Supreme Administrative Court dismissed a planning permit due to insufficient impact assessment in a coastal zone plan.
Legislator summary
AI generatedThe Supreme Administrative Court dismissed the application for a building permit because the coastal zone plan lacked adequate impact assessments. The court found that the plan failed to sufficiently evaluate its effects on the community structure, water and sewage systems, and future land use outside the designated area. Consequently, the permit was rejected as the planning authority did not meet the statutory requirements for comprehensive environmental and structural analysis.
Legislator headnote
AI generatedMaankäyttö- ja rakennuslaki 9 §, 39 § 2 ja 3 mom., 54 § 2, 3 ja 4 mom., 73 §: A building permit application in a coastal zone plan is invalid if the plan fails to adequately assess its impact on community structure, utilities, and external land use.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
Ranta-asemakaava-alueen muunnetun rantaviivan pituus oli noin 10 800 metriä, ja sille oli osoitettu 71 rakennuspaikkaa. Kaavaselostuksen mukaan todellisesta rantaviivasta noin puolet oli varattu maa- ja metsätalouskäyttöön ja noin viisi prosenttia yleiseen virkistyskäyttöön. Rakentamiseen oli osoitettu noin 43 prosenttia rantaviivasta.
Rakennuspaikoista 60 oli lomarakennuspaikkoja ja 11 erillispientalon rakennuspaikkoja. Kaavassa olevat 10 erillispientalokorttelia (AO) sijaitsivat hajallaan, osin loma-asuntokortteleiden välissä. AO-rakennuspaikoista seitsemän oli rantaa varaavia. AO-rakennuspaikoista kahdella oli jo asuinrakennus. Neljää AO-rakennuspaikkaa käytettiin loma-asuntona.
Kaavaselostukseen ei sisältynyt selvitystä AO-kortteleiden vaikutuksista. Kaava-alue oli laajahko ja se koostui useista eri alueista, joiden väliin jäi kyseessä olevaan kaavaan kuulumattomia ranta-alueita. Alueella ei ollut voimassa oikeusvaikutteista yleiskaavaa. Korkein hallinto-oikeus katsoi, erityisesti ottaen huomioon, että rakennuspaikkoja oli osoitettu pysyvään asumiseen, että ranta-asemakaavaa laadittaessa ei ollut riittävästi selvitetty kaavan vaikutuksia kaava-alueen yhdyskuntarakenteeseen ja vesi- ja viemärihuollon järjestämiseen eikä kaavan vaikutuksia kaava-alueen ulkopuolelle jäävien alueiden tulevaan maankäyttöön.
Maankäyttö- ja rakennuslaki 9 §, 39 § 2 ja 3 mom., 54 § 2, 3 ja 4 mom., 73 §
Kort referat på svenska
---
[SV]
Den modifierade strandlinjen i ett stranddetaljplaneområde var cirka 10.800 meter lång, och där hade anvisats 71 byggplatser. Enligt planbeskrivningen var omkring hälften av den faktiska strandlinjen reserverad för jord- och skogsbruksändamål och omkring fem procent för allmän rekreation. Omkring 43 procent av strandlinjen var reserverad för byggande.
Byggplatserna utgjordes av 60 byggplatser för fritidshus och 11 byggplatser för fristående småhus. I planen fanns 10 kvarter för fristående småhus (AO) som delvis låg kringspridda mellan kvarteren för fritidsbostäder. Stränder hade reserverats för sju av AO-byggplatserna. På två av AO-byggplatserna fanns redan ett bostadshus. Fyra av AO-byggplatserna användes som fritidsbostad.
Planbeskrivningen innehöll ingen utredning om AO-kvarterens konsekvenser. Planområdet var relativt stort och omfattade flera olika områden, och mellan dem låg strandområden som inte hörde till planen. Området saknade gällande generalplan med rättsverkningar. Särskilt med beaktande av att det fanns byggplatser som var anvisade för fast bosättning ansåg högsta förvaltningsdomstolen att när stranddetaljplanen utarbetades hade tillräckliga utredningar inte gjorts över planens konsekvenser för samhällsstrukturen och vatten- och avloppsförsörjningen inom planområdet eller över planens konsekvenser för den kommande markanvändningen av de områden som låg utanför planområdet.