Administrative court dismisses discrimination claim, ruling admission procedure lawful despite special needs student exclusion.

Styrelsen för Ålands gymnasium hade beslutat om antagning av studerande som sökt enligt prövning till yrkesgymnasiets program för informations- och kommunikationsteknik inför läsåret 2015 - 2016. Styrelsen hade på basis av prövningsresultaten beslutat att inte anta någon sökande enligt prövning till programmet i fråga.

Ändringssökanden, som varit bland sökandena till programmet, hade anfört besvär hos förvaltningsdomstolen och yrkat på att beredas plats på utbildningen enligt samma grunder som andra sökanden. Enligt besvären hade antagningsförfarandet varit diskriminerande och ändringssökanden hade nekats studieplats p.g.a. funktionshinder. Detta eftersom sådana sökanden som haft anpassad lärokurs i grundskolan inte i landskapet får söka till gymnasieutbildning på basis av sina betyg, utan måste söka enligt prövning, och sagda prövningsförfarande i sin tur hade varit bristfälligt samt kringgått gymnasiets skyldighet att anpassa sin undervisning.

Förvaltningsdomstolen upphävde gymnasiets beslut om antagning som tillkommet i lagstridigt förfarande och återförvisade ärendet för att behandlas på nytt. Sitt avgörande motiverade domstolen med följande bedömning:

Bestämmelserna i landskapets gymnasielag utgår från att gymnasieutbildningen ska vara tillgänglig för alla, utan att härvid heller göra någon särskild skillnad mellan allmänbildande gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning. Vidare anger lagen som utgångspunkt att utbildningen kan anpassas på individuell nivå genom specialundervisning för att tillmötesgå särskilda behov. Detta innebär emellertid inte att individer skulle ges en obegränsad frihet att välja inriktningen för sin gymnasieutbildning. Landskapslagen ger landskapsregeringen rätt att fastställa de grunder för antagning som gymnasiet har att iaktta. Det väsentliga vid tillämpningen av landskapslagen är att var och en enligt sin förmåga och sina särskilda behov säkerställs lika möjligheter att få gymnasieutbildning i enlighet med vad som även följer av grundlagen (6 § 2 mom. 16 § 2 mom. respektive GrUU 60/2010 rd).

Varken landskapets grundskolelag eller gymnasielag reglerar emellertid den aktuella rättsliga innebörden av specialundervisning i grundskolan vid avgångsbetygsättningen eller antagning till gymnasieutbildning. Den särbehandling som uppstår i och med att sökande med anpassad lärokurs i grundskolan utesluts från gymnasieundervisningens ordinarie ansökningsförfarande kan således inte konstateras godtagbar och följaktligen grundlagsenlig direkt på basis av lagstiftningen eller motiven för densamma. I stället måste det överklagade nekande antagningsbeslutets lagenlighet prövas genom att bedöma den praktiska tillämpningen av det genom landskapsregeringens beslut fastställda antagningsförfarandet.

Det finns härvid inledningsvis skäl att notera att antagningen enligt prövning har stått till förfogande också för sökande som har rätt att ansöka ordinärt, och att prövningsförfarandet för sin del inte heller förefaller ha innefattat någon prioritering av sökanden som är uteslutna från det ordinarie ansökningsförfarandet. Kvoter för antagning enligt prövning har inte på förhand fastställts annat än som en maximal andel om 30 procent av platserna. Landskapsregeringens beslut om antagningsgrunder lämnar också överlag oreglerad frågan om hur antagningen enligt prövning ska ske. Dessa omständigheter talar redan i sig för att systemet som helhet inte enbart ställt sökanden med anpassad lärokurs i grundskolan i en annorlunda ställning i förhållande till andra, utan att deras ställning som utgångspunkt varit sämre.

Med beaktande av ovan sagda är förvaltningsdomstolens slutsats att ändringssökanden enbart på grund av den funktionsnedsättning som föranlett anpassning av grundskolans lärokurs i praktiken har varit tvungen att underkasta sig ett förfarande som sammantaget inte kan anses ha innefattat fullgoda garantier för att utesluta godtycke eller diskriminering i förhållande till ordinarie sökande. Det nekande antagningsbeslutet måste av denna anledning anses ha tillkommit genom ett lagstridigt förfarande.

Det saknas överlag förutsättningar för förvaltningsdomstolen att själv i första instans åta sig en ny antagningsprövning av ändringssökanden, dvs. att ersätta myndighetens prövning med sin egen. Således kvarstår att återförvisa ärendet till gymnasiet för att där göra om prövningen för ändringssökandens del.

Förvaltningsdomstolen har inte heller befogenheter att i lagstiftarens ställe diktera hur myndigheten ska använda den till synes vida prövningsrätt som regelverket lämnar den med för att nå ett lagenligt slutresultat, annat än genom att hänvisa till sin ovan framgående uppfattning om de randvillkor som följer av grundlagen och dess tolkningspraxis. Prövningen ska säkerställa sökanden lika möjligheter till antagning enligt sin förmåga och sina särskilda behov utan att ställa oproportionella hinder på basis av hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Huruvida prövningen för uppfyllande av dessa villkor görs genom att utnyttja rikets modell som referens, dvs. genom att jämföra ändringssökanden med läsårets ordinarie sökanden utan hänsyn till dennas anpassade lärokurs i grundskolan och sedan skilt bedöma huruvida det finns oöverkomliga hinder för praktiskt genomförande respektive inlärning, eller alternativt på något annat sätt, kvarstår för gymnasiet att bestämma i första instans.

Finlands grundlag 6 §, 16 § 2 mom.

Landskapslagen om gymnasietutbildning 3 § 1 och 2 mom., 14 §, 34 § 1 och 2 mom.

Ålands landskapsregering beslut 11.11.2014 om grunder och allmänna kriterier för antagning av studerande år 2015 till utbildning som ordnas enligt landskapslagen om gymnasieutbildning

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Emil Waris (föredr.), Kristina Fagerlund och Juho Vuori.

Inte överklagat