Supreme Court upheld rejection of Åland building order due to unclear island area limits violating statutory clarity.

Rakennusjärjestykseen voitiin sisällyttää rakennusoikeutta koskevia määräyksiä, jotka ovat tarpeen sopivan ja hyödyllisen rakennustoiminnan edistämiseksi sekä vastaisen kaavoituksen helpottamiseksi. Asia koski myös rakennuspaikkojen pinta-alan rajoittamista ja rajoitusmääräyksen selkeyttä.

Årsboksbeslut

---

[SV]

Rakennusjärjestyksen vahvistaminen - Rakennuspaikan pinta-alan rajoitus - Rakennusoikeuden rajoitus - Sopivan ja hyödyllisen rakennustoiminnan edistäminen

I en byggnadsordning kunde inkluderas bestämmelser om byggnadsrätt som är behövliga för främjandet av en lämplig och nyttig byggnadsverksamhet samt för underlättandet av framtida planläggning. Ärendet gällde också begränsning av byggnadsplatsernas areal och den begränsande bestämmelsens tydlighet.

Byggnadslagen för landskapet Åland 14 §, 115 § 3 mom.

Byggnadsförordningen för landskapet Åland 130 § 2 mom.

Se HFD 1988 A 63.

Lyhennelmä suomeksi

Ärendets tidigare handläggning

Kommunfullmäktige i Lumparland

har genom sitt beslut 8.11.2000 godkänt en ny byggnadsordning för kommunen.

I den tredje avdelningen av byggnadsordningen "Tilläggsbestämmelser som avser områden utanför byggnadsplan" ingår bland annat paragraferna 48 och 49.

Byggnadsplats skall enligt 48 § ha en viss areal. Beträffande enskild holme lyder 48 § byggnadsordningen som följer:

"Byggnadsplats skall ha följande arealer;

- - -

Enskild holme bör vara 15 000 m

."

Om byggnadsrätt föreskrivs i 49 §, vars 1 moment lyder:

"Tomt inom strandområde får bebyggas med en byggnad om en lägenhet på 100 m

, en gäststuga om högst 25 m

, en bastubyggnad om högst 15 m

och en förråd/garagebyggnad 30 m

."

Kommunstyrelsen i Lumparland

har underställt byggnadsordningen landskapsstyrelsen för fastställelse.

Landskapsstyrelsen

har genom sitt beslut 2.7.2001 lämnat kommunfullmäktiges beslut utan fastställelse på följande grunder:

Enskild holme (48 §)

Bestämmelsen som anges i 48 § om enskild holmes areal, 15 000 m

, är något otydlig men landskapsstyrelsen har utgått från att avsikten varit att ange att enskild holme skall vara minst 15 000 m

för att få bebyggas. Bestämmelsen är generell för hela kommunen utan något undantag eller begränsning.

Landskapsstyrelsen har konstaterat att byggnadslagens 14 § punkt 3 anger att bestämmelser "om storleken på tomt, byggnads placering ochom den del av tomt som skall lämnas obebyggd" kan ingå i en kommunal byggnadsordning. Landskapsstyrelsen har dock, i detta fall, inte kunnat finna grund för att inta ett allmänt krav om att storleken på tomt vid byggande på holme skall vara minst 15 000 m

. Enligt landskapsstyrelsens mening bör därför denna bestämmelse ändras eller utgå. Om ett krav på minsta tomtstorlek skall intas i byggnadsordning, som på ett betydande sätt avviker från de allmänna krav som lagen anger, bör detta vara välmotiverat och motiven bör framgå av beredningen av ärendet.

Byggnadsrätt inom strandområde (49 §)

Strandområde definieras i 50 § byggnadsordningen såsom "markområde som sträcker sig 100 meter upp från strandlinjen vid normalt vattenstånd". Bestämmelsen är generell för hela kommunen utan undantag eller begränsning. Landskapsstyrelsen har konstaterat att den i 49 § angivna byggnadsrätten är på ett betydande sätt begränsad i förhållande till den allmänna byggnadsrätten för glesbebyggelse som anges i 130 § byggnadsförordningen för landskapet Åland om en tiondedel av tomtytan. Landskapsstyrelsen har vidare konstaterat att någon notering om

byggnads storlek

inte finns med i 14 § byggnadslagen för landskapet Åland. Lagrummet upptar exempel på sådana bestämmelser som "anses erforderliga för främjande av en lämplig och nyttig byggnadsverksamhet samt för underlättande av framtida planering". Till denna del avviker den åländska byggnadslagen från den finska markanvändnings- och bygglagen som särskilt anger att bestämmelser om byggnads storlek kan regleras i en byggnadsordning.

Vidare har landskapsstyrelsen noterat att högsta förvaltningsdomstolen iavgörandet HFD 1988 A 63 ansett att en begränsning av byggnadsytan för ett fritidshus till 20 m

inte är en sådan i 14 § byggnadslagen för landskapet Åland åsyftad bestämmelse som kompletterar stadgandena i lag och förordning.

Med beaktande av ovannämnda grunder har landskapsstyrelsen ansett attdenna typ av begränsning av byggnadsrätten inte kan ingå i en kommunal byggnadsordning. Landskapsstyrelsen har inte heller funnit bestämmelsen ändamålsenlig eller motiverad på det sätt den är utformad.

Landskapsstyrelsen

har med sitt överklagade beslut behandlat kommunstyrelsens i Lumparland begäran om en omprövning av landskapsstyrelsens beslut 2.7.2001 angående fastställande av ny byggnadsordning för kommunen. Landskapsstyrelsen har beslutat att vidbli sitt tidigare beslut.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

Kommunstyrelsen i Lumparland

har i sina besvär yrkat att landskapsstyrelsens beslut upphävs och att byggnadsordningen fastställs. Kommunstyrelsen har hänvisat till Geta kommuns byggnadsordning, fastställd 7.4.1995, där liknande bestämmelser som inte godkänts för Lumparlands kommun har godkänts för Geta kommun. Bestämmelserna som inte godkänts krävs för en hållbar utveckling av kommunen.

Landskapsstyrelsen

har i sitt utlåtande anfört att Geta kommun har fått motsvarande bestämmelser fastställda av landskapsstyrelsen tidigare. Landskapsstyrelsen har dock senare bringats uppfattningen att de aktuella bestämmelserna inte har stöd i byggnadslagen eller att de alternativt skulle förutsätta en väl grundad motivering.

Kommunstyrelsen i Lumparland

har givit ett genmäle.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet.

Enligt 14 § (33/1983) byggnadslagen för landskapet Åland meddelas i byggnadsordning för område som inte ingår i stads- eller byggnadsplan av de lokala förhållandena påkallade, bestämmelserna i lag och förordning kompletterande bestämmelser, som kan anses behövliga för främjande av en lämplig och nyttig byggnadsverksamhet samt för underlättande av framtida planläggning, såsom

1) om nyttjande av markområde eller del därav huvudsakligen för särskilda byggnadsändamål, såsom för bostäder eller industriella inrättningar; 2) om till- och utfartsvägar och vattnets avledande från tomt; 3) om anläggande och underhåll av avlopp samt om rättigheter och skyldigheter vad gäller anslutning till allmänt avlopp; 4) om storleken av tomt, byggnads placering och om den del av tomten som skall lämnas obebyggd; 5) om byggnadssättet och minsta avståndet mellan byggnader; samt 6) om åtgärder som bör vidtas för att undvika skador på natur-, kultur-, landskaps- och befintlig bebyggelsemiljö.

Enligt 115 § 3 mom. byggnadslagen för landskapet Åland (61/1979) skall plan eller byggnadsordning som översänts för fastställelse antingen fastställas eller lämnas utan fastställelse.

Enligt 130 § 2 mom. byggnadsförordningen för landskapet Åland (40/1963) må högst en tiondedel av byggnadstomts areal bebyggas, såframt icke byggnadsnämnden på synnerliga skäl medgiver undantag.

I den överklagade byggnadsordningens 49 § ingår en bestämmelse om byggnadsrätten på en byggnadsplats som ligger inom ett strandområde utanför byggnadsplan. Det är fråga om en i 14 § byggnadslagen för landskapet Åland avsedd, av de lokala förhållandena påkallad bestämmelse som kompletterar regleringen i förordningens 130 § 2 mom. och som kan anses behövlig för främjandet av en lämplig och nyttig byggnadsverksamhet samt för underlättandet av framtida planläggning. Bestämmelsen kan med beaktande också av byggnadsrättens storlek enligt byggnadsordningen inte anses begränsa byggandet på ett lagstridigt sätt. Till denna del har byggnadsordningen kunnat fastställas.

I fråga om bestämmelsen i 48 § som gäller byggnadsplats och enskild holmes areal konstaterar högsta förvaltningsdomstolen att byggnadsordningen kan innehålla en sådan begränsning av arealen som är påkallad av de lokala förhållandena. Den nuvarande begränsningens ordalydelse är likväl så otydlig och mångtydig, att byggnadsordningen inte har kunnat fastställas till denna del. Landskapsstyrelsen har med beaktande av 115 § 3 mom. byggnadslagen för landskapet Åland således gjort rätt i att lämna byggnadsordningen i sin helhet utan fastställelse.

På förenämnda grunder är landskapsstyrelsens beslut att inte fastställa byggnadsordningen inte lagstridigt. Därför förkastar högsta förvaltningsdomstolen besvären.

I ärendets avgörande har deltagit förvaltningsråden Esa Aalto, Kari Kuusiniemi, Niilo Jääskinen, Irma Telivuo och Jukka Mattila. Ärendets föredragande Jaana Moilanen.