Supreme Administrative Court dismisses appeal by third candidate due to lack of standing under Church Law.

Hallinto-oikeus kumosi tuomiokapitulin kirkkoherran vaaliehdotusta koskeneen päätöksen siltä osalta kuin toiselle vaalisijalle asetettu ehdokas oli katsottu vaalikelpoiseksi. Kolmannelle vaalisijalle asetetulla ehdokkaalla ei ollut oikeutta hakea muutosta hallinto-oikeuden päätökseen valituksin. Myös hänen purkuhakemuksensa jätettiin tutkimatta puhevallan puuttumisen vuoksi.

Kirkkolaki 24 luku 6 § 1, 2 ja 6 mom.

Hallintolainkäyttölaki 68 §

Årsboksbeslut

---

[SV]

Förvaltningsdomstolen upphävde domkapitlets beslut om valförslag för kyrkoherdeval till den del som den kandidat som hade ställts i andra förslagsrum hade ansetts valbar till tjänsten. Den kandidat som hade ställts i tredje förslagsrum hade inte rätt att genom besvär söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut. Även den ansökan om återbrytande som sistnämnda kandidat hade gjort avvisades utan prövning på den grunden att kandidaten inte hade rätt att föra talan i ärendet.

Kyrkolagen 24 kap. 6 § 1, 2 och 6 mom.

Förvaltningsprocesslagen 68 §

Lyhennelmä suomeksi

Ärendets tidigare handläggning

Domkapitlet i Borgå stift

har 15.12.2004 beslutat att F, J, L och T är behöriga för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling, beslutat uppföra F, J och T på valförslag för prästval i Borgå svenska domkyrkoförsamling så, att J placeras i första, F i andra och T i tredje förslagsrum, samt beslutat konstatera att L kan uppställas som extra valkandidat i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen.

Domkapitlet i Borgå stift

har 9.3.2005 förkastat L:s rättelseyrkande rörande beslutet om F:s behörighet till tjänsten.

Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande

Helsingfors förvaltningsdomstol

har i sitt överklagade beslut med anledning av L:s besvär upphävt domkapitlets i Borgå stift beslut till den del som domkapitlet hade ansett att F är behörig för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling och placerat denne i andra förlagsrum.

Förvaltningsdomstolen har motiverat sitt beslut enligt följande:

Om behörighetsvillkor för kyrkoherdetjänst och en kyrkoherdes uppgifter

Enligt 6 kap. 22 § i kyrkoordningen skall domkapitlet då ansökningstiden för en kyrkoherdetjänst gått ut utan dröjsmål pröva de sökandes behörighet till tjänsten och, om inte annat följer av 25 §, upprätta valförslag för kyrkoherdeval. Av de behöriga sökandena skall tre uppföras på valförslag i den ordning som de prövas ha skicklighet och förmåga för tjänsten, med beaktande av tjänstens särskilda behov. Enligt 24 § 1 mom. 3 punkten i samma kapitel är en sådan sökande inte behörig att uppföras på valförslag som uppenbart saknar förutsättningar för tjänstens skötsel.

Enligt 6 kap. 34 § i kyrkoordningen ankommer det på kyrkoherden att leda den verksamhet i församlingen som avses i 4 kap. i kyrkolagen. Kyrkoherden är ansvarig för gudstjänsternas, de heliga sakramentens, de kyrkliga förrättningarnas och förkunnelsens rätta förvaltande samt för handhavandet av den enskilda själavården. Kyrkoherden skall även övervaka att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsverksamhet handhas i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift. Kyrkoherden är förman för de tjänsteinnehavare och övriga anställda som verkar inom församlingens gudstjänstliv samt i samband med de kyrkliga förrättningarna och annat andligt arbete eller som tjänstgör i pastorsexpeditionen. I egenskap av ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut iakttas ävensom lagligheten i församlingens administration och ekonomiförvaltning. Kyrkoherden leder och övervakar pastorsexpeditionen och kyrkans arkiv.

Enligt 5 kap. 1 § 1 mom. i kyrkolagen har kyrkan för förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen. Enligt 5 kap. 1 § 1 mom. i kyrkoordningen ankommer det på en präst särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att omhänderta övriga kyrkliga förrättningar samt den enskilda själavården och bikten.

