Legislator Case Law & Legislation
KHO:2004:64 AI generated

Supreme Administrative Court dismisses appeal where zoning plan lacks required noise impact assessment details.

Case Number KHO:2004:64
Court / Authority
Jurisdiction Finland (FI)
Decision Date
Outcome Dismissed

Legislator summary

AI generated

The Supreme Administrative Court dismissed the appeal against a municipal zoning plan approval due to insufficient environmental impact assessments. The court found that the plan's explanatory documents failed to provide necessary calculations, measurements, or night-time noise data required by law. Consequently, the court ruled the plan could not be verified as creating a healthy living environment, rendering the approval illegal.

Legislator headnote

AI generated

Maankäyttö- ja rakennuslain 9 §; 54 § 2 mom.: A zoning plan is invalid if its supporting studies fail to meet statutory requirements for assessing noise and other environmental impacts, thereby preventing a determination of whether a healthy living environment is created.

Keywords

AI generated
zoning plan approval noise impact assessment environmental impact study statutory requirements healthy living environment administrative legality municipal planning

Cited Legislation

AI generated
Maankäyttö- ja rakennuslaki 9 §
Maankäyttö- ja rakennuslaki 9 §, 39 §, 50 §, 54 §, 204 § ja 209 § 4 mom.
Maankäyttö- ja rakennuslaki 39 §
Maankäyttö- ja rakennuslaki 50 §
Maankäyttö- ja rakennuslaki 54 § 2 mom.
Maankäyttö- ja rakennuslaki 204 §
Maankäyttö- ja rakennuslaki 209 §
Maankäyttö- ja rakennusasetus 1 § 1 mom.
Maankäyttö- ja rakennusasetus 1 § 1 mom.
Kuntalaki 90 §
AI generated

Need to analyze how this precedent applies to your matter?

Cross-reference this judgment against statutes, commentaries, and subsequent citing case law inside Legislator AI.

Open in Legislator →

Full text

Asemakaavassa oli asuinkerrostalojen korttelialue (AK) sijoitettu moottoritien (Länsiväylän) välittömään läheisyyteen tien ja merenrannan väliin osittain täyttömaalle suunnitellun venesataman viereen. Asemakaavan selostuksen mukaan olemassa olevaa kaupunkirakennetta on näin täydennetty neli- ja viisikerroksisella kerrostalorivillä, joka suojaa eteläpuolelleen jäävät oleskelupihat ja puiston moottoritien (Länsiväylän) melulta.

Kaavaselostuksessa todettiin, että asuntojen kohdalla melutaso maan tasolla on korkeimmillaan noin 63 dB ja ylimmän kerroksen korkeudella noin 67 dB. Kaava-asiakirjoista ei ilmennyt, millä perusteella mainittuihin arvoihin oli päädytty, eikä asiakirjoissa ollut muutoinkaan tarvittavia selvityksiä ja laskelmia melutasoista ja melumittauksista sekä melun leviämissuunnista. Yöaikaisesta melutasosta selvitykset puuttuivat kokonaan. Laskelmallinen melutaso suunnitellun asuinkerrostalon piha-alueella ja sen läheisyydessä oli myös selvittämättä.

Ympäristövaikutusselvitys oli tehty suunnittelun varhaisessa vaiheessa, minkä ansiosta selvityksellä sinänsä oli voitu vaikuttaa kaavoituksen sisältöön. Tässä tapauksessa kaavaratkaisu poikkesi kuitenkin rakentamisen määrän osalta alkuperäisestä asetelmasta. Melua ja muita liikenteellisiä ympäristövaikutuksia koskevat selvitykset oli laadittu yleisellä tasolla. Vaikutuksia ei ollut arvioitu tätä aluetta koskevien yksityiskohtaisten laskelmien tai vastaavien mittarien avulla.

Asemakaavan perustaksi laaditut, kaavan vaikutuksia koskevat selvitykset eivät näissä olosuhteissa täyttäneet maankäyttö- ja rakennuslain 9 §:ssä asetettuja vaatimuksia. Selvitysten perusteella ei ollut arvioitavissa, täyttikö asemakaava maankäyttö- ja rakennuslain 54 §:n 2 momentissa säädetyn vaatimuksen edellytysten luomisesta terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinympäristölle. Kaavan hyväksymistä koskeva kaupunginvaltuuston päätös oli näin ollen lainvastainen.

Maankäyttö- ja rakennuslaki 9 §, 39 §, 50 §, 54 §, 204 § ja 209 § 4 mom.

Maankäyttö- ja rakennusasetus 1 § 1 mom.

Kuntalaki 90 §

Kort referat på svenska

---

[SV]

I detaljplanen hade ett kvartersområde för flervåningshus (AK) placerats i omedelbar närhet av en motorväg (Västerleden) mellan vägen och havsstranden bredvid en småbåtshamn, som var planerad att byggas delvis på schaktmassor. Enligt detaljplanebeskrivningen kompletteras den existerande stadsstrukturen därigenom med en rad fyr- och femvåningshus som skyddar gårdarna och en park på husradens sydsida mot bullret från motorvägen (Västerleden).

I planbeskrivningen konstaterades att bullernivån vid bostäderna var som högst cirka 63 dB på marknivå och cirka 67 dB i höjd med den översta våningen. Av planhandlingarna framgick inte på vilka grunder man hade kommit fram till dessa värden, och handlingarna innehöll inte heller på övriga punkter behövliga utredningar eller beräkningar över bullernivåer och bullermätningar eller bullrets spridningsvägar. Utredningar om bullernivåerna nattetid saknades helt. Den beräknade bullernivån på och i närheten av det planerade bostadshusets gårdsområde hade inte heller utretts.

Miljökonsekvensutredningen hade utarbetats i ett tidigt skede av planeringen, och därför hade utredningen som sådan kunnat påverka innehållet i planläggningen. I detta fall avvek planens lösning emellertid från den ursprungliga modellen för byggvolymens del. Utredningarna över buller och andra trafikmässiga miljökonsekvenser hade utarbetats på en allmän nivå. Konsekvensbedömningen hade inte gjorts med hjälp av detaljerade beräkningar eller motsvarande mätare för det aktuella området.

Under dessa omständigheter uppfyllde utredningarna över planens konsekvenser, som stod som grund för detaljplanen, inte kraven enligt 9 § i markanvändnings- och bygglagen. Utgående från utredningarna var det inte möjligt att bedöma om detaljplanen uppfyllde kravet enligt 54 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen att skapa förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Stadsstyrelsens beslut att godkänna planen var således lagstridigt.