Supreme Administrative Court allows medical expense deduction for prescribed potency drug under social assistance law.
Legislator summary
AI generatedThe Supreme Administrative Court ruled that a client's medical expense for a prescribed potency drug must be deducted from social assistance benefits. The client submitted a doctor's statement confirming the necessity of the medication and the associated cost. The court held that this expense qualifies as a health care cost under the relevant section of the Social Assistance Act, requiring its inclusion in the benefit calculation.
Legislator headnote
AI generatedLaki toimeentulotuesta 7 § 3 momentti; Asetus toimeentulotuesta 1 § 1 mom. 2 kohta: Expenses for prescribed medication necessary for treatment are deductible health care costs under the supplementary portion of social assistance benefits.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
Toimeentulotukea oli haettu muun ohella asiakkaalle lääkärin määräämään potenssilääkevalmisteeseen. Asiakas oli esittänyt selvityksenä hoitavan lääkärin antaman lausunnon, josta ilmenivät hakijan sairaudet sekä se, että sanottu lääke oli asiakkaan sairaanhoidon kannalta tarpeellinen. Lisäksi asiakas oli esittänyt selvityksen lääkkeen hankkimisesta aiheutuneesta kohtuullisesta menosta. Sanottua lääkkeen hankinnasta aiheutunutta menoa oli pidettävä toimeentulotuesta annetun lain 7 §:n 3 momentissa tarkoitettuna tarpeen mukaisena muuna kuin perusosaan sisältyvänä terveydenhuoltomenona. Tämä meno oli otettava toimeentulotukilaskelmassa huomioon lisäosalla katettavana menona.
Laki toimeentulotuesta 1 § 1 mom., 2 § 1 mom. ja 7 §
Asetus toimeentulotuesta 1 § 1 mom. 2 kohta
Kort referat på svenska
---
[SV]
Utkomststöd hade sökts bland annat för ett potensläkemedelspreparat som en läkare hade ordinerat klienten i fråga. Som utredning hade klienten presenterat ett utlåtande av den behandlande läkaren, av vilket framgick vilka sjukdomar sökanden hade samt att medicinen i fråga behövdes för vården av klientens sjukdom. Dessutom hade klienten lämnat utredning om den skäliga utgift som anskaffningen av läkemedlet hade förorsakat. Utgiften skulle betraktas som en sådan i 7 § 3 mom. i lagen om utkomststöd avsedd hälso- och sjukvårdsutgift som inte ingick i grunddelen och som skulle beaktas i behövlig utsträckning. I utkomststödskalkylen skulle utgiften beaktas som en utgift som skulle täckas med tilläggsdelen.