Bedömning av F:s förutsättningar att sköta tjänsten

De uppgifter som en kyrkoherde har enligt kyrkoordningen är vittgående och mångfacetterade. Kyrkoherden är församlingens ledande tjänsteinnehavare. Kyrkoherdens ställning som förman ger hans eller hennes åsikter och handlande stor tyngd i församlingen och arbetsgemenskapen, när det gäller atmosfären och hur de anställda mår i sitt arbete.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande 2003:39 förutsätts det allvarliga och tydligt påvisbara grunder för att en sökande skall kunna anses sakna behörighet till en tjänst av den anledningen att han saknar förutsättningar att sköta den.

Eftersom det är fråga om en tjänst som kyrkoherde, som är församlingens ledare och förman, föreligger det med hänsyn till ovan nämnda omständigheter en allvarlig och tydligt påvisbar grund att anse att F saknar förutsättningar att sköta kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling. F är följaktligen inte behörig att uppföras på valförslag för tjänsten. Det beslut som domkapitlet i Borgå stift har fattat är lagstridigt.

Förvaltningsdomstolen har hänvisat till 6 § 2 mom. i Finlands grundlag samt till 6 § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (206/1995).

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

T

har i sina besvär yrkat att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut upphävs och det bestäms att domkapitlets beslut om valförslag skall förbli i kraft.

Enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut skall F, som har ställts i andra förslagsrum för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling, avföras från valförslaget. T, som ställts i tredje förslagsrum för tjänsten, har med stöd av 24 kap. 6 § i kyrkolagen rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut, eftersom beslutet påverkar hans rätt och fördel som sökande.

Förvaltningsdomstolen har inte hört T eller den tredje sökanden J, som ställts i första förslagsrum för tjänsten, eller givit dem någon besvärsanvisning. Ändå påverkar besvären deras ställning i valet, eftersom besvären gäller domkapitlets valförslag och förvaltningsdomstolens beslut har ändrat valförslaget.

För den händelse att högsta förvaltningsdomstolen anser att T inte har besvärsrätt i ärendet anhåller T att ärendet behandlas som en ansökan om återbrytande, eftersom det i ärendet har inträffat ett sådant fel i förfarandet som väsentligt har kunnat inverka på slutet och beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller på ett misstag som väsentligt har kunnat inverka på beslutet. Beslutet har tillkommit i felaktig ordning såtillvida, att förvaltningsdomstolen inte har hört alla dem som har varit parter i ärendet, nämligen samtliga sökande till tjänsten, fastän de har varit parter i ärendet, eftersom deras ställning i valet har påverkats.

Utredningar i högsta förvaltningsdomstolen

Domkapitlet i Borgå stift

har inkommit med ett yttrande. Domkapitlet har konstaterat att enligt 24 kap. 6 § i kyrkolagen har den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet rätt att anföra kyrkobesvär. När förvaltningsdomstolen förklarade sökanden F icke behörig, påverkade beslutet de övriga sökandena. Om sökandena T och J inte anses ha besvärsrätt till högsta förvaltningsdomstolen, innebär detta att partsbegreppet givits en synnerligen snäv tolkning.

F

har inkommit med en förklaring.

L

har i sin förklaring anfört att T:s besvär bör lämnas utan prövning. T r inte part i det överklagade ärendet och han har således inte rätt att anföra besvär över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut. För att kunna använda extraordinära rättsmedel förutsätts också partstatus.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen lämnar besvären och ansökan om återbrytande utan prövning.

Motiveringar

Enligt 24 kap. 6 § 1 mom. i kyrkolagen får rättelseyrkande framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem.

Enligt 24 kap. 6 § 2 mom. i kyrkolagen får rättelse yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar.

Enligt 24 kap. 6 § 6 mom. i kyrkolagen får ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär.

Enligt 68 § i förvaltningsprocesslagen gäller om förfarandet vid extraordinärt ändringssökande i övrigt i tillämpliga delar vad nämnda lag stadgar om besvär.

Helsingfors förvaltningsdomstol har med sitt beslut avgjort F:s, som domkapitlet har placerat i andra förlagsrum för prästval i Borgå svenska domkyrkoförsamling, behörighet för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Förvaltningsdomstolens beslut gäller inte till andra delar det ovan nämnda valförslaget för kyrkoherdetjänsten.

Beslutet avser inte T eller påverkar direkt hans rätt, skyldighet eller fördel. På dessa grunder måste T:s besvär och ansökan om återbrytande lämnas utan prövning.

I ärendet avgörande har deltagit förvaltningsråden Pirkko Ignatius, Niilo Jääskinen, Ilkka Pere, Anne E. Niemi och Marjatta Mäenpää. Föredragande i ärendet var Marja-Terttu Savolainen.