Environmental NGO's appeal dismissed as correction of administrative error did not directly affect its rights.

Ahvenanmaan maakunnan hallitus oli 7.12.2023 tekemällään päätöksellä perustanut luonnonsuojelualueen yleiselle vesialueelle. Maakunnan hallitus oli sen jälkeen 11.12.2023 tekemällään päätöksellä poistanut mainitun päätöksen Ahvenanmaan hallintolain asiavirheen korjaamista koskevan säännöksen nojalla. Päätöksen mukaan asiassa annettaisiin uusi Ahvenanmaan luonnonsuojelulain nojalla tehtävä päätös, kun asian jatkovalmistelu oli saatettu loppuun.

Ympäristöyhdistys oli korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemässään valituksessa vaatinut, että viimeksi mainittu päätös, jolla luonnonsuojelualueen perustamista koskenut päätös oli poistettu, oli kumottava.

Korkein hallinto-oikeus totesi, että muutoksenhaun kohteena ollutta päätöstä oli pidettävä pelkästään maakunnan hallintolain nojalla tehtynä asiavirheen korjaamista koskevana päätöksenä. Päätöksessä ei siten ollut kysymys yhdistyksen valituksessa tarkoitetusta maakunnan luonnonsuojelulaissa tarkoitetusta rauhoitusalueen lakkauttamista koskevasta päätöksestä.

Valitusoikeus maakunnan hallintolain nojalla tehdystä asiavirheen korjaamispäätöksestä määräytyi oikeudenkäynnistä hallintoasioissa annetun lain mukaisesti. Mainitun lain muutoksenhakusäännöksen mukaan valitusoikeus oli ainoastaan taholla, johon päätös oli kohdistettu tai jonka oikeuteen, velvollisuuteen tai etuun päätös välittömästi vaikutti.

Korkein hallinto-oikeus katsoi, ettei muutoksenhaun kohteena ollut asiavirheen korjaamista koskenut päätös välittömästi vaikuttanut yhdistyksen oikeuteen, velvollisuuteen tai etuun. Yhdistys ei siten ollut asiassa asianosainen eikä sillä ollut oikeutta valittaa päätöksestä. Yhdistyksen valitus jätettiin tutkimatta.

Ahvenanmaan itsehallintolaki 25 § ja 27 §

Ahvenanmaan maakunnan hallintolaki 8 §, 28 §, 45 § 1 momentti ja 48 § 1 momentti

Laki oikeudenkäynnistä hallintoasioissa 7 § 1 momentti

Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Riitta Mutikainen, Eija Siitari, Mika Seppälä, Kari Tornikoski ja Jaakko Autio. Asian esittelijä Satu Sundberg.

Ks. Muu päätös 3663/2024

Seloste on kokonaisuudessaan ruotsinkielisellä päätössivustolla.

---

[SV]

Ålands landskapsregering hade med sitt beslut 7.12.2023 inrättat ett naturreservat i ett allmänt vattenområde. Landskapsregeringen hade därefter med sitt beslut 11.12.2023 undanröjt nämnda beslut med stöd av bestämmelsen om rättelse av sakfel i landskapets förvaltningslag. Enligt beslutet skulle ett nytt beslut med stöd av Ålands naturvårdslag meddelas efter att ärendets vidare beredning hade slutförts.

En miljöförening hade i sina besvär till högsta förvaltningsdomstolen yrkat att beslutet varmed beslutet att inrätta naturreservatet hade undanröjts, ska upphävas.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det besvärsunderkastade beslutet skulle anses vara enbart ett beslut om rättelse av sakfel med stöd av landskapets förvaltningslag. Följaktligen har det inte i det besvärsunderkastade beslutet varit fråga om ett i föreningens besvär avsett beslut att upphäva ett fredningsbeslut enligt landskapets naturvårdslag.

Besvärsrätten över ett beslut om rättelse av sakfel med stöd av landskapets förvaltningslag bestäms enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt bestämmelserna om ändringssökande i sistnämnda lag har endast den besvärsrätt som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det besvärsunderkastade beslutet om rättelse av sakfel inte direkt påverkade den ändringssökande miljöföreningens rätt, skyldighet eller fördel. Föreningen var följaktligen inte part i det ifrågavarande ärendet och hade därför inte rätt att besvära sig över beslutet. Föreningens besvär lämnades utan prövning.

Självstyrelselagen för Åland 25 § och 27 §

Förvaltningslagen för landskapet Åland 8 §, 28 §, 45 § 1 mom. och 48 § 1 mom.

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 7 § 1 mom.

Se Annat beslut (3663/2024)

Beslut som ändringssökandet gäller

Ålands landskapsregering 11.12.2023 beslut nr 86

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen prövar inte besvären.

Ärendets tidigare handläggning

(1)

Ålands landskapsregering

har med sitt beslut 7.12.2023 nr 83 inrättat Bogskär naturreservat för att skydda landskapsbilden, undervattensnaturen, växt- och djurlivet samt för att skydda värdefulla fiskstammar i den yttre skärgården.

(2)

Ålands landskapsregering

har med sitt överklagade beslut 11.12.2023 nr 86 beslutat undanröja sitt beslut 7.12.2023 nr 83. Landskapsregeringen har med stöd av 48 § i förvaltningslagen för Åland förbjudit verkställigheten av beslutet tills vidare. Enligt beslutet meddelas ett nytt beslut i ärendet efter att ytterligare beredning av ärendet har slutförts.

(3) I sina beslutsskäl konstaterar landskapsregeringen att beslutet ska rättas som sakfel enligt 45 § förvaltningslagen för Åland (2008:9) eftersom beredningen av ärendet konstaterats klart bristfällig. Vid beredningen har den havsplan (S421P01) som fastställdes av landskapsregeringen 18.3.2021 inte beaktats. Dessutom har konsekvenserna för de företag som av landskapsregeringen beviljats undersökningsrätt inom stora delar av området inte utretts och de berörda företagen har inte heller hörts. Inte heller Ålands yrkesfiskare r.f. har hörts. Vidare behöver det ytterligare utredas hur vissa lagstadgade rättigheter och rättigheter som grundar sig på internationella avtal ska beaktas. Landskapet Åland äger hela vattenområdet, varför det inte finns någon annan part i ärendet som påverkas av detta beslut.

Yrkandena och utredningen i högsta förvaltningsdomstolen

(4)

Ålands Natur och Miljö r.f.

har i sina besvär yrkat att landskapsregeringens beslut 11.12.2023 nr 86 ska upphävas och landskapsregeringens beslut 7.12.2023 nr 83 ska kvarstå.

Till stöd för sina yrkanden har ändringssökanden anfört bland annat följande:

(5) Det föreligger ingen grund för rättelse av sakfel i enlighet med 45 § i förvaltningslagen för Åland. Beredningen av ärendet har gjorts på samma sätt som tidigare motsvarande fredningar av naturområden på Åland och i enlighet med det som framgår av 8 § i landskapslagen om naturvård. De berörda kommunerna har hörts före beslutet. Underlåtenhet att utreda konsekvenserna för de företag som av landskapsregeringen beviljats undersökningsrätt inom området utgör inte en brist eller ett sakfel i beredningen.

(6) Kriterierna för upphävande av fredningsbeslut enligt 12 § i landskapslagen om naturvård uppfylls inte, eftersom områdets skyddsvärde inte har minskat. De berörda kommunerna har inte hörts före beslutet upphävdes.

(7)

Ålands landskapsregering

har i sin förklaring ansett i första hand att ändringssökanden inte har besvärsrätt i ärendet och att domstolen därför inte ska ta upp ärendet till prövning. I andra hand anser landskapsregeringen att besvären ska avslås som ogrundade.

(8) Av 45 § i förvaltningslagen för Åland framgår att om ett beslut grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, får myndigheten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Landskapsregeringen konstaterar att 45 § i förvaltningslagen för Åland ger uttryck för en allmän förvaltningsrättslig princip och att 12 § i landskapslagen om naturvård inte ska tolkas på det sätt att sådana sakfel som avses i 45 § i förvaltningslagen för Åland inte kan rättas.

(9) Kommunerna har inte partsställning i fråga om beslutet att undanröja det tidigare beslutet, varför landskapsregeringen inte har varit skyldig att höra kommunerna inför beslutet.

(10)

Ålands Natur och Miljö r.f.

har gett sitt genmäle.

(11)

Anteckna

s

, att högsta förvaltningsdomstolen med ett annat beslut idag har avgjort besvären i ärendena diarienummer 3553/2023, 47/2024, 58/2024 och 66/2024, vilka gäller landskapsregeringens beslut 7.12.2023 nr 83.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens beslut

Frågeställning

(12) Landskapsregeringens besvärsunderkastade beslut har fattats med stöd av 45 § i förvaltningslagen för landskapet Åland. I ärendet ska först avgöras om Ålands Natur och Miljö r.f. (nedan föreningen) har rätt att besvära sig över nämnda beslut.

Tillämpade rättsregler

(13) Enligt 28 § i förvaltningslagen för landskapet Åland ska innan ett ärende avgörs en part få tillfälle att framföra sin åsikt om ärendet och lämna sin förklaring med anledning av sådana yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. Enligt 8 § i nämnda lag är en part i ett förvaltningsärende den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller.

(14) Enligt 45 § 1 mom. i ovannämnda lagen om ett beslut grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, får myndigheten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

(15) I förarbetena till landskapets (lagförslag 8/2006 — 2007) konstateras i detaljmotiveringarna till 45 § följande: ”I paragrafen finns bestämmelser om självrättelse vid sakfel när fakta i ärendet har utretts felaktigt eller bristfälligt eller när en lag har tillämpats oriktigt. Bestämmelsen reglerar också självrättelse av fel i myndighetens förfarande, det vill säga att ett beslut tillkommit i felaktig ordning. Förslaget överensstämmer med 50 § i rikets förvaltningslag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till förarbetena (RP 72/2002 och FvUB 29/2002) till rikets förvaltningslag.”

(16) I regeringens proposition till riksdagen med förslag till förvaltningslag och till lag om ändring av förvaltningsprocesslagen (RP 72/2002 rd) konstateras i detaljmotiveringen till 50 § i förvaltningslagen (Rättelse av sakfel) bland annat följande: ”Den centrala reformen gällande självrättelse som myndigheterna kan göra är att den myndighet som har fattat beslutet ges möjlighet att också rätta ett procedurfel som har skett vid behandlingen av ett ärende och avgöra ärendet på nytt. (---) Utgångspunkten i propositionen är att myndigheten i de fall som gäller procedurfel skall undanröja sitt felaktiga beslut och behandla ärendet på nytt och därvid råda bort på bristen i sitt förfarande, t. ex. genom att höra en part då detta har försummats tidigare.”

(17) Enligt 48 § 1 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland får när en myndighet handlägger en rättelse av ett sak- eller skrivfel den förbjuda verkställigheten av beslutet tills vidare eller bestämma att den skall avbrytas.

(18) Enligt 25 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland får besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

(19) Enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen för Åland har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om rättskipning, med beaktande av vad som stadgas i 25 och 26 § i samma lag.

(20) Enligt 7 § 1 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019) får besvär över ett förvaltningsbeslut anföras av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet samt av den som har besvärsrätt enligt särskilda bestämmelser i lag.

Rättslig bedömning och slutsats

(21) Ålands landskapsregering har med sitt överklagade beslut 11.12.2023 beslutat undanröja landskapsregeringens beslut 7.12.2023, som gäller inrättandet av Bogskär naturreservat. Det besvärsunderkastade beslutet har enligt beslutsskälen fattats med stöd av bestämmelsen om rättelse av sakfel i 45 § i förvaltningslagen för landskapet Åland, på grund av brister och fel i beredningsskedet av beslutet.

(22) I förarbetena till 45 § i förvaltningslagen för landskapet Åland hänvisas till förarbetena till rikets förvaltningslag, enligt vilka myndigheten i de fall som gäller procedurfel, undanröjer det felaktiga beslutet och behandlar ärendet på nytt till exempel genom att höra en part vars hörande har försummats. Efter hörandet meddelas ett nytt beslut med vilket ärendet avgörs på nytt.

(23) Landskapsregeringen har motiverat sitt besvärsunderkastade beslut uteslutande med fel i hörandet samt andra fel och brister under beredningen av ärendet och inte alls med faktorer som gäller områdets naturvärden. Dessutom meddelas enligt beslutsskälen ett nytt beslut i ärendet med stöd av naturvårdslagen när ärendets fortsatta beredning är avslutad. Det ärende som gäller inrättandet av ett naturreservat är fortfarande anhängigt och landskapsregeringens besvärsunderkastade beslut har inte avslutat dess behandling. Med hänvisning till detta ska det besvärsunderkastade beslutet av landskapsregeringen anses vara enbart ett med stöd av landskapets förvaltningslag fattat beslut om rättelse av sakfel.

(24) Det besvärsunderkastade beslutet av landskapsregeringen varmed beslutet att inrätta ett naturreservat har undanröjts, har fattats innan beslutet att inrätta naturreservatet har vunnit laga kraft. Med ytterligare beaktande av de skäl med vilka landskapsregeringen har undanröjt sitt beslut att inrätta ett naturreservat, konstaterar högsta förvaltningsdomstolen för tydlighetens skull att det inte i det besvärsunderkastade beslutet har varit fråga om ett i föreningens besvär avsett beslut att upphäva ett fredningsbeslut enligt 12 § i naturvårdslagen.

(25) Riket har enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen för Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om rättsskipning, vilket enligt etablerad praxis ansetts innefatta tillgången till domstol, det vill säga bland annat besvärsrättens omfattning. Besvärsrätten i ärendet bestäms följaktligen med stöd av rikets lagstiftning.

(26) Enligt 7 § 1 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden får besvär över ett förvaltningsbeslut anföras av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet samt av den som har besvärsrätt enligt särskilda bestämmelser i lag.

(27) Av det ovan sagda följer att endast den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet, har rätt att besvära sig över landskapsregeringens beslut enligt landskapets förvaltningslag om rättelse av sakfel.

(28) Högsta förvaltningsdomstolen anser att det besvärsunderkastade beslutet av landskapsregeringen inte direkt påverkar den ändringssökande föreningens rätt, skyldighet eller fördel. Föreningen är följaktligen inte part i det ifrågavarande ärendet som gäller rättelse av sakfel. Därför har föreningen inte rätt att besvära sig över landskapsregeringens beslut. Besvären ska således lämnas utan prövning.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Eija Siitari, Mika Seppälä, Kari Tornikoski och Jaakko Autio. Föredragande Satu Sundberg.