamiseen, vanhustenhuollon ja invalidihuollon tukemiseen, nuorisokasvatuksen kehittämiseen, valmistautumiseen ihmishenkien suojelemiseen ja pelastamiseen suuronnettomuuksissa sekä kaikille avoimien lomanviettopaikkojen hankkimiseen tai ylläpitämiseen taikka tähän verrattavaan lomanviettomahdollisuuksien edistämiseen.

Tarkoituksensa toteuttamiseksi RAY pitää maksua vastaan käytettävänä raha-automaatteja, joita ovat mm. pajatso ja valssikonetyyppinen raha-automaatti, sekä vuokraa myös ajanvieteautomaatteja. RAY:n tavoitteena on hankkia varoja aiemmin mainittuihin yleishyödyllisiin tarkoituksiin sosiaalisia tai muita haittoja aiheuttamatta. Tämän vuoksi RAY on mm. pidättäytynyt aktiivisesta toimintansa mainostamisesta ja puhtaasti liiketaloudellisiin syihin perustuvasta sijoituspolitiikasta. Uusia sijoituspaikkoja hankkiessaan RAY ottaa huomioon mm. sijoituspaikan valvottavuuden.

Valssikonetyyppisten automaattien tuotto on ollut hyvä verrattuna perinteisiin raha-automaatteihin. Tämän vuoksi sijoituspaikan haltijat haluaisivat saada näitä automaatteja enemmän kuin mitä RAY:llä on mahdollisuus toimittaa. Näin on syntynyt joitakin kilpailutilanteita sijoituspaikan haltijoiden kesken. Valssikoneiden määrää tullaan lisäämään varovasti, mutta kysymys ei ole RAY:n kilpailukeinosta, vaan RAY:n toimimisesta keskeisten toimintaperiaatteidensa edellyttämällä tavalla. Automaatteja ei vuokrata ensisijaisesti asiakkaiden tarpeiden tai toivomusten mukaisesti, vaan RAY:tä velvoittavia ja ohjaavia sääntöjä ja määräyksiä noudattaen. RAY:n kenttäorganisaatiolle on annettu täydelliset ohjeet siitä, miten sijoitussopimuksia tehtäessä on toimittava. Ohjeissa on nimenomaan kielletty epäterveisiin kilpailukeinoihin tukeutuminen.

Automaattivuokraajat r.y:n hakemus sisältää väitteen ns. tyingin käyttämisestä. Tying, eli tavaran myynnin sitominen muun saman tuottajan tavaran ostamiseen, ei ole SopMenL 1 §:n vastaista, ellei siihen liity hylättäviä kilpailukeinoja. RAY:n monopoliasema perustuu muilla laeilla säänneltyyn järjestelyyn eikä RAY:n asema vaikuta SopMenL:n nojalla kielletyn menettelyn arviointiin.

KULUTTAJA-ASIAMIEHEN KANNANOTTO

KA on ilmoittanut, ettei hän ryhdy toimenpiteisiin asiassa.

TODISTELU

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISUN PERUSTELUT

Automaattivuokraajat r.y. ei ole näyttänyt toteen väitettään, että RAY painostaisi liikkeenharjoittajia tekemään sopimuksia viihde- ja tavaravoittoautomaateista siten, että ilmoitettaisiin RAY:n kieltäytyvän vuokraamasta mitään automaattia vuoden 1982 alusta lukien.

Automaattivuokraajat r.y. ei ole esittämällään todistelulla myöskään näyttänyt, että RAY todistelusta ilmenevässä yksittäistapauksessa olisi syyllistynyt SopMenL:ssa kiellettyyn hyvän liiketavan vastaiseen tai muutoin Automaattivuokraajat r.y:n kannalta sopimattomaan menettelyyn.

MARKKINATUOMIOISTUIMEN RATKAISU

Markkinatuomioistuin harkitsee oikeaksi SopMenL 1 §:n nojalla hylätä Automaattivuokraajat r.y:n hakemuksen.

Automaattivuokraajat r.y. velvoitetaan markkinatuomioistuimesta annetun lain 14 §:n 2 momentin nojalla korvaamaan valtiolle sen varoista asiassa maksetut todistelukustannukset 20 markkaa.

Läsnä: Huttunen, puheenjohtaja, Valkonen, varapuheenjohtaja, Wilhelmsson, Heiniö, Henriksson, Tammilehto, Heikkilä ja Kortekangas.

---

[SV]

Automaattivuokraajat r.y. (sökanden) mot Penningautomatföreningen (PAF). - Sökanden ansåg att PAF genom att utnyttja sin monopolställning på ett otillbörligt sätt utövat påtryckning mot affärsidkare i syfte att ingå avtal även om förströelse- och varuvinstautomater. PAF ansågs ej ha gjort sig skyldig till mot 1 § OtillbFörfL stridande förfarande.

OtillbFörfL_1_§

AUTOMAATTIVUOKRAAJAT R.Y.:S YRKANDE

Automaattivuokraajat r.y. har yrkat, att marknadsdomstolen med stöd av stadgandena i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (OtillbFörfL) vid vite måtte förbjuda PAF att fortsätta med påtryckningsåtgärder som riktar sig mot Automaattivuokraajat r.y.:s medlemmar. PAF har, utnyttjande sin ställning som uthyrare av penningautomater, utövat påtryckning gentemot privata företag som anskaffat automater till sina affärsutrymmen genom att förmå dem att ingå uthyrningsavtal med PAF även om andra än penningautomater.

PAF har med stöd av 1 § penningautomatförordningen (676/1967) ensamrätt till att ställa till allmänhetens förfogande penningautomater som avses i ovannämnda lagrum. Andra än egentliga penningautomater, t.ex. förströelse, musik och varuvinstautomater, får privata uthyrare av automater hyra ut till affärsidkare till utgången av år 1981. Även PAF utövar uthyrning av andra än penningautomater. Härvid konkurrerar PAF på samma marknader med privata uthyrare av automater. De klart mest inbringande bland automaterna är penningautomater, vilkas huvudtyper är pajatso och valsmaskinautomat. Pajatson har redan länge varit på marknaden. Valsmaskinen är däremot en nykomlig på automatmarknaden. Genom den kan PAF huvudsakligen kontrollera automatmarknaden.

Den månatliga avkastningen från en penningautomat kan utgöra en betydade del av en liten kaf‚ägares omsättning. Genom att utnyttja detta faktum tvingar PAF:s ombudsmän småföretagare i olika delar av landet att ingå avtal även om andra automater med PAF. Man låter företagaren förstå, att om han inte ingår avtal med PAF även om förströelse och varuautomater, hyr PAF inte heller ut en penningautomat till företaget. Dessutom utövas påtryckning sålunda, att PAF vägrar att hyra ut några som helst automater från och med början av 1982 då samtliga automater förutom musikautomater övergår till PAF:s monopol.

PAF har genom valsmaskinerna strävat till att skapa en konstgjord konkurrenssituation på så sätt, att den belönat de företag som ingått att avtal genom att överlåta en valsmaskin samtidigt som företagaren hyrt även andra automater av PAF. PAF:s förfarande utgör ekonomisk påtryckning. Föreningens medlemmar har på grund av PAF:s förfarande lidit kännbara förluster i form av förlorade marknader.

PAF:S BEMÖTANDE

PAF har bestridit att den gjort sig skyldig till mot god affärssed stridande eller i övrigt otillbörligt förfarande.

PAF är en offentligrättslig förening som har fått ensamrätt till uthyrning av penningautomater och förströelseautomater (lagen om penninglotteri 491/1965 och förströelseautomater 426/1976). Enligt 3 § lagen om penninglotteri ställer PAF ovannämnda spelautomater till allmänhetens förfogande för anskaffning av medel för främjande av den allmänna folkhälsan, stödjande av barnskyddet, vården av syn- och hörselskadade, stödjande av åldringsvården, stödjande av invalidvården, utvecklande av ungdomsfostran, för beredskap för skyddande och räddande av människoliv vid katastrofer och för anskaffning av för envar öppna semesterplatser eller för härmed jämförligt främjande av möjligheterna till semesterfirande.

I syfte att nå sitt mål håller PAF för begagnande penningautomater av vilka bl.a. pajatson och penningautomaterna är av valsmaskintyp samt uthyr även förströelseautomater. PAF:s målsättning är att anskaffa medel för ovannämnda allmännyttiga syften utan att åsamka sociala eller andra olägenheter. Av denna orsak har PAF bl.a. avhållit sig från aktiv reklam för sin verksamhet och sådan placeringspolitik, som stöder sig enbart på företagsekonomiska grunder. Vid fastställande av nya placeringsställen tar PAF bl.a. möjligheterna att övervaka placeringsstället i beaktande.

Avkastningen för automater av valsmaskintyp är god i jämförelse med de traditionella penningautomaterna. Av denna orsak önskar förvaltarna till placeringsställen att få mera av dessa automater än vad PAF har möjligheter att leverera. Härigenom har det uppstått vissa konkurrenssituationer mellan förvaltare av placeringsställen. Man kommer att utöka antalet valsmaskiner försiktigt, men här är det inte fråga om PAF:s konkurrensåtgärd utan ett förfarande som PAF:s centrala verksamhetsprinciper förutsätter. Man hyr inte ut automater i främsta rummet i enlighet med kundernas behov eller önskemål, utan i överensstämmelse med de regler och bestämmelser som förpliktar och styr PAF. PAF:s organisation ute på fältet har fått fullständiga direktiv om hur man bör förfara då placeringsavtal ingås. I direktiven är det uttryckligen förbjudet att stöda sig på osunda konkurrensmetoder.

Automaattivuokraajat r.y.:s ansökan innehåller ett påstående om s.k. tying. Tying dvs. bindande av varans försäljning vid inköp av annan vara från samma producent står inte i strid med 1 § lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet, därest det inte sker i samband med förkastliga konkurrensmetoder. PAF:s monopolställning baserar sig på i andra lagar stadgad reglering och PAF:s ställning förutsätter inte bedömning av förfarande som är förbjudet i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet.

KONSUMENTOMBUDSMANNENS (KO) STÄLLNINGSSTAGANDE

KO har meddelat, att han inte ämnar vidtaga åtgärder med anledning av ärendet.

BEVISNING

I marknadsdomstolen har hörts såsom av Automaattivuokraajat r.y. åberopat vittne verkställande direktören Matti Leskinen. Leskinen hade försökt att få en penningautomat av valsmaskintyp till Lomatrio KB:s servicestationskaf‚ i Pieksämäki landskommun. Kaf‚t hade övergått till kommanditbolaget 1.1.1980. I kaf‚t hade det, under dess tidigare ägares tid, under flera år funnits två av PAF uthyrda penningautomater av pajatsotyp och ungefär under ett års tid en penningautomat av valsmaskintyp. Vid underhandlingar mellan Leskinen och PAF:s distriktombudsman hade man inte kunnat enas om att i fortsättningen placera en penningautomat av valsmaskintyp i kaf‚t, emedan Leskinen hade vägrat att ingå ett avtal med PAF om förströelse- och musikautomater. Angående de sistnämnda hade Leskinen ingått avtal med en privat uthyrare. Efter detta hade penningautomaten av valsmaskintyp flyttats bort från kaf‚t i januari 1980. Man hade lämnat kvar i kafet endast två penningautomater av pajatsotyp.

MOTIVERINGAR FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Automaattivuokraajat r.y. har inte bevisat sitt påstående om att PAF skulle utöva påtryckning mot affärsidkare i syfte att ingå avtal om förströelse- och varuvinstautomater sålunda, att PAF förklarade sig vägra att hyra ut någon automat f.o.m. början av 1982.

Automaattivuokraajat r.y. har inte heller genom sin bevisföring visat, att PAF i det enskilda fallet som framgår av bevisföringen skulle ha gjort sig skyldig till i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet avsett mot god affärssed stridande eller eljest med hänsyn till Automaattivuokraajat r.y. otillbörligt förfarande.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE ,K Marknadsdomstolen finner med stöd av 1 § OtillbFörfL rättvist att förkasta Automaattivuokraajat r.y.:s ansökan.

Med stöd av 14 § 2 mom. lagen om marknadsdomstolen ålägges Automaattivuokraajat r.y. att ersätta staten de ur dess medel i saken erlagda vittnesarvodena om 20 mark.

Närvarande: Huttunen, ordförande, Valkonen, viceordförande, Wilhelmsson, Heiniö, Henriksson, Tammilehto, Heikkilä och Kortekangas